Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3033
av Mats Berglund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
76
668
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
454
582
745
000
1:3
Skapande skola
226
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
99
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
689
455
130
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
318
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
134
044
60
000
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
50
000
2:3
Statens musikverk
105
775
3
000
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
203
678
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
150
931
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
76
566
±0
4:1
Statens konstråd
12
096
5
000
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
947
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
45
608
22
461
5:1
Konstnärsnämnden
24
829
245
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
558
530
30
000
6:1
Riksarkivet
509
579
25
000
7:1
Riksantikvarieämbetet
325
784
30
000
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
5
000
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
20
000
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
556
061
80
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
275
714
5
000
8:3
Bidrag till vissa museer
79
218
5
000
8:4
Forum för levande historia
64
036
50
000
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
19
032
±0
9:2
Stöd till trossamfund
82
700
20
000
10:1
Filmstöd
554
444
55
000
11:1
Sändningar av TV Finland
9
574
97
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
531
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
11:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
66
805
150
000
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
50
000
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
126
811
410
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
100
000
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
104
785
132
000
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
273
758
100
000
14:1
Statsbidrag till studieförbund
1
641
023
510
000
14:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
446
760
100
000
14:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
227
158
±0
15:1
Spelinspektionen
97
932
±0
Summa
16
861
894
2
892
902
Kultursverige står just nu vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till att situationen nu hotar ett utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom med spridningen av covid-19 och utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen som fick verksamhetskostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med Tidöregeringens kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultur
sektorn. Vissa verksamheter måste nu kraftigt dra ned och vissa hotas av nedläggning. Det är djupt beklagligt att regeringen låtit kulturen fastna i den långa kurvan som inleddes med pandemins restriktioner. I Miljöpartiets skuggbudget resonerar vi på annat sätt, och istället för att stå på bromsen vill vi låta kulturlivet gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare.
Hållbar och långsiktig finansiering av kultursektorn
Med Miljöpartiet i regering tillsattes och presenterades Återstartsutredningen (SOU 2021:77) som lämnade en lång rad förslag för en trygg återhämtning i hela sektorn. Trots att utredningen pekade på vikten av långsiktiga stöd valde Tidöregeringen efter valet att knappt förlänga några av de åtgärder som tidigare vidtagits. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Vi permanentar också återstartsstödet för bild och form (4:4) och kulturmiljövård (7:2). Detta ökar möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet.
Att regeringen i sin budget för 2024 dessutom avskaffade den automatiska pris- och löneomräkningen (PLO) av anslaget till kultursamverkansmodellen och de statliga scenkonstinstitutionerna är anmärkningsvärt. Det skapar ännu sämre förutsägbarhet för regionerna och den regionala kulturen och skapar ytterligare press på institutioner som handskas med skral budget och stora renoveringsbehov. Vi återinför den automatiska pris- och löneomräkningen (PLO) till regionala kulturverksamheter (1:6) och skjuter till
ytterligare 100 miljoner till kultursamverkansmodellen. Regeringen gör vissa nödvändiga
tillskott till Operan och Dramaten, men det kommer inte räcka. Även för de statliga scenkonstinstitutionerna (2:1) återställer vi PLO och skjuter till medel för att minska ytterligare neddragningar, totalt 60 miljoner. Även de centrala museerna (8:1) får ett tillskott om 60 miljoner för att stärka verksamheten och utföra nödvändiga lokal
anpassningar.
De hårda slagen mot kulturen efter pandemin, lågkonjunkturen och Tidöregeringens åtstramningar visar också på behovet av en breddad finansiering för att öka hållbarheten på sikt. Förutsättningarna för att minska hindren, öka stimulansen och öppna för privat finansiering behöver ses över. Även Återstartsutredningen har förslag som går i denna riktning. Miljöpartiet vill att det tillsätts en utredning som tittar på detta, däribland möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur och avdragsrätt för inköp av konst. Men det är samtidigt avgörande att detta arbete inte tas till intäkt för att det offentliga ska dra sig undan sitt ansvar. Ökade möjligheter till nya intäktskällor får inte ske på bekostnad av en stark offentlig finansiering.
Konstnärers och kulturskapares villkor
De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konst
närliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Därför stärker vi Konstnärsnämnden (5:1) så inte sakanslagen urholkas.
Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner (1:2).
Konstnärsallianserna (1:2) får ett permanent tillskott om 30 miljoner, ytterligare 30 miljoner tillförs för ersättningar och bidrag (5:2) för att främja den fria kulturen.
Stöd för konstnärlig frihet och den fria kulturen
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas.
Den ideella kulturen är central för kulturell utveckling för alla – oavsett bakgrund, hemvist eller ekonomiska förutsättningar – i hela landet. Den ideella kulturen skapar samhörighet och mötesplatser och bidrar med infrastruktur som scener, lokaler och teknisk utrustning. Men den ideella kulturen är också hårt ansatt på grund av det ekonomiska läget och regeringens neddragningar. Det misstänkliggörande civil
samhället möter av regeringen hjälper inte till.
Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och live
kulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spel
platser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar.
I Miljöpartiets budget skjuter vi till 50 miljoner kronor årligen till 2:2 för att kunna bidra till basfinansiering, kontinuitet och långsiktig hållbar social och ekonomisk utveckling av musik- och scenkonstfälten. Vi satsar också 100 miljoner på förstärkning av amatörkulturen och lokalhållande organisationer (1:2).
Kultur för barn och unga
Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Kulturskolan, som i många kommuner bär upp det lokala kulturlivet genom sin verksamhet, måste få stöd för att fortsatt kunna lägga grunden för hela Sveriges kulturliv. Vi satsar 200 miljoner på kulturskolan (1:2). Vi vill också inrätta en kulturskolelag för att säkra ökad kvalitet och breddat utbud i kulturskolan i alla landets kommuner.
Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50
% av Sveriges
elever till del. Vi har tidigare förstärkt anslaget, vilket regeringen nu gör i sin budget. Det är ett viktigt steg på vägen, men vi vill att alla barn ska ha tillgång till kultur. Vi vill därför tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt. Vi anser att skolkulturutredningen bör se över Skapande skola och undersöka möjligheten att införa en statlig kulturgaranti för varje barn på skoltid i grundskolan och gymnasieskolan, inklusive anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och anpassade gymnasie
skolan.
Digitalisering och kulturarv
Vårt kulturarv är en resurs som behöver tillvaratas, utvecklas och värnas. Beredskapen för skydd av vårt kulturarv har aktualiserats inte minst med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kulturlivet har på ett mycket tydligt sätt visat sig vara en motståndskraft i sig. Ett livaktigt och fritt kulturliv är en kraft för sammanhållning och därmed viktigt för försvarsviljan. Det är centralt att värna kulturen och kulturarvet. Detta gäller både det historiska kulturarvet och den samtida kulturen, inklusive digital information. Kulturen bidrar också till att skapa normalitet i vardagen, hantering av traumatiska händelser men också till underhållning och förströelse vid sidan av kris eller krig. Regeringen satsar en hel del som vi behåller, men vi går längre. Vi går vidare med Återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering. Museerna är en central verksamhet och vi avsätter därför 5
miljoner vardera på 8:2 och 8:3, medan de statliga museerna (8:1) får 20 miljoner. Vi avsätter även 3
miljoner till Musikverket, 25 miljoner till Riksarkivet och 30 miljoner till Riksantikvarieämbetet.
Vi måste också höja den kyrkoantikvariska ersättningen för att bevara kulturarvet. Regeringen har aviserat ett tillskott på 30 miljoner per år, men det motsvarar långtifrån det Svenska kyrkan har bedömt vara rimligt och nödvändigt. Vi skjuter därför till ytterligare 20 miljoner som sedan ökar till 40 miljoner för 2026 och 60 miljoner för 2027.
Förutsättningar för litteraturen och läsfrämjande
I Pisastudien från 2023 var de svenska resultaten i läsförståelse tillbaka på samma nivåer som 2012, vilket då var de sämsta resultaten som uppmätts. Den sjunkande läsförmågan bland barn är ett resultat av den bristande likvärdigheten i skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund har en allt större påverkan på deras resultat. Satsningar på läsundervisning, inköp av böcker och läsfrämjande åtgärder i skolan är därmed avgörande för att främja läsningen. Det är av mycket stor betydelse att regeringen följer utvecklingen efter propositionen om skolbibliotek som lades under hösten, så att den får den avsedda effekten att alla elever i hela landet får tillgång till väl fungerande och bemannade skolbibliotek.
Men det behövs också ett fungerande ekosystem för litteraturen med bra villkor för författare, förlag, bokhandlare, folkbibliotek med flera. Barn behöver läsande förebilder, då behöver hela samhället präglas av att böcker och läsning blir ett naturligt inslag i vardagen.
Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi avsätter 150 miljoner till stärkta bibliotek (1:2) samt 30
mnkr till Läsfrämjandelyftet (1:2).
Samtidigt bör situationen för författare ses över. Ersättningarna är ofta låga och ljudbokens inträde medför utmaningar. En översyn av hela litteraturpolitiken behöver göras med inriktningen att författares villkor behöver förbättras i ett fungerande ekosystem för boken.
Filmbranschen
Sverige har en lång tradition som framstående filmnation. Men omvärlden är stadd i snabb förändring och mer behöver göras för att svensk film ska stå stark i en tid med delvis nya förutsättningar. Det gäller såväl finansiering som produktion och distribution. Det är därför välkommet att regeringen tillsatt en utredning som väntas lämna slut
betänkande under våren 2025.
Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, men behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1). Vi tillför också 100 miljoner till produktionsincitament (1:2).
Nationella minoriteter och antirasism
I Sverige har vi ett urfolk, samerna, och ytterligare fyra nationella minoriteter – judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Det innebär att samhället måste vidta särskilda åtgärder i syfte att bevara, skydda och utveckla de särskilda rättigheter som tillhör de nationella minoriteterna. Att ha tillgång till sitt språk och sin kultur är en mänsklig rättighet.
Tyvärr ser vi hur misstänkliggörandet av individer och grupper ökar i vårt samhälle och olika typer av rasism blommar upp, bland annat till följd av kriget mellan Israel och Palestina. Judar, muslimer och transpersoner är några av de grupper som fått utstå ökat hat och hot under året.
I årets budgetproposition gör regeringen stora nedskärningar på minoritetsområdet, vilket är mycket allvarligt. Miljöpartiet vill göra finansieringen till de nationella minori
teterna permanent. Vi vill bland annat se utökad möjlighet till minoritetsspråk i skolan och säkra ett starkt och långsiktigt stöd till språkcentrumen och resurs
biblioteken, något vi utvecklar i utgiftsmotionen för UO1. Vi tillför även 30 miljoner kronor till nationella minoriteter inom utgiftsområde 17 (1:2), varav 8
miljoner går till Giron Sámi Teáther och 5
miljoner kronor till att permanenta stödet till språksamarbetet Sámi Giellagáldu.
Regeringen gör flera satsningar för att stärka den judiska minoriteten och satsar bland annat på kunskap om Förintelsen genom utökade stöd till Forum för levande historia – något vi välkomnar. Men vi ser också att Forum för levande historia bör få ett utökat uppdrag att bidra till att öka medie- och informationskunnigheten och motverka ökad rasism och hatbrott. Vi avsätter 50 miljoner för detta ändamål.
Civilsamhälle och trossamfund och folkbildning
Nedskärningarna i civilsamhället är ett hårt slag mot bildningen, integrationen, det fria tänkandet och ytterst demokratin. I civilsamhället och inom folkbildningen möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande. Den ideella och den professionella folkbildningen når en miljon människor i Sverige
årligen och finns i varje svensk kommun. På en del platser i vårt land är studieförbundens
lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns. Studieförbunden bidrar också med en infrastruktur till kulturen i form av lokaler.
Politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge av sin tid och energi till det gemensamma – det ansvaret är Miljöpartiet berett att axla. Vi åter
ställer därför de neddragningar Tidöregeringen gjort inom studieförbunden och skjuter till ytterligare 100 miljoner vardera till studieförbunden och folkhögskolorna. Även Sisu Idrottsutbildarna får en ökning med 60 miljoner kronor då anslaget till Sisu inte ökat sedan 2017, vilket i praktiken innebär att stödet minskat (anslag 14:1).
Vi förstärker ungdomsrörelsen med totalt 100 miljoner, avsätter 100 miljoner till civilsamhället, 20 miljoner till trossamfund och ytterligare 100 miljoner till allmänna samlingslokaler för att möjliggöra fler mötesplatser i hela landet.
Barns rätt till meningsfull fritid och satsningar på idrotten
Enligt det nationella ungdomspolitiska målet ska alla unga i åldern 13 till 25 år ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Men vi ser att både stillasittande och psykisk ohälsa är växande problem bland barn och unga idag. Idrott och föreningsliv stärker folkhälsan, främjar demokrati och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott, oavsett inkomst eller bostadsort. Att ge barn tillgång till idrotts- och kultur
aktiviteter är även en brottsförebyggande åtgärd, genom att erbjuda ett sammanhang, positiva förebilder och en meningsfull fritid.
Även om tanken bakom regeringens satsning på det så kallade fritidskortet är god tror vi att fler barns fritid kan gynnas genom en annan och mer effektiv och ändamåls
enlig fördelning av medlen, där inriktningen ligger på att stärka verksamheterna snarare än ett tillskott till hushållsekonomin. De indirekta kostnaderna för satsningen väntas bli höga och den administrativa pålagan för såväl föräldrar som föreningar riskerar att skapa hinder för utnyttjande av kortet. Enligt förslaget som gått på remiss (Ds
2024:16)
uppgår de samlade kostnaderna för administration hos E
‑
hälsomyndigheten, Försäkrings
kassan
och Folkhälsomyndigheten till runt 260 miljoner kronor. När man utvärderat försök med liknande kort har de främst använts av barn från familjer med redan god ekonomi. Även om fritidskortet ger en rabatt på 500
kr respektive 2
000
kr per barn, finns en risk att barn från hushåll med skral ekonomi ändå får stå utan fritidsaktivitet då resterande summa är för betungande för hushållskassan.
Miljöpartiet vill istället att pengarna ska gå till centralorganisationerna för att de i sin tur ska kunna arbeta med att sänka trösklarna till idrotts- och kulturaktiviteter för fler barn, med särskilt fokus på områden vi vet behöver stärkas upp. Vi avsätter 200 miljoner i extra medel till kulturskolan (1:2) och 50 miljoner till ungdomsorganisationer (12:1) för att fler ska få tillgång till en meningsfull fritid i hela landet. En annan viktig arena för meningsfull fritid och rekreation för barn som regeringen missar är den öppna fritidsverksamheten. Vi vill skjuta till ytterligare 100 miljoner för att utöka den öppna fritidsverksamheten (12:1) i form av fritidsgårdar, ungdomens hus och aktivitetshus, och göra verksamheten mer tillgänglig och jämlik i hela landet.
Vi avsätter totalt 340 miljoner till Riksidrottsförbundet och Sisu Idrottsutbildarna (13:1). 100 miljoner av dessa är tänkta för att stärka satsningen på att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status. 30 miljoner avsätts för att stärka parasporten och 100 miljoner för att stärka elitidrotten, särskilt inom mindre sporter. Slutligen avsätts 50 miljoner för att utbilda fler ledare över hela landet. Utan tillräckligt många ledare kan inte fler barn tas emot.
I samma anda vill Miljöpartiet starta en anläggningsfond inspirerad av den danska motsvarigheten. Bristen på tider i hallar och anläggningar begränsar idrottsrörelsens möjlighet att växa och ta emot fler barn och unga, men även äldre, som vill börja idrotta. För detta avsätts 130 miljoner (13:1).
Friluftsliv för alla
Friluftstrenden är stark i Sverige. Den ger jobb i hela landet och ser till att fler människor
får komma ut och njuta av vår fantastiska natur. Det är bra för hälsan att komma ut och röra på sig, en motvikt till dagens stillasittande. Vi tycker att det är oerhört viktigt att fler får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och möjligheten att
vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste
skydd är också människorna som älskar den. Friluftsorganisationerna får ett tillskott på 132 miljoner (13:3) utöver regeringens satsning för att fler ska kunna ta del av vår natur.
Friluftsfrämjandet tvingades under 2023 att tacka nej till över 2
000 personer som önskade bli ideella ledare inom verksamheten och det är enligt förbundet långa köer till framför allt barn- och ungdomsverksamhet. Eftersom Friluftsfrämjandet inte tävlar kan
man inte ta del av statens stöd till idrott och motion. Därmed sätter dagens finansierings
lösning
stopp för att realisera denna folkhälsopotential. Friluftsfrämjandet anser att kriterierna för vilka som kan inkluderas i Riksidrottsförbundets statsstödspott behöver ändras ur detta perspektiv. Miljöpartiet instämmer i det och anser att regeringen bör återkomma i frågan.
Vi vill också jämna ut skillnaderna mellan friluftsliv och idrott när det gäller sociala avgifter. Idag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare upp till ett halvt basbelopp utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning. Detta undantag gäller inte för de friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Här menar vi att friluftslivsorganisationerna, som genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter och som tydligt bidrar till folkhälsan, bör åtnjuta samma undantag som medlemmarna i Riksidrottsförbundet.
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Rasmus Ling (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3520
av Mats Berglund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell
A i motionen.
En återstart för kulturen
Tabell A Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
83
206
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
501
582
354
000
1:3
Skapande skola
226
464
−226
464
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
44
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
40
000
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
692
255
147
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
616
±0
2:1
Bidrag till Operan och Dramaten
802
500
±0
2:2
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
358
244
10
000
2:3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
50
000
2:4
Statens musikverk
113
346
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
233
678
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
151
335
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
78
893
±0
4:1
Konstnärsnämnden
25
302
±0
4:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
570
530
30
000
5:1
Riksarkivet
618
945
±0
6:1
Riksantikvarieämbetet
341
359
60
500
6:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
±0
6:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
20
000
6:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
7:1
Centrala museer: Myndigheter
1
612
476
±0
7:2
Centrala museer: Stiftelser
284
714
±0
7:3
Bidrag till vissa museer
82
218
±0
7:4
Forum för levande historia
65
842
50
000
7:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
7:6
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
7:7
Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet
53
708
20
000
8:1
Stöd till trossamfund
82
000
20
000
9:1
Filmstöd
555
444
±0
10:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
10:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
592
±0
10:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
10:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
11:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
87
533
±0
11:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
240
680
50
000
11:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
50
000
12:1
Stöd till idrotten
2
152
811
130
000
12:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
20
000
12:3
Stöd till friluftsorganisationer
109
785
100
000
12:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
12:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
80
000
12:6
Stöd till plats för idrott
250
000
±0
13:1
Statsbidrag till studieförbund
1
496
023
500
000
13:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
521
760
100
000
13:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
13:4
Särskilt utbildningsstöd
268
158
±0
14:1
Spelinspektionen
104
855
±0
99:1
Stärkt kulturskola
±0
200
000
99:2
Filmfond
±0
300
000
99:3
Kulturell allemansrätt
±0
300
000
Summa
17
337
204
2
405
036
En ambitiös kulturbudget
Kultursverige står just nu vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till att situationen nu hotar att utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom med spridningen av covid-19 och utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen som fick verksamhetskostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med Tidöregeringens kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultursektorn.
I Miljöpartiets budget resonerar vi på annat sätt, och istället för att stå på bromsen vill vi låta kulturlivet gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare.
När Miljöpartiet satt i regeringen räknades anslag upp automatiskt i takt med kostnadsutvecklingen. Detta har regeringen tagit bort vilket utsätter både regionala och statliga kulturinstitutioner för hårda besparingskrav. Miljöpartiet vill återinföra automatisk uppräkning och avsätter medel för både statliga och regionala institutioner för att kompensera för den nedskärning som regeringen gjort.
Miljöpartiet avsätter 18 miljoner kronor till stärkt kulturstöd till nationella minoriteter genom en satsning på anslag 1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
.
Detta inkluderar 8
miljoner kronor mer årligen 2026–2028 för att göra Giron Sámi Teáhter till samisk nationalscen.
Giron Sámi Teáhters uppdrag är att producera professionell scenkonst med samisk kultur som grund och främja de samiska språken. Ett nationellt uppdrag stärker samisk scenkonst till gagn för både Sápmi och det svenska majoritetssamhället. Vi avsätter också 20 miljoner kronor årligen till kyrkoantikvariskt stöd (anslag 6:3) och 60 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet på anslag 6:1.
Bättre villkor för kulturarbetare
Miljöpartiet prioriterar bättre villkor för kulturarbetare. Miljöpartiet satsar 147 miljoner på regional kultur och kultursamverkansmodellen. Miljöpartiet vill tillföra 30 miljoner kronor mer årligen 2026–2028 till konstnärsstöd och ersättningar. De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad.
Miljöpartiet föreslår att den fria scenkonsten stärks med 30 miljoner kronor årligen genom ett tillskott på anslag 2:3
Bidrag till vissa teater
‑
, dans- och musikändamål
. Musik- och scenkonstområdet brottas med ökade kostnader för lokaler, utrustning och personal samtidigt som stöden inte följt utvecklingen. Detta hotar överlevnaden för många aktörer, och i förlängningen hotas tillgången till teater, dans, opera, cirkus och livemusik i hela landet. På samma anslag anslås ett särskilt projektbidrag till musik
arrangörer på 20 miljoner kronor för att underlätta tillgången till lokaler, främja samarbeten och bidra till ökad geografisk spridning av musikscener. Utan förstärk
ningen riskerar fria grupper att tvingas lägga ner, vilket skulle rasera en viktig del av kulturens infrastruktur som är svår att bygga upp igen. Vi skjuter också till 40 miljoner på anslag 1:2 till den ideellt organiserade kulturen, såsom amatörteatrar, där Kulturrådet får ett särskilt uppdrag för detta ändamål.
Miljöpartiet vill tillföra 10 miljoner kronor mer årligen till konstnärsallianserna, via tillskott på anslag 1:2. Allianserna är ett framgångsrikt verktyg för att ge frilansande konstnärer trygghet, kompetensutveckling och möjlighet till konstnärligt arbete. Tillskottet säkerställer att nivån upprätthålls över tid och inte lakas ur till följd av inflationen. Vi skjuter också till 30 miljoner till fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare, också anslag 1:2.
Kulturell allemansrätt, bibliotek och stärkt kulturskola
Alla barn har rätt till kultur – att själva få skapa, möta professionell kultur och växa genom estetiska uttryck. Därför vill vi införa en kulturell allemansrätt för barn och unga.
Vi satsar 200 miljoner kronor extra på att stärka kulturskolan (anslag 99:1) och inför en kulturskolelag som säkrar kvalitet, bredd och långsiktiga förutsättningar i hela landet, vilket också gör att kulturskolan kan nå ut till fler barn.
Vi vill säkra en kulturgaranti i skolan för att långsiktigt stärka både barns uppväxt
villkor och hela Sveriges kulturliv. Vi behöver kartlägga nuläget och återinföra estetiska ämnen som obligatoriska i gymnasiet. 300 miljoner kronor satsar vi på detta på anslag 1:3
Skapande skola
, som ska ersätta den nuvarande bristfälliga satsningen som finns idag. Detta tillsammans med kulturskolans förstärkning blir en halv miljard till barns rätt till kultur. Därtill satsar vi 150 miljoner på stärkta och mer tillgängliga folkbibliotek genom tillskott på anslag 1:2 utöver regeringens satsning som vi välkomnar. Vi följer också AI-kommissionens förslag om att stärka befolkningens kunskap om AI-skapade verk och manipulationer genom AI, och tilldelar därför 106 miljoner till bibliotek i detta syfte.
Filmfond och stärkt kulturnäring
Miljöpartiet vill tillföra 300 miljoner kronor mer årligen till filmsektorn (anslag 99:2), genom en ny filmfond i enlighet med förslagen i SOU 2025:24, reformer för ett starkare filmland. Miljöpartiet vill även sänka momsen på biobesök till 6
% i linje med den moms som gäller för annan kulturverksamhet.
Filmfonden finansieras genom en avgift om 10
% som läggs på biobiljetter och genom den avgift som läggs på strömningstjänster. Det krävs också ett tillskott i kultur
budgeten för att inte filmfonden ska ske på bekostnad av befintligt stöd. Filmfonden får fördela ett reformerat produktionsincitament, publikrelaterat stöd och stöd till vissa större filmproduktioner samt finansiera branschgemensam verksamhet. Ett starkare filmstöd säkrar produktion, distribution och tillgång till svensk film. Det gynnar kvalitet, mångfald och exportmöjligheter.
Miljöpartiet stärker också scenkonsten, bild och form, musikarrangörer och icke-statliga kulturlokaler med särskilda satsningar.
Civilsamhället
Nedskärningarna i civilsamhället är ett hårt slag mot bildningen, integrationen, det fria tänkandet och ytterst demokratin. I civilsamhället och inom folkbildningen möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande. Politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge av sin tid och energi till det gemensamma – det ansvaret är Miljöpartiet berett att axla.
Vi satsar 500 miljoner mer än Tidöregeringen på studieförbunden (anslag 13:1) och skjuter till 100 miljoner till folkhögskolorna (13:2). Vidare förstärker vi ungdoms
rörelsen med 50 miljoner genom tillskott på anslag 11:2, avsätter 80 miljoner till insatser till ideella sektorn (12:5) och ytterligare 20 miljoner till trossamfund (8:1). Dessutom tilldelar vi 20 miljoner årligen till anslaget för bidrag till allmänna samlingslokaler, för att stärka civilsamhällets infrastruktur på anslag 12:2. Totalt satsar vi en miljard mer än regeringen på civilsamhället och idrottsrörelsen.
Idrottsrörelsen och friluftslivet
Vi avsätter 50 miljoner för att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status. 30 miljoner avsätts för att stärka parasporten. Miljöpartiet avsätter 50 miljoner för att utbilda fler ledare över hela landet. Utan tillräckligt många ledare kan inte fler barn tas emot.
Friluftstrenden är stark i Sverige. Den ger jobb i hela landet och ser till att fler människor får komma ut och njuta av vår fantastiska natur. Det är bra för hälsan att komma ut och röra på sig, en motvikt till dagens stillasittande. Vi tycker att det är viktigt att fler får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och möjligheten att vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste skydd är också människorna som älskar den. Friluftsorganisationerna får ett tillskott på 100 miljoner utöver regeringens tilldelning på anslag 12:3 för att fler ska kunna ta del av vår natur.
Åtgärder för unga som varken studerar eller arbetar
Det är ca 130
000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. Många av dem har inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor ska skjutas till på utgiftsområde 17 anslag 11:3 för att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag på detta område som bör förstärkas. Medlen bör användas till att stärka målgruppen via åtgärder på kommunal nivå eller hos samordningsförbund.
Mats Berglund (MP)
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)