Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.033 · ämneslikhet 0.658. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.518A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om ordnings- och naturvårdsvakters befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter som ges befogenhet att utfärda ordningsböter ska utrustas med kroppskameror och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utarbeta nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 307 ord · B 281 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1502
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om ordnings- och naturvårdsvakters befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Mindre förseelser i det offentliga rummet och vår natur, såsom att urinera på offentlig plats, nedskräpning, alkoholförtäring på allmän plats, lösspringande hundar på natur
reservat på allmän plats, är vanligt förekommande men ofta förblir dessa handlingar ostraffade. Ett exempel är att endast 87 ordningsböter för nedskräpning delades ut i hela Sverige under 2020. Detta trots att nedskräpning är ett problem i många städer och om
råden. Naturvårdsvakter borde rimligtvis kunna utfärda en naturvårdsbot för enklare brott
mot föreskrifter/regler i skyddade områden då det idag är en mycket kostsam process med polis och åklagare.
Ordningsböter för dessa typer av överträdelser borde rimligen kunna utfärdas av ordningsvakter och naturvårdsförvaltare som är förordnade av staten. Dessa mindre för
seelser bidrar till otrygghet och en känsla av oordning i våra offentliga miljöer och innebär problem i våra nationalparker. Det skulle också vara effektivt att låta fler aktörer än polisen
ha befogenheter att ingripa mot dessa beteenden.
Genom att utreda förutsättningarna för att ge förordnade vakter rätten att utfärda
ordningsböter för dessa mindre förseelser kan vi säkerställa en snabbare och mer effektiv
hantering av dessa brott. Det skulle med största sannolikhet spara pengar men framförallt
bidra till en renare och tryggare miljö, samtidigt som polisen frigörs för att fokusera på allvarligare brott.
Att stärka statligt förordnade vakters befogenheter i detta avseende skulle inte bara bidra till att fler mindre förseelser beivras, utan också ge en tydlig signal om att dessa beteenden inte är accepterade i vår natur eller i det offentliga rummet. Det är därför man bör överväga att utreda förutsättningarna för detta.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3396
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Krav på kroppskameror för ordningsvakter och naturvårdsvakter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter som ges befogenhet att utfärda ordningsböter ska utrustas med kroppskameror och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utarbeta nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kroppskameror används i dag av polisen, SJ:s tågvärdar, kommunala parkeringsvakter och i pilotprojekt med ordningsvakter i flera kommuner. Erfarenheterna är genom
gående positiva. Kamerorna har visat sig bidra till ökad trygghet, minskat våld och hot mot tjänstepersoner samt stärkt bevisläge vid rättsprocesser.
Trots detta finns det ännu ingen nationell reglering som gör kroppskameror obligatoriska för ordningsvakter eller naturvårdsvakter. Detta skapar en ojämnhet i hur ordningsstörningar och mindre förseelser hanteras. Ordningsvakter och naturvårdsvakter har i dag begränsade verktyg för att styrka bevisbördan vid ingripanden. Avsaknaden av kameror kan leda till ord-mot-ord-situationer, vilket försvårar både rättssäkerheten och efterföljande processer. Polisen belastas med ärenden som skulle kunna hanteras snabbare och enklare om bevismaterial från kroppskameror fanns tillgängligt.
Kroppskameror stärker rättssäkerheten, minskar konfliktnivåer och skyddar både allmänheten och tjänstepersoner. Sverige bör införa enhetliga och tydliga regler som gör kamerorna till ett självklart verktyg för ordningsvakter och naturvårdsvakter i deras arbete.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag