RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Vinster från de svenska naturresurserna

2022/23 · HA02651 · Mathias Bengtsson (KD)

Original hos Riksdagen

B · Vinster från naturresurser

2025/26 · HD022973 · Mathias Bengtsson (KD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.

Ordlikhet 0.489 · ämneslikhet 0.958. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning för att utreda för- och nackdelar med en modell där vinsterna från de svenska naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur vinster från naturresurser kan komma kommunerna till del och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 292 ord · B 255 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:651 av Mathias Bengtsson (KD) Vinster från de svenska naturresurserna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning för att utreda för- och nackdelar med en modell där vinsterna från de svenska naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om hela Sverige ska fungera behöver både stad och landsbygd få samma förutsättningar för utveckling. Att landsbygdskommuner, som bidrar med mycket naturresurser till Sveriges ekonomi, ska få kämpa med den kommunala ekonomin och behöva höra till kommunerna med högst skattetryck är inte rättvist. I Norge får kommuner med vind- och vattenkraft del av vinsterna som genereras. Det kan även ses som en ersättning för de ingrepp som kraftslagen gör. Från svenska kommuner med stor elproduktion har det länge funnits önskemål om liknande ersätt ­ ning. I nuläget går intäkterna till staten medan kommunerna där produktionen sker endast får kompensation i form av en blygsam summa bygdemedel. Det är rimligt att även kommunerna där produktionen sker ska kunna få del av det ekonomiska resultatet. Med dagens modell, där kommunerna får bidrag i det kommunala utjämningssystemet, framställs landsbygdskommunerna som bidragstagare som storstädernas skattebetalare håller under armarna. Det är en bild som inte stämmer. Att koppla ihop pengarna med elproduktionen skulle tydliggöra att stad och land behöver varandra. Dessutom skulle det sannolikt innebära att kommuninvånarna var mer öppna för olika typer av projekt som utvecklar naturresurserna i kommunen. Naturligtvis blir det inte enbart positiva effekter av en sådan modell. Det bör därför utredas grundligt både fördelar och nackdelar med att vinsterna från naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip. Mathias Bengtsson (KD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2973 av Mathias Bengtsson (KD) Vinster från naturresurser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur vinster från naturresurser kan komma kommunerna till del och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om hela Sverige ska fungera behöver både stad och landsbygd få samma förutsättningar för utveckling. Att landsbygdskommuner, som bidrar med mycket naturresurser till Sveriges ekonomi, ska behöva kämpa med den kommunala ekonomin och samtidigt höra till de kommuner som har högst skattetryck är inte rättvist. I Norge får kommuner med vind- och vattenkraft del av vinsterna som genereras. Det kan även ses som en ersättning för de ingrepp som kraftslagen gör. Från svenska kommuner med stor elproduktion har det länge funnits önskemål om liknande ersättning . I nuläget går intäkterna till staten medan kommunerna där produktionen sker endast får kompensation i form av en blygsam summa bygdemedel. Det är rimligt att även kommunerna där produktionen sker ska kunna få del av vinsten. Med dagens modell, där kommunerna får bidrag i det kommunala utjämnings ­ systemet, framställs landsbygdskommunerna som bidragstagare, som storstädernas skattebetalare håller under armarna. Det är en bild som inte stämmer. Att koppla ihop pengarna med elproduktionen skulle tydliggöra att stad och land behöver varandra. Dessutom skulle det sannolikt innebära att kommuninvånarna blir mer öppna för olika typer av projekt som utvecklar naturresurserna i kommunen. Därför bör både fördelar och nackdelar utredas, med att vinsterna av naturresurserna i första hand hamnar i kommunerna, och därifrån omfördelas enligt en fastställd princip. Mathias Bengtsson (KD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag