Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.574 · ämneslikhet 0.966. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.761A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att föra över skolhälsovården till ett regionalt ansvar för att skapa en sammanhållen vård och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar och möjligheter att föra in skolhälsovården under ett regionalt ansvar för att skapa en sammanhållen vård och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 307 ord · B 300 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1415
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Sammanhållen skolhälsovård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att föra över skolhälsovården till ett regionalt ansvar för att skapa en sammanhållen vård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sveriges regioner ansvarar idag för vården från det att du föds till att du lämnar jorde
livet med ett avbrott – den tid som du går i skolan. Att på detta sätt dela upp ansvaret mellan regioner och kommuner skapar sämre förutsättningar att hålla en röd tråd med individens behov i centrum. Såväl bristen på kontinuitet som exempelvis GDPR gör det svårt att ha en sammanhållen vård. Något som inte gynnar individen.
Att dessutom ha ett system med olika huvudmän gör att vi ger våra barn och unga sämre förutsättningar till kvalitativ vård då exempelvis rektorer är ansvariga för att anställa skolsköterskor och påkalla läkares insatser.
Risken att bli en förlängd ”väga, mäta, kolla synen”-instans på de platser där kompe
tens inte kan rekryteras av skolan istället för en kvalitativ vård är överhängande. Mer kvalitativt vore att den unge med familj söker vård när den behöver det och ges möjlig
het att ha årliga besök hos samma instans som före förskoleklasstarten med den hälso
uppföljning som följer behovet efter upprättad genomförandeplan.
Att inte bryta en individs hälsovårdsinsatser i och med skolstarten vore att sätta kvalitet och trygghet i första rummet samtidigt som vi skulle skapa en optimal situation för ansvarstagande om individens hälsa. Övergångar innebär alltid en risk för missar i information och kontinuitet täpper till dessa luckor. En överflytt innebär dessutom extra
arbetsinsatser, såsom inläsning på nya patienter, vilket skulle minimeras vid en kontinuitet
med samma regionala ansvar. Med andra ord skulle det innebära vinst för såväl individens
trygghet som systemets arbetsinsats.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2839
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Skolhälsovården som en del i en sammanhållen vårdkedja
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar och möjligheter att föra in skolhälsovården under ett regionalt ansvar för att skapa en sammanhållen vård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sveriges regioner ansvarar idag för vården från att du föds till att du lämnar jordelivet med ett avbrott – tiden du går i skola. Att på detta sätt dela upp ansvaret mellan regioner och kommuner skapar sämre förutsättningar att hålla i en röd tråd med individens behov i centrum. Såväl bristen på kontinuitet som exempelvis GDPR gör det svårt att ha en sammanhållen vård. Något som inte gynnar individen.
Att dessutom ha ett system med olika huvudmän gör att vi ger våra barn och unga sämre förutsättningar till kvalitativ vård då exempelvis rektorer är ansvariga för att anställa skolsköterskor och påkalla läkares insatser.
Risken att bli en förlängd ”väga, mäta, kolla synen”-instans på de platser där kompetens inte kan rekryteras av skolan istället för en kvalitativ vård är överhängande. Mer kvalitativt vore att den unge med familj söker vård när den behöver det och ges möjlighet att ha årliga besök hos samma instans som före förskoleklasstarten med den hälsouppföljning som följer behovet efter upprättad genomförandeplan.
Att inte bryta en individs hälsovårdsinsatser i och med skolstarten vore att sätta kvalitet och trygghet i första rummet samtidigt som vi skapar en optimal situation för ansvarstagande om individens hälsa. Övergångar innebär alltid risk för missar i information och kontinuitet täpper till dessa luckor. En överflytt innebär dessutom extra arbetsinsatser såsom inläsning på nya patienter, vilket skulle minimeras vid en kontinuitet med samma regionala ansvar. Med andra ord vinst för såväl individens trygghet som systemets arbetsinsats.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag