Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
2025/26 · HD023520 · Mats Berglund (MP); Amanda Lind (MP); Annika Hirvonen (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Nils Seye Larsen (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:28:24.159025+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:KrU1
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:3520
av Mats Berglund m.fl. (MP)
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell
A i motionen.
En återstart för kulturen
Tabell A Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
83
206
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
501
582
354
000
1:3
Skapande skola
226
464
−226
464
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
44
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
40
000
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
692
255
147
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
616
±0
2:1
Bidrag till Operan och Dramaten
802
500
±0
2:2
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
358
244
10
000
2:3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
50
000
2:4
Statens musikverk
113
346
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
233
678
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
151
335
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
78
893
±0
4:1
Konstnärsnämnden
25
302
±0
4:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
570
530
30
000
5:1
Riksarkivet
618
945
±0
6:1
Riksantikvarieämbetet
341
359
60
500
6:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
±0
6:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
20
000
6:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
7:1
Centrala museer: Myndigheter
1
612
476
±0
7:2
Centrala museer: Stiftelser
284
714
±0
7:3
Bidrag till vissa museer
82
218
±0
7:4
Forum för levande historia
65
842
50
000
7:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
7:6
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
7:7
Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet
53
708
20
000
8:1
Stöd till trossamfund
82
000
20
000
9:1
Filmstöd
555
444
±0
10:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
10:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
592
±0
10:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
10:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
11:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
87
533
±0
11:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
240
680
50
000
11:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
50
000
12:1
Stöd till idrotten
2
152
811
130
000
12:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
20
000
12:3
Stöd till friluftsorganisationer
109
785
100
000
12:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
12:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
80
000
12:6
Stöd till plats för idrott
250
000
±0
13:1
Statsbidrag till studieförbund
1
496
023
500
000
13:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
521
760
100
000
13:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
13:4
Särskilt utbildningsstöd
268
158
±0
14:1
Spelinspektionen
104
855
±0
99:1
Stärkt kulturskola
±0
200
000
99:2
Filmfond
±0
300
000
99:3
Kulturell allemansrätt
±0
300
000
Summa
17
337
204
2
405
036
En ambitiös kulturbudget
Kultursverige står just nu vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till att situationen nu hotar att utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom med spridningen av covid-19 och utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen som fick verksamhetskostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med Tidöregeringens kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultursektorn.
I Miljöpartiets budget resonerar vi på annat sätt, och istället för att stå på bromsen vill vi låta kulturlivet gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare.
När Miljöpartiet satt i regeringen räknades anslag upp automatiskt i takt med kostnadsutvecklingen. Detta har regeringen tagit bort vilket utsätter både regionala och statliga kulturinstitutioner för hårda besparingskrav. Miljöpartiet vill återinföra automatisk uppräkning och avsätter medel för både statliga och regionala institutioner för att kompensera för den nedskärning som regeringen gjort.
Miljöpartiet avsätter 18 miljoner kronor till stärkt kulturstöd till nationella minoriteter genom en satsning på anslag 1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
.
Detta inkluderar 8
miljoner kronor mer årligen 2026–2028 för att göra Giron Sámi Teáhter till samisk nationalscen.
Giron Sámi Teáhters uppdrag är att producera professionell scenkonst med samisk kultur som grund och främja de samiska språken. Ett nationellt uppdrag stärker samisk scenkonst till gagn för både Sápmi och det svenska majoritetssamhället. Vi avsätter också 20 miljoner kronor årligen till kyrkoantikvariskt stöd (anslag 6:3) och 60 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet på anslag 6:1.
Bättre villkor för kulturarbetare
Miljöpartiet prioriterar bättre villkor för kulturarbetare. Miljöpartiet satsar 147 miljoner på regional kultur och kultursamverkansmodellen. Miljöpartiet vill tillföra 30 miljoner kronor mer årligen 2026–2028 till konstnärsstöd och ersättningar. De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad.
Miljöpartiet föreslår att den fria scenkonsten stärks med 30 miljoner kronor årligen genom ett tillskott på anslag 2:3
Bidrag till vissa teater
‑
, dans- och musikändamål
. Musik- och scenkonstområdet brottas med ökade kostnader för lokaler, utrustning och personal samtidigt som stöden inte följt utvecklingen. Detta hotar överlevnaden för många aktörer, och i förlängningen hotas tillgången till teater, dans, opera, cirkus och livemusik i hela landet. På samma anslag anslås ett särskilt projektbidrag till musik
arrangörer på 20 miljoner kronor för att underlätta tillgången till lokaler, främja samarbeten och bidra till ökad geografisk spridning av musikscener. Utan förstärk
ningen riskerar fria grupper att tvingas lägga ner, vilket skulle rasera en viktig del av kulturens infrastruktur som är svår att bygga upp igen. Vi skjuter också till 40 miljoner på anslag 1:2 till den ideellt organiserade kulturen, såsom amatörteatrar, där Kulturrådet får ett särskilt uppdrag för detta ändamål.
Miljöpartiet vill tillföra 10 miljoner kronor mer årligen till konstnärsallianserna, via tillskott på anslag 1:2. Allianserna är ett framgångsrikt verktyg för att ge frilansande konstnärer trygghet, kompetensutveckling och möjlighet till konstnärligt arbete. Tillskottet säkerställer att nivån upprätthålls över tid och inte lakas ur till följd av inflationen. Vi skjuter också till 30 miljoner till fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare, också anslag 1:2.
Kulturell allemansrätt, bibliotek och stärkt kulturskola
Alla barn har rätt till kultur – att själva få skapa, möta professionell kultur och växa genom estetiska uttryck. Därför vill vi införa en kulturell allemansrätt för barn och unga.
Vi satsar 200 miljoner kronor extra på att stärka kulturskolan (anslag 99:1) och inför en kulturskolelag som säkrar kvalitet, bredd och långsiktiga förutsättningar i hela landet, vilket också gör att kulturskolan kan nå ut till fler barn.
Vi vill säkra en kulturgaranti i skolan för att långsiktigt stärka både barns uppväxt
villkor och hela Sveriges kulturliv. Vi behöver kartlägga nuläget och återinföra estetiska ämnen som obligatoriska i gymnasiet. 300 miljoner kronor satsar vi på detta på anslag 1:3
Skapande skola
, som ska ersätta den nuvarande bristfälliga satsningen som finns idag. Detta tillsammans med kulturskolans förstärkning blir en halv miljard till barns rätt till kultur. Därtill satsar vi 150 miljoner på stärkta och mer tillgängliga folkbibliotek genom tillskott på anslag 1:2 utöver regeringens satsning som vi välkomnar. Vi följer också AI-kommissionens förslag om att stärka befolkningens kunskap om AI-skapade verk och manipulationer genom AI, och tilldelar därför 106 miljoner till bibliotek i detta syfte.
Filmfond och stärkt kulturnäring
Miljöpartiet vill tillföra 300 miljoner kronor mer årligen till filmsektorn (anslag 99:2), genom en ny filmfond i enlighet med förslagen i SOU 2025:24, reformer för ett starkare filmland. Miljöpartiet vill även sänka momsen på biobesök till 6
% i linje med den moms som gäller för annan kulturverksamhet.
Filmfonden finansieras genom en avgift om 10
% som läggs på biobiljetter och genom den avgift som läggs på strömningstjänster. Det krävs också ett tillskott i kultur
budgeten för att inte filmfonden ska ske på bekostnad av befintligt stöd. Filmfonden får fördela ett reformerat produktionsincitament, publikrelaterat stöd och stöd till vissa större filmproduktioner samt finansiera branschgemensam verksamhet. Ett starkare filmstöd säkrar produktion, distribution och tillgång till svensk film. Det gynnar kvalitet, mångfald och exportmöjligheter.
Miljöpartiet stärker också scenkonsten, bild och form, musikarrangörer och icke-statliga kulturlokaler med särskilda satsningar.
Civilsamhället
Nedskärningarna i civilsamhället är ett hårt slag mot bildningen, integrationen, det fria tänkandet och ytterst demokratin. I civilsamhället och inom folkbildningen möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande. Politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge av sin tid och energi till det gemensamma – det ansvaret är Miljöpartiet berett att axla.
Vi satsar 500 miljoner mer än Tidöregeringen på studieförbunden (anslag 13:1) och skjuter till 100 miljoner till folkhögskolorna (13:2). Vidare förstärker vi ungdoms
rörelsen med 50 miljoner genom tillskott på anslag 11:2, avsätter 80 miljoner till insatser till ideella sektorn (12:5) och ytterligare 20 miljoner till trossamfund (8:1). Dessutom tilldelar vi 20 miljoner årligen till anslaget för bidrag till allmänna samlingslokaler, för att stärka civilsamhällets infrastruktur på anslag 12:2. Totalt satsar vi en miljard mer än regeringen på civilsamhället och idrottsrörelsen.
Idrottsrörelsen och friluftslivet
Vi avsätter 50 miljoner för att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status. 30 miljoner avsätts för att stärka parasporten. Miljöpartiet avsätter 50 miljoner för att utbilda fler ledare över hela landet. Utan tillräckligt många ledare kan inte fler barn tas emot.
Friluftstrenden är stark i Sverige. Den ger jobb i hela landet och ser till att fler människor får komma ut och njuta av vår fantastiska natur. Det är bra för hälsan att komma ut och röra på sig, en motvikt till dagens stillasittande. Vi tycker att det är viktigt att fler får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och möjligheten att vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste skydd är också människorna som älskar den. Friluftsorganisationerna får ett tillskott på 100 miljoner utöver regeringens tilldelning på anslag 12:3 för att fler ska kunna ta del av vår natur.
Åtgärder för unga som varken studerar eller arbetar
Det är ca 130
000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. Många av dem har inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor ska skjutas till på utgiftsområde 17 anslag 11:3 för att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag på detta område som bör förstärkas. Medlen bör användas till att stärka målgruppen via åtgärder på kommunal nivå eller hos samordningsförbund.
Mats Berglund (MP)
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)