Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:606 av Marléne Lund Kopparklint (M) Markeringen i belastningsregistret för dömda sexualbrottslingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över tiden som markeringar ligger kvar i belastningsregistret, särskilt gällande grova sexualbrott mot barn, och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste rapport har 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Det motsvara r åtta barn i en normalstor skolklass. Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste s t oppas . Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för risker ska sättas i främsta rummet. Därför behöver man se över ytterligare åtgärder för att skydda våra barn från att bli utsatta för sexualbrott. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man möter barn är en sådan åtgärd . A rbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. D et kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret. När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där förövaren utsatt barnet för att denne har en sexuell dragning till barn. Det kan utgör a en risk för återfall i sig. När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings ­ registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men anser att frågan fortfarande är högaktuell. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3378 av Marléne Lund Kopparklint (M) Förbud mot att dömda sexualbrottslingar ska kunna arbeta med barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om förbud mot att anställa dömda sexualförbrytare inom yrken där målgruppen är barn kan införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Statistik visar att antalet anmälda sexualbrott i Sverige ligger kvar på rekordnivåer, och att en stor andel av dessa brott riktar sig mot barn. Nya undersökningar pekar på att nästan 30 procent av elever i nionde klass rapporterar att de utsatts för sexuella övergrepp – en kraftig ökning på bara några år. Det är hög tid att vi politiskt agerar kraftfullt för att skydda våra yngsta medborgare. Varje år föds drygt 110 000 till 115 000 barn i Sverige. Befolkningen växer, men så gör tyvärr även mängden rapporterade sexualbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes 25 296 sexualbrott under 2024, vilket är en ökning med cirka 7 procent från föregående år. En särskilt oroväckande trend är att många av sexualbrotten riktar sig mot barn. Under 2024 skedde 4 146 våldtäkter mot barn (0–17 år), motsvarande 43 procent av alla våldtäkter som anmäldes. Av dessa rörde 2 876 fall barn under 15 år, en ökning med 14 procent jämfört med året innan. En enkätundersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset, genomförd bland elever i årskurs 9 (5 820 elever), visar att 28,4 procent uppgav att de någon gång blivit utsatta för sexuella övergrepp. Det kan jämföras med 20,3 procent i motsvarande undersökning 2016. Trots dessa alarmerande siffror är åtgärder hittills otillräckliga. Brottsligheten mot barn har inte minskat utan snarare utvecklats negativt. Barn från förskoleålder upp till tonåren faller offer för sexuella övergrepp – både i fysisk kontakt och i digitala former. Barns rätt till skydd, vård och trygg uppväxt måste väga tyngst. Vi har en skyldighet att se till att lagar och skyddsnät fungerar i praktiken – att en dömd förövare inte kan arbeta med barn, att traumavård med vetenskapligt stöd erbjuds och att rättsprocesser fungerar för de mest utsatta. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2024/25. Marléne Lund Kopparklint (M)