Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar
2022/23 · HA02606 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:32:34.719220+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:JuU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:606
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24
100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16
procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport
har
25
% av alla barn utsatts för
någon form av
sexuella övergrepp.
Det motsvara
r
åtta
barn i en normalstor skolklass.
Den negativa utvecklingen när det gäller
utsatta barn måste
s
t
oppas
. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna.
Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet.
Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till
verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd
.
A
rbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom
barnomsorg och
skola.
D
et
kan
då
ha
gått fem till tio år och brottsmarkeringen är
utgallrad
från belastningsregistret.
När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man
behöver se över
tiden som en markering
i belastningsregistret
finns kvar,
särskilt i fall
med
grova sexualbrott mot barn.
Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där förövaren utsatt barnet för att denne har en sexuell dragning till barn. Det kan utgör
a
en risk för återfall i sig.
När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings
registret är just en sådan fråga
som kan vara ett användbart verktyg för
arbetsgivare i
verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att frågan fortfarande är högaktuell.
Marléne Lund Kopparklint (M)