Jämförelse f9556fab1ad96fcf888eed1c
Underlagets kontrollsumma: 74e785c27765172eff2b9aef7ff6c674b8432263101b53b093752e60471eca4c

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA021034: Reformerad arbetsskadeförsäkring ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021034

Motion till riksdagen
2022/23:1034
av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Reformerad arbetsskadeförsäkring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker.
Betänkandet ”Samlad kunskap – stärkt handläggning” (SOU 2017:25) konstaterar att
kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70 % av männens.
Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet.
Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profession
­
ernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskapen som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjukdom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken.
Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i handlägg
­
ningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken.
Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas.
En översyn av arbetsskadeförsäkringen utifrån ett genusperspektiv behövs.
Helén Pettersson (S)
Åsa Karlsson (S)

=== HC02726: Översyn av arbetsskadeförsäkringen ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02726

Motion till riksdagen
2024/25:726
av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
Översyn av arbetsskadeförsäkringen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Arbetsskadeutredningens förslag för att skapa en mer jämställd arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Arbetsskadeförsäkringen är inte rättssäker. Betänkandet Samlad kunskap – stärkt handläggning (SOU 2017:25) konstaterar att kvinnor får sina ansökningar beviljade i arbetsskadeförsäkringen i betydligt lägre omfattning än män. Kvinnors beviljandegrad motsvarar 70
% av männens.
Enligt ovan nämnda utredning finns det många faktorer som anses förklara denna skillnad. En av dem är forskningen och vilken betydelse den har för tolkningen av arbetsskadebegreppet.
Även om bevisregeln i försäkringen ändrats över tid, så är de medicinska profession
­
ernas betydelse fortfarande stark för lagens tillämpning. Lagtillämpningen bygger på att vetenskapligt grundade kunskaper ska ligga till grund för bedömningar. Problemet är att forskningen intresserat sig i mindre utsträckning för arbetsmiljöer och riskfaktorer i kvinnodominerade yrken. Den vetenskapligt grundade kunskap som finns baserar sig i huvudsak på arbetsmiljöer inom mansdominerade branscher. Som en följd av detta, så finns det mer sällan forskning som kan styrka kausala samband mellan arbete och sjukdom för besvär som är vanliga inom kvinnodominerade yrken.
Utöver detta, så finns det skillnad i hur mycket tid som utredarna lägger i hand
­
läggningen av ärendena. Kvinnors och utlandsfödda mäns ärenden utreds otillräckligt och får bifall i mindre utsträckning. När hänsyn tas till bransch, så blir skillnaden ännu större mellan mans- och kvinnodominerade yrken.
Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste motverkas.
Betänkandet
En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring
(SOU 2023:53) tar upp jämställdhetsperspektivet. Utredningens förslag strävar mot att skapa ett mer jämställt försäkringssystem. I ett första steg bör regeringen genomföra de förslag som utredningen har lämnat för att skapa en mer jämställd arbetsskadeförsäkring.
Helén Pettersson (S)
Åsa Karlsson (S)