RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar

2022/23 · HA02606 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:32:34.719220+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2022/23:JuU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2022/23:606 av Marléne Lund Kopparklint (M) Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport har 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Det motsvara r åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste s t oppas . Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet. Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd . A rbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. D et kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret. När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där förövaren utsatt barnet för att denne har en sexuell dragning till barn. Det kan utgör a en risk för återfall i sig. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M)