RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Markering i belastningsregistret till pensionsåldern vid sexualbrott mot barn

2025/26 · HD023342 · Marléne Lund Kopparklint (M); Jennie Wernäng (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:27:24.847547+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om markeringen i belastningsregistret ska kvarstå till pensionsåldern när det gäller sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU12
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3342 av Marléne Lund Kopparklint och Jennie Wernäng (båda M) Markering i belastningsregistret till pensionsåldern vid sexualbrott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda om markeringen i belastningsregistret ska kvarstå till pensionsåldern när det gäller sexualbrott mot barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det gäller sexualbrottslingar som har begått grova övergrepp mot barn måste vi se över hur länge markeringen i belastningsregistret ska finnas kvar. I dag raderas dessa uppgifter efter en viss tid, även vid de grövsta brotten mot barn. Det är orimligt. Vi lever i en verklighet där omkring 25 procent av alla barn någon gång utsatts för sexuella övergrepp . Det motsvarar åtta barn i en genomsnittlig skolklass. Denna utveckling är oacceptabel och måste brytas. Barns rätt till trygghet och skydd mot övergrepp väger tyngre än att begränsa en dömd förövare. Redan i dag ska arbetsgivare som anställer personal inom exempelvis förskola och skola kontrollera belastningsregistret. Men om det gått fem till tio år sedan domen avkunnats riskerar markeringen att vara utgallrad, även när det gäller grova sexualbrott mot barn. Då står arbetsgivaren utan ett viktigt beslutsunderlag – och barn riskerar att möta personer som aldrig borde få arbeta nära dem. Sexuella övergrepp i barndomen skapar ofta livslånga trauman. När gärnings ­ personen drivs av en sexuell dragning till barn innebär det dessutom en betydande risk för åter ­ fall. Därför måste vi förstärka skyddet kring barnen och ge arbetsgivare bättre verktyg för att göra säkra rekryteringar. Att låta markeringen försvinna efter några år är inte försvarbart. Den bör vara kvar hela den arbetsföra åldern, till minst pensionsåldern, eventuellt livslångt om personen i fråga återfaller i sexualbrott. Vi har tidigare motionerat i frågan (riksmötet 2024/25) men anser att den är lika angelägen i dag. För barns skull måste vi ompröva reglerna för hur länge en brotts ­ markering vid grova sexualbrott mot barn ska ligga kvar i belastningsregistret. Marléne Lund Kopparklint (M) Jennie Wernäng (M)