Jämförelse b9521e416c66beedf5f34992 Underlagets kontrollsumma: d161e22232b32c35c9c2bbbcd5dd4bcd4871163892d619e846e0e3476b3166d5 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021502: Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021502 Motion till riksdagen 2024/25:1502 av Marléne Lund Kopparklint (M) Befogenheter för ordnings- och naturvårdsvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om ordnings- och naturvårdsvakters befogenheter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mindre förseelser i det offentliga rummet och vår natur, såsom att urinera på offentlig plats, nedskräpning, alkoholförtäring på allmän plats, lösspringande hundar på natur ­ reservat på allmän plats, är vanligt förekommande men ofta förblir dessa handlingar ostraffade. Ett exempel är att endast 87 ordningsböter för nedskräpning delades ut i hela Sverige under 2020. Detta trots att nedskräpning är ett problem i många städer och om ­ råden. Naturvårdsvakter borde rimligtvis kunna utfärda en naturvårdsbot för enklare brott mot föreskrifter/regler i skyddade områden då det idag är en mycket kostsam process med polis och åklagare. Ordningsböter för dessa typer av överträdelser borde rimligen kunna utfärdas av ordningsvakter och naturvårdsförvaltare som är förordnade av staten. Dessa mindre för ­ seelser bidrar till otrygghet och en känsla av oordning i våra offentliga miljöer och innebär problem i våra nationalparker. Det skulle också vara effektivt att låta fler aktörer än polisen ha befogenheter att ingripa mot dessa beteenden. Genom att utreda förutsättningarna för att ge förordnade vakter rätten att utfärda ordningsböter för dessa mindre förseelser kan vi säkerställa en snabbare och mer effektiv hantering av dessa brott. Det skulle med största sannolikhet spara pengar men framförallt bidra till en renare och tryggare miljö, samtidigt som polisen frigörs för att fokusera på allvarligare brott. Att stärka statligt förordnade vakters befogenheter i detta avseende skulle inte bara bidra till att fler mindre förseelser beivras, utan också ge en tydlig signal om att dessa beteenden inte är accepterade i vår natur eller i det offentliga rummet. Det är därför man bör överväga att utreda förutsättningarna för detta. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD023396: Krav på kroppskameror för ordningsvakter och naturvårdsvakter === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023396 Motion till riksdagen 2025/26:3396 av Marléne Lund Kopparklint (M) Krav på kroppskameror för ordningsvakter och naturvårdsvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter som ges befogenhet att utfärda ordningsböter ska utrustas med kroppskameror och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utarbeta nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kroppskameror används i dag av polisen, SJ:s tågvärdar, kommunala parkeringsvakter och i pilotprojekt med ordningsvakter i flera kommuner. Erfarenheterna är genom ­ gående positiva. Kamerorna har visat sig bidra till ökad trygghet, minskat våld och hot mot tjänstepersoner samt stärkt bevisläge vid rättsprocesser. Trots detta finns det ännu ingen nationell reglering som gör kroppskameror obligatoriska för ordningsvakter eller naturvårdsvakter. Detta skapar en ojämnhet i hur ordningsstörningar och mindre förseelser hanteras. Ordningsvakter och naturvårdsvakter har i dag begränsade verktyg för att styrka bevisbördan vid ingripanden. Avsaknaden av kameror kan leda till ord-mot-ord-situationer, vilket försvårar både rättssäkerheten och efterföljande processer. Polisen belastas med ärenden som skulle kunna hanteras snabbare och enklare om bevismaterial från kroppskameror fanns tillgängligt. Kroppskameror stärker rättssäkerheten, minskar konfliktnivåer och skyddar både allmänheten och tjänstepersoner. Sverige bör införa enhetliga och tydliga regler som gör kamerorna till ett självklart verktyg för ordningsvakter och naturvårdsvakter i deras arbete. Marléne Lund Kopparklint (M)