RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Straffhöjning för övergrepp i rättssak

2025/26 · HD023022 · Markus Wiechel (SD); Björn Söder (SD); Ann-Christine Frohm (SD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:25:40.694817+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU42
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Straffhöjning för övergrepp i rättssak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet övergrepp i rättssak ska innebära ett straff om minst två års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering De reformer som Tidöpartierna har infört för att stärka rättsväsendets effektivitet har varit ett viktigt och positivt steg mot en tryggare och rättvisare samhällsstruktur. En särskilt betydelsefull förändring är de åtgärder som förenklar och ökar säkerheten för vittnen. Att stödja och skydda vittnen är avgörande för att garantera att rättsprocesser kan genomföras utan inblandning av hot eller rädsla; det gäller i synnerhet rätts ­ proces ­ ser som rör grov eller organiserad brottslighet. Genom att en trygg miljö skapas för vittnen ökar chansen att fler människor är villiga att ställa upp och vittna, vilket i sin tur stärker hela rättssystemet genom att förbättra möjligheterna att döma brottslingar korrekt. Trots dessa förbättringar kvarstår problemet med att vittnen i rättsfall hotas, vilket undergräver deras vilja och mod att tillhandahålla nödvändig information i processen. För att säkerställa ett robust rättsväsende är det avgörande att vi går ett steg längre och förstärker skyddet för dessa individer genom att höja straffen för dem som försöker undergräva rättssystemet genom att hota vittnen. Det måste synas i straffskalan att det är mycket allvarligt att begå detta brott. Genom att minimistraffet för att hota ett vittne höjs till minst två års fängelse säker ­ ställs att gärningen kommer med ett betydande straff, och det möjliggör även automatisk häktning. Detta har flera fördelar: Ett skärpt straff fungerar naturligtvis som en stark avskräckande faktor mot den allvarliga handlingen att hota vittnen. Att kommunicera att samhället inte tolererar sådan inblandning i rättsprocessen kan förhindra många potentiella fall av vittneshot. Därtill säkerställer den automatiska häktningen ett omedelbart skydd för vittnen. Genom att en misstänkt kan placeras i förvar kan vi snabbt och effektivt neutralisera det omedelbara hotet och i bästa fall eliminera den stress och rädsla som hotade vittnen annars skulle uppleva. Samhället måste skicka en tydlig signal om rättsväsendets prio ­ riteringar och värderingar – att skyddet av rättvisan och tryggheten för de som deltar i rättsprocessen är av yttersta vikt. Det kan bidra till att öka förtroendet för rätts ­ systemet, både bland allmänheten och bland juridiskt professionella, och det främjar mod och solidaritet bland potentiella vittnen. Den som genom våld eller hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i en rättegång eller liknande – eller som försöker hindra en person från att anmäla eller vittna – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak. Idag blir påföljden för ett ringa brott böter eller fängelse i högst sex månader. Det krävs att brottet ska anses vara grovt för att det ska ge mellan två och åtta års fängelse. Regeringen bör säkerställa att minimistraffet för en person som gör sig skyldig till övergrepp i rättssak är minst två år i fängelse. Markus Wiechel (SD) Björn Söder (SD) Ann-Christine Frohm (SD)