RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Reformerad arbetsskadeförsäkring

2022/23 · HA021034 · Helén Pettersson (S); Åsa Karlsson (S)

Original hos Riksdagen

B · Översyn av arbetsskadeförsäkringen

2024/25 · HC02726 · Helén Pettersson (S); Åsa Karlsson (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.

Ordlikhet 0.635 · ämneslikhet 0.955. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Arbetsskadeutredningens förslag för att skapa en mer jämställd arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 265 ord · B 301 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1034 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) Reformerad arbetsskadeförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker. Betänkandet ”Samlad kunskap – stärkt handläggning” (SOU 2017:25) konstaterar att kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70 % av männens. Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet. Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profession ­ ernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskapen som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjukdom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken. Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i handlägg ­ ningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas. En översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv behövs. Helén Pettersson (S) Åsa Karlsson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:726 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) Översyn av arbetsskadeförsäkringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Arbetsskadeutredningens förslag för att skapa en mer jämställd arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker. Betänkandet Samlad kunskap – stärkt handläggning (SOU 2017:25) konstaterar att kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70 % av männens. Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet. Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profession ­ ernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskap som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjukdom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken. Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i hand ­ läggningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas. Betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53) tar upp jämställdhetsperspektivet. Utredningens förslag strävar mot att skapa ett mer jämställt försäkringssystem. I ett första steg bör regeringen genomföra de förslag som utredningen har lämnat för att skapa en mer jämställd arbetsskadeförsäkring. Helén Pettersson (S) Åsa Karlsson (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag