RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Straffhöjning för övergrepp i rättssak

2024/25 · HC02419 · Markus Wiechel (SD); Björn Söder (SD); Ann-Christine Frohm (SD)

Original hos Riksdagen

B · Straffhöjning för övergrepp i rättssak

2025/26 · HD023022 · Markus Wiechel (SD); Björn Söder (SD); Ann-Christine Frohm (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.729 · ämneslikhet 0.997. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 495 ord · B 508 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:419 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Straffhöjning för övergrepp i rättssak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering De reformer som Tidöpartierna har infört för att stärka rättsväsendets effektivitet har varit ett viktigt och positivt steg mot en tryggare och rättvisare samhällsstruktur. En särskilt betydelsefull förändring är de åtgärder som förenklar och ökar säkerheten för vittnen. Att stödja och skydda vittnen är avgörande för att garantera att rättsprocesser kan genomföras utan inblandning av hot eller rädsla, det gäller i synnerhet rätts ­ processer som rör grov eller organiserad brottslighet. Genom att skapa en trygg miljö för vittnen, ökar chansen att fler människor är villiga att ställa upp och vittna, vilket i sin tur stärker hela rättssystemet genom att förbättra möjligheterna att döma brottslingar korrekt. Trots dessa förbättringar kvarstår problemet med att vittnen i rättsfall hotas, vilket undergräver deras vilja och mod att tillhandahålla nödvändig information i processen. För att säkerställa ett robust rättsväsende är det avgörande att vi går ett steg längre och förstärker skyddet för dessa individer genom att höja straffen för dem som försöker undergräva rättssystemet genom att hota vittnen. Det måste synas i straffskalan, att det är mycket allvarligt att begå detta brott. Genom att höja minimistraffet för att hota ett vittne till minst två års fängelse, säkerställs att gärningen kommer med ett betydande straff och det möjliggör även automatisk häktning. Detta har flera fördelar: Ett skärpt straff fungerar naturligtvis som en stark avskräckande faktor mot den allvarliga handlingen att hota vittnen. Att kommunicera att samhället inte tolererar sådan inblandning i rättsprocessen kan förhindra många potentiella fall av vittneshot. Därtill säkerställer den automatiska häktningen ett omedelbart skydd för vittnen. Genom att kunna placera en misstänkt under förvar, kan vi snabbt och effektivt neutralisera det omedelbara hotet och i bästa fall eliminera den stress och rädsla som hotade vittnen annars skulle uppleva. Samhället måste skicka en tydlig signal om rättsväsendets prioriteringar och värderingar – att skyddet av rättvisan och tryggheten för de som deltar i rättsprocessen är av yttersta vikt. Det kan bidra till att öka förtroendet för rätts ­ systemet, både bland allmänheten och juridiska professionella, och främjar mod och solidaritet bland potentiella vittnen. Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak. Idag blir påföljden för ett ringa brott böter eller fängelse i högst sex månader. Det krävs att brottet ska anses vara grovt för att det ska ge mellan två och åtta års fängelse. Regeringen bör säkerställa att minimistraffet för en person som gör sig skyldig till övergrepp i rättssak är minst två år i fängelse. Markus Wiechel (SD) Björn Söder (SD) Ann-Christine Frohm (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Straffhöjning för övergrepp i rättssak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering De reformer som Tidöpartierna har infört för att stärka rättsväsendets effektivitet har varit ett viktigt och positivt steg mot en tryggare och rättvisare samhällsstruktur. En särskilt betydelsefull förändring är de åtgärder som förenklar och ökar säkerheten för vittnen. Att stödja och skydda vittnen är avgörande för att garantera att rättsprocesser kan genomföras utan inblandning av hot eller rädsla; det gäller i synnerhet rätts ­ proces ­ ser som rör grov eller organiserad brottslighet. Genom att en trygg miljö skapas för vittnen ökar chansen att fler människor är villiga att ställa upp och vittna, vilket i sin tur stärker hela rättssystemet genom att förbättra möjligheterna att döma brottslingar korrekt. Trots dessa förbättringar kvarstår problemet med att vittnen i rättsfall hotas, vilket undergräver deras vilja och mod att tillhandahålla nödvändig information i processen. För att säkerställa ett robust rättsväsende är det avgörande att vi går ett steg längre och förstärker skyddet för dessa individer genom att höja straffen för dem som försöker undergräva rättssystemet genom att hota vittnen. Det måste synas i straffskalan att det är mycket allvarligt att begå detta brott. Genom att minimistraffet för att hota ett vittne höjs till minst två års fängelse säker ­ ställs att gärningen kommer med ett betydande straff, och det möjliggör även automatisk häktning. Detta har flera fördelar: Ett skärpt straff fungerar naturligtvis som en stark avskräckande faktor mot den allvarliga handlingen att hota vittnen. Att kommunicera att samhället inte tolererar sådan inblandning i rättsprocessen kan förhindra många potentiella fall av vittneshot. Därtill säkerställer den automatiska häktningen ett omedelbart skydd för vittnen. Genom att en misstänkt kan placeras i förvar kan vi snabbt och effektivt neutralisera det omedelbara hotet och i bästa fall eliminera den stress och rädsla som hotade vittnen annars skulle uppleva. Samhället måste skicka en tydlig signal om rättsväsendets prio ­ riteringar och värderingar – att skyddet av rättvisan och tryggheten för de som deltar i rättsprocessen är av yttersta vikt. Det kan bidra till att öka förtroendet för rätts ­ systemet, både bland allmänheten och bland juridiskt professionella, och det främjar mod och solidaritet bland potentiella vittnen. Den som genom våld eller hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i en rättegång eller liknande – eller som försöker hindra en person från att anmäla eller vittna – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak. Idag blir påföljden för ett ringa brott böter eller fängelse i högst sex månader. Det krävs att brottet ska anses vara grovt för att det ska ge mellan två och åtta års fängelse. Regeringen bör säkerställa att minimistraffet för en person som gör sig skyldig till övergrepp i rättssak är minst två år i fängelse. Markus Wiechel (SD) Björn Söder (SD) Ann-Christine Frohm (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag