RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Krav på kroppskameror för ordningsvakter och naturvårdsvakter

2025/26 · HD023396 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:27:40.862448+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter som ges befogenhet att utfärda ordningsböter ska utrustas med kroppskameror och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU16

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utarbeta nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU16

Yrkande 3

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3396 av Marléne Lund Kopparklint (M) Krav på kroppskameror för ordningsvakter och naturvårdsvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att ordningsvakter och naturvårdsvakter som ges befogenhet att utfärda ordningsböter ska utrustas med kroppskameror och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utarbeta nationella riktlinjer för lagring, hantering och användning av materialet från kroppskameror, med hänsyn till både rättssäkerhet och integritetsskydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utvärdera effekterna av kroppskameror i syfte att sprida användningen till fler samhällsbärande yrkesgrupper där hot och våld är vanligt förekommande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kroppskameror används i dag av polisen, SJ:s tågvärdar, kommunala parkeringsvakter och i pilotprojekt med ordningsvakter i flera kommuner. Erfarenheterna är genom ­ gående positiva. Kamerorna har visat sig bidra till ökad trygghet, minskat våld och hot mot tjänstepersoner samt stärkt bevisläge vid rättsprocesser. Trots detta finns det ännu ingen nationell reglering som gör kroppskameror obligatoriska för ordningsvakter eller naturvårdsvakter. Detta skapar en ojämnhet i hur ordningsstörningar och mindre förseelser hanteras. Ordningsvakter och naturvårdsvakter har i dag begränsade verktyg för att styrka bevisbördan vid ingripanden. Avsaknaden av kameror kan leda till ord-mot-ord-situationer, vilket försvårar både rättssäkerheten och efterföljande processer. Polisen belastas med ärenden som skulle kunna hanteras snabbare och enklare om bevismaterial från kroppskameror fanns tillgängligt. Kroppskameror stärker rättssäkerheten, minskar konfliktnivåer och skyddar både allmänheten och tjänstepersoner. Sverige bör införa enhetliga och tydliga regler som gör kamerorna till ett självklart verktyg för ordningsvakter och naturvårdsvakter i deras arbete. Marléne Lund Kopparklint (M)