Motion till riksdagen 2022/23:606 av Marléne Lund Kopparklint (M) Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport har 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Det motsvara r åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste s t oppas . Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet. Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd . A rbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. D et kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret. När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där förövaren utsatt barnet för att denne har en sexuell dragning till barn. Det kan utgör a en risk för återfall i sig. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1542 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M) Markeringen i belastningsregistret gällande sexualbrott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om markeringen i belastningsregistret ska kvarstå när det gäller sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Vi lever i en tid där 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp [1] . Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste stoppas. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp eller för personer som söker efter dem i sexuellt syfte på olika sätt, ska prioriteras på flera nivåer. Därför behöver vi se över lagar och regler. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man arbetar med barn är en sådan åtgärd. Arbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. Det kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret om man har varit dömd för sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där en förövare utsatt ett barn för att denne har en sexuell dragning till barn. Den sexuella läggningen kan utgöra en risk för återfall. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2022/23 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M) Jennie Wernäng (M) [1] Enligt rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Motion till riksdagen 2025/26:3342 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M) Markering i belastningsregistret till pensionsåldern vid sexualbrott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om markeringen i belastningsregistret ska kvarstå till pensionsåldern när det gäller sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det gäller sexualbrottslingar som har begått grova övergrepp mot barn måste vi se över hur länge markeringen i belastningsregistret ska finnas kvar. I dag raderas dessa uppgifter efter en viss tid, även vid de grövsta brotten mot barn. Det är orimligt. Vi lever i en verklighet där omkring 25 procent av alla barn någon gång utsatts för sexuella övergrepp . Det motsvarar åtta barn i en genomsnittlig skolklass. Denna utveckling är oacceptabel och måste brytas. Barns rätt till trygghet och skydd mot övergrepp väger tyngre än att begränsa en dömd förövare. Redan i dag ska arbetsgivare som anställer personal inom exempelvis förskola och skola kontrollera belastningsregistret. Men om det gått fem till tio år sedan domen avkunnats riskerar markeringen att vara utgallrad, även när det gäller grova sexualbrott mot barn. Då står arbetsgivaren utan ett viktigt beslutsunderlag – och barn riskerar att möta personer som aldrig borde få arbeta nära dem. Sexuella övergrepp i barndomen skapar ofta livslånga trauman. När gärnings ­ personen drivs av en sexuell dragning till barn innebär det dessutom en betydande risk för åter ­ fall. Därför måste vi förstärka skyddet kring barnen och ge arbetsgivare bättre verktyg för att göra säkra rekryteringar. Att låta markeringen försvinna efter några år är inte försvarbart. Den bör vara kvar hela den arbetsföra åldern, till minst pensionsåldern, eventuellt livslångt om personen i fråga återfaller i sexualbrott. Vi har tidigare motionerat i frågan (riksmötet 2024/25) men anser att den är lika angelägen i dag. För barns skull måste vi ompröva reglerna för hur länge en brotts ­ markering vid grova sexualbrott mot barn ska ligga kvar i belastningsregistret. Marléne Lund Kopparklint (M) Jennie Wernäng (M)