Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Vårt Sverige kan bättre Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige 2.2 Världen 2.3 Lågkonjunkturen 2.4 Offentliga finanser 2.4.1 Offentliga finanser 2.4.2 Kommunsektorn 2.4.3 Det finanspolitiska ramverket 3 Vårt Sverige kan bättre 3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans 3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst 3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen 3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans 3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid 4 Finansiering 4.1 Skattepolitiken Bilaga 1 Reformtabell Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025 Bilaga 6 Offentliga finanser Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025 Utgiftsområde 2 Utgiftsområde 3 Utgiftsområde 4 Utgiftsområde 5 Utgiftsområde 6 Utgiftsområde 7 Utgiftsområde 8 Utgiftsområde 9 Utgiftsområde 10 Utgiftsområde 11 Utgiftsområde 12 Utgiftsområde 13 Utgiftsområde 14 Utgiftsområde 15 Utgiftsområde 16 Utgiftsområde 17 Utgiftsområde 18 Utgiftsområde 19 Utgiftsområde 20 Utgiftsområde 21 Utgiftsområde 22 Utgiftsområde 23 Utgiftsområde 24 Utgiftsområde 25 Utgiftsområde 26 Utgiftsområde 27 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell F i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell D i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell E i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell B i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell C som riktlinje för regeringens budgetarbete. 1 Inledning Vi lever i en orolig tid. I Sveriges närområde rasar ett brutalt krig, inflationen är hög och ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga elpriser, stigande boräntor och dyra drivmedel. Reallönerna urholkas när det blir allt dyrare att leva, bo och äta. Samtidigt har vi avgörande samhällsproblem att hantera. De som jobbar i skolan, sjukvården och äldreomsorgen behöver fler kollegor och bättre förutsättningar. Klimatkrisen behöver mötas med en politik som både bygger ett starkt, hållbart sam ­ hälle och samtidigt skapar gröna jobb i hela landet. Det hänsynslösa våld som plågar vårt land måste bekämpas genom att vi bryter nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten. Efter valet befinner sig vårt land i ett nytt politiskt läge med en historiskt höger ­ konservativ regering som sviker sina löften till vanligt folk. Sverigedemokraterna är det största högerpartiet och Ulf Kristersson sitter på nåder som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Slottsavtalet saknar politiska förslag för att möta de stora samhälls ­ problem som vårt land har att hantera, samtidigt som det kommer att öka splittringen och klyftorna i vårt land. Rika kommer att bli rikare och vanligt folk kommer att behöva stå tillbaka. Det är osvenskt. Det kan bli förödande för vanliga hushålls plånböcker, för våra offentliga finanser och för vår välfärd. I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Vi behöver lösa problemen gemensamt. När Sverige är som bäst hjälps vi åt – i fotbollslaget, i grannskapet och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land. Vi socialdemokrater är att lita på. Vi sätter Sveriges bästa främst. Vi vill ta vara på alla människors kraft och vilja att bidra. Vi är en aktiv och konstruktiv opposition. Vi kommer att granska Sverigedemokraterna och högerregeringen. Och vi kommer att lägga fram stark socialdemokratisk politik för att skapa trygghet och rättvisa för vanligt folk. Den starka socialdemokratiska politiken innebär att vi gör det vi lovade före valet. Vi sätter välfärd och vanligt folk främst. Vi föreslår en fördubbling av satsningarna på välfärden så att vi kan säkra kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi skyddar vanligt folks ekonomi med ett nytt och kraftfullt stöd för de höga bränslepriserna. Vår politik innebär att vi säkrar utbildningsplatser, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en trygg a-kassa när vårt land möter lågkonjunkturen. Den innebär att vi ökar takten i klimatomställningen så att utsläppen pressas ned och framtidens investeringar och jobb hamnar här i Sverige, när högerregeringen slaktar klimatpolitiken och riskerar att jobben flyttas utomlands. Den socialdemokratiska politiken innebär investeringar i fler poliser och social ­ sekreterare, starkare idrottsföreningar och en mer rättvis skola – för att skydda våra unga från de kriminella gängens klor. Vi vet att vårt Sverige kan bättre. 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige Vi går mot tuffare ekonomiska tider. Från ett ekonomiskt turbulent 2022 går nu Sverige och stora delar av världen in i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet under nästa år. Osäkerheten och hushållens pessimism är stor. Början av 2022 präglades av en stark ekonomisk återhämtning och optimism både i Sverige och i stora delar av världen. Men i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari vände allt. Den starka återhämtningen har under året alltmer övergått i sken ­ ande priser och dämpade tillväxtutsikter. Hög inflation, mycket höga energipriser samt ökade räntekostnader pressar nu svenska hushåll och företag. Utsikterna för Sveriges ekonomi ser allt sämre ut, även om vi har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomin går under 2023 in i en lågkonjunktur, med ett negativt BNP ‑ gap. Samtidigt avstannar återhämtningen på arbetsmarknaden. Figur 1 BNP-gap och arbetsmarknadsgap Sverige Källa data: Konjunkturinstitutet [1] . Det viktigaste för enskilda hushålls motståndskraft är att ha ett arbete att gå till. Det är därför avgörande att Sverige går in i lågkonjunkturen med rekordhög sysselsättning, en stark arbetsmarknad och en långsiktigt hållbar arbetsmarknadsmodell. Sedan 2014 har etableringstiden för nyanlända halverats och långtidsarbetslösheten sjunker för första gången på länge. Arbetskraftsdeltagandet är det högsta i EU. Genom åtgärder som korttidspermitteringar och kraftfulla stöd till kommunsektorn gavs inte minst arbets ­ marknaden goda förutsättningar för en snabb återhämtning efter pandemin. Den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden ser nu ut att stanna av och vi får istället en ökande arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslösheten har redan börjat plana ut sam ­ tidigt som antalet varsel ökar. Figur 2 Arbetsmarknadsläget Källa data: Konjunkturinstitutet [2] . Tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk finanspolitik har Sverige dessutom den lägsta statsskulden sedan 1970-talet trots att vi har gått igenom en pandemi med stora ekonomiska konsekvenser. Det är ett styrkebesked för svensk ekonomi och en trygghet för hushåll och företag. Som en liten öppen ekonomi är Sveriges ekonomiska utveckling beroende av en god konkurrenskraft. En ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik, som varken riskerar integriteten i de offentliga finanserna eller driver på inflationen, är den bästa garanten för att Sverige ska ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder. När lågkonjunkturen slår mot världsekonomin och Sverige är det avgörande att slå vakt om välfärden. Kriser slår ofta hårt mot kommuner och regioner, vars intäkter och kostnader är konjunkturkänsliga samtidigt som de är ålagda att följa strama budget ­ regler. Nedskärningar i välfärden slår direkt mot människors vardag – genom försämrad service, sämre villkor och uppsägningar inom vården, skolan och omsorgen. För oss socialdemokrater är det självklart att en ansvarsfull politik för att möta lågkonjunkturen behöver omfatta ett försvar av vår gemensamma välfärd. 2.2 Världen Utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina utgör i sig en stor osäkerhet ur ett humanitärt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt perspektiv. Det ryska agerandet på världens energi ­ marknader kan beskrivas som ett energikrig mot Europa – i syfte att skapa splittring mellan länder och inom samhällen. Genom att spela med gasflödena till Europa har Ryssland drivit upp elpriserna till nivåer som aldrig tidigare skådats. Priserna på insats ­ varor har också ökat kraftigt till följd av kriget, vilket har pressat upp livsmedels ­ priserna globalt. Det slår hårt mot hela Europa och mot svenska familjer, men det slår hårdast mot de allra mest nödställda och fattiga i världen. Prisstegringarna började redan under 2021, och sedan dess har prisökningarna spridit sig till en bred inflationsuppgång. Figur 3 Terminspriser på naturgas i Europa Euro per MWh, dagsvärden Källa data: Konjunkturinstitutet [3] . Även om världsekonomin fortsatt karaktäriseras av en hög inflation och försämrade konjunkturutsikter, skiljer sig de bakomliggande drivkrafterna åt mellan olika delar av världen. I Europa bidrar det ryska energikriget till den höga inflationen och till avmattningen i ekonomin. I USA är däremot effekterna av Rysslands energikrig mer begränsade. Där är den höga inflationen i högre grad efterfrågedriven, samtidigt som en mer flexibel lönesättning innebär en överhängande risk för pris-lönespiraler. Kina driver fortsatt en nolltoleranspolitik mot covid-19, vilket orsakar både utbudsstörningar och dämpad efterfrågan, något som får stor effekt på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Prognoser indikerar att Kinas tillväxt i år blir den lägsta sedan 1970-talet, med undantag för pandemiåret 2020, för att sedan återhämta sig under 2023. Under 2022 har centralbankerna i många avancerade ekonomier bedrivit en åtstramande penningpolitik, för att dämpa efterfrågan och på sikt få ner inflationen. I början av 2023 väntas räntorna öka ytterligare för att sedan plana ut och sjunka tillbaka något under återstoden av 2023 och 2024. I det här svåra ekonomiska läget med höga elpriser som både driver på den redan höga och breda inflationen och samtidigt orsakar en inbromsning i den reala ekonomin finns en risk för målkonflikter mellan finans- och penningpolitiken i Europa. Flera länder har redan aviserat omfattande stödpaket till hushåll och företag, vilket på kort sikt riskerar att leda till en ännu stramare penningpolitik. 2.3 Lågkonjunkturen Sverige går mot en lågkonjunktur med rekordstarka statsfinanser och en robust arbetsmarknad. Nu är det helt avgörande att vårt lands ekonomiska styrkeposition inte försakas till förmån för ofinansierade skattesänkningar som riskerar att öka inflationen, driva upp räntorna och utmana styrkan i statsfinanserna. Prisökningarna på el, drivmedel och mat äter sig in i människors plånböcker. Inflationen väntas sjunka tillbaka något under 2023 men fortsatt vara på nivåer över inflationsmålet på 2 procent. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med respekt för hushållens ekonomi. I en tid med stigande priser behöver vi en politik som stöttar de som har det tuffast och drabbas allra hårdast. Finanspolitiken ska inte utformas på ett sådant sätt att den motarbetar penningpolitiken. Det skulle bara leda till att Riksbanken tvingas att föra en ännu mer åtstramande penningpolitik där räntorna ökar ytterligare. Vi måste göra det som krävs för att ta oss igenom den här krisen, något som kommer att innebära hårda prioriteringar. Vi behöver bekämpa de höga elpriserna, både här och nu genom att stötta hushåll och företag, men också genom att kraftigt bygga ut vår elproduktion. Vi måste också hålla i arbetet mot samhällsproblemen. Det handlar om att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen, att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och att skapa jobb här och nu genom att leda klimat ­ omställningen. 2.4 Offentliga finanser 2.4.1 Offentliga finanser De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterat i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en låg statsskuld. Även om utgångsläget i svensk ekonomi är starkt, går vi med all tydlighet mot en lågkonjunktur 2023. Det svåra ekonomiska läget innebär dock att det råder stor osäkerhet kring hur ekonomin utvecklas framåt. Det finns en överhängande risk att lågkonjunkturen blir djupare och arbetslösheten högre än vad regeringens nuvarande prognoser visar. Vi ser därför med oro på de knappa marginalerna i statens finanser för de kommande åren. En bana där konjunkturnedgången blir djupare än regeringens huvudscenario skulle innebära ett underskott i de offentliga finanserna. Regeringens egna beräkningar visar att en sådan utveckling skulle vara inom ramen för ett normalt osäkerhetsintervall för prognosen. En av de största osäkerhetsfaktorerna är utvecklingen på energi ­ marknaderna i Europa. En förvärrad situation skulle leda till både en sämre real ­ ekonomisk utveckling och ökad inflation. I ett sådant scenario är det särskilt angeläget att finanspolitiken inte går med underskott eller riskerar att bli alltför stimulerande. 2.4.2 Kommunsektorn Figur 4 Skatteunderlag för kommunsektorn Källa: SKR [4] Kommunsektorn står inför en kostnadskris och en fortsatt demografisk utmaning. Trots att skatteintäkterna väntas utvecklas positivt under de kommande åren gröper infla ­ tionen ur kommunernas och regionernas kassor och enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunderlaget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. Kommunsektorns förutsättningar för att klara kommande år varierar kraftigt. Betydande tillskott i form av statsbidrag de senaste åren har inneburit att ett flertal har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven som kommer att kunna användas för att täcka delar av underskotten. Samtidigt är det många kommuner och regioner som helt saknar buffert och därmed står inför nedskärningar eller skattehöjningar. 2.4.3 Det finanspolitiska ramverket Starka statsfinanser är en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och möter tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, brukarna i äldreomsorgen och patienterna i vården. Och också för att vi i svåra tider ska ha förutsättningar att fortsätta arbetet mot samhällsproblemen och skapa en tryggare vardag i hela landet. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970 ‑ talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder. Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2023 visar att bruttoskulden minskar till 31,8 procent av BNP 2022 och fortsätter att minska år 2023. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta att betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill därför tidigarelägga den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket och övergå till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman ­ hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Det är lätt att hitta en majoritet för enskilda utgifter men betydligt svårare att gemensamt ta ansvar för att både inkomster och utgifter går ihop. Socialdemokraterna ser med oro på utvecklingen i Sveriges riksdag där det under föregående mandatperiod togs ett flertal initiativ till utgiftsdrivande och ofinansierade reformer utanför den ordinarie budgetprocessen. Utskottsinitiativ och extraändrings ­ budgetar bör användas varsamt, särskilt om de i tid läggs i nära anslutning till en ordinarie budget. Ett högt förtroende för Sveriges statsfinanser är särskilt angeläget i det rådande ekonomiska läget med hög inflation, ökande räntor och en stundande lågkonjunktur. En oansvarig ekonomisk politik som innebär att marknaden förlorar förtroendet för svenska statsfinanser skulle öka räntorna i ett redan pressat läge. Det visar lärdomar från Storbritannien, där regeringens förslag om ofinansierade skattesänkningar fick stor effekt på de finansiella marknaderna och där redan pressade hushåll och företag fick betala priset genom ännu högre räntor. 3 Vårt Sverige kan bättre 3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Tabell 1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Miljarder kronor 2023 2024 2025 Ny tankrabatt med fokus på glesbygd 4,86 Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet 1,45 – – Vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven 1,11 1,09 1,09 Ytterligare fler utbildningsplatser 0,08 0,08 0,08 Avvisad besparing på folkbildningen 0,20 0,20 0,20 Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken 1,50 – – Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling 1,10 1,10 1,10 Återstart av kulturen 0,09 – – Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur 0,05 0,05 0,05 Fortsatt höjda nivåer i a-kassan 5,82 6,35 6,64 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel) 4,29 3,15 3,11 Sverige och världen går mot en lågkonjunktur. Vi befinner oss i en mycket osäker ekonomisk tid. Nu måste den ekonomiska politiken inriktas mot en ansvarsfull finanspolitik för att skydda de hushåll som har det tufft och de offentliga finanserna, istället för att sänka skatten för höginkomsttagare. Sverige möter, tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik, lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. 450 000 fler arbetar idag jämfört med 2014. Andelen som arbetar har ökat och etableringstiden för nyanlända har halverats. Långtidsarbetslösheten minskar för första gången på länge och aldrig förr har så många svenskar gått till jobbet. Den styrkepositionen får inte försakas. Nu måste politiken se till att Sverige, och alla som arbetar, går starkare ur krisen. Då har vi inte råd med Sverigedemokraternas och högerregeringens kraftiga och oansvariga neddrag ­ ningar på arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. När arbetslösheten ökar måste omställningen till de nya arbetstillfällen som växer fram vara kraftfull och effektiv. Då behöver vi en aktiv arbetsmarknadspolitik, robusta utbildningssystem och investeringar i nya industrier. Den socialdemokratiska regeringen införde under coronapandemin en nödvändig förstärkning av a-kassan. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Socialdemokraterna gick till val på att permanenta den förstärkta a-kassan, och vi accepterar därför regeringens förlängning av vår satsning. Extratjänsterna har varit betydelsefulla för att fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. I samband med budgetbeslutet för 2022 beslutade de höger ­ konservativa att ta bort möjligheten att anvisa långtidsarbetslösa till extratjänster. Detta drabbade utrikes födda kvinnor särskilt hårt. Extratjänsterna bör därför återinföras, och arbetsmarknadsutbildningarna behöver bli fler och erbjudas tidigare vid arbetslöshet. Det krävs också bättre fungerande insatser för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för personer med funktionsnedsättningar. Hushållen är oroliga över både sin egen och Sveriges ekonomi. Det kastar djupa skuggor in över nästa år. Att Sverigedemokraterna och högerregeringen sviker sina centrala vallöften om bränsle och el är i det läget väldigt anmärkningsvärt. De utlovade 6,50 kronor på bensinen blev bara 14 öre i Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons budget. De fyra partierna i regeringsunderlaget lovade dyrt och heligt att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1 november – men fortfarande väntar svenska folket på sina pengar. Att ställa ut löften man inte tänker hålla är respektlöst mot vanligt folk när priserna ökar. Brutna vallöften undergräver också förtroendet för hela det politiska systemet. Vi socialdemokrater lovar ärlighet mot väljarna – vi kommer att göra det som krävs, men vi kommer alltid att vara uppriktiga. Nu krävs det bättre åtgärder för hushållens ekonomi än den dyra och ineffektiva miljardskattesänkning som bara ger vanligt folk 14 öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill därför att ett nytt stöd till hushållen ska införas: en tankrabatt som är riktad till de som är beroende av bilen och som inte har de allra högsta inkomsterna. Stödet ska viktas så att det är störst utanför storstäderna, där man oftast är mest beroende av bilen. För att stärka hushållens motståndskraft och stötta de som har det tuffast vill Socialdemokraterna höja barnbidraget tillfälligt under vintermånaderna 2023. Många sliter med att få pengarna att räcka till när priserna ökar, särskilt Sveriges barnfamiljer. För att klara lågkonjunkturen, och för att kunna öka takten i den gröna industriella revolutionen, behöver staten vara närvarande i hela landet. Socialdemokraterna vill därför att det öppnas ytterligare sex servicekontor på de platser där staten historiskt har dragit sig tillbaka. När konjunkturen viker är det viktigt att upprätthålla takten i byggandet. Reger ­ ingens huvudlösa hantering av investeringsstödet för hyresbostäder – som under den socialdemokratiskt ledda regeringen har lett till tusentals fler lägenheter med rimlig hyra – riskerar därför att slå undan benen för en konjunkturkänslig sektor. Socialdemo ­ kraterna vill hålla hjulen i svensk ekonomi snurrande, så att lågkonjunkturen motverkas. Därför vill vi utöka bemyndiganderamen för investeringsstödet, så att fler inkomna ansökningar kan betas av och så att spadarna kan sättas i marken runt om i Sverige. Samtidigt som det finns många som kan arbeta har välfärden och näringslivet svårt att hitta den kompetens som krävs. Bristen på rätt kompetens hindrar svenska företag från att växa och ställa om. Kompetensbristen innebär att det är svårt att bibehålla och öka kvalitén i välfärden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort historiska investeringar för att stärka kompetensförsörjningen. I regeringsställning drev vi också igenom att arbetsmarknadens behov nu ska ha betydelse vid planering och dimen ­ sionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. På samma sätt är det nu angeläget att utbildning vid högskolor och universitet i högre grad riktas mot sektorer där det finns brist på kompetens. Samtidigt är nivån på antalet utbildnings ­ platser i sig avgörande för att kompetensbristen ska kunna mötas. Stärkta möjligheter till utbildning och omställning är helt avgörande för att möta behovet av den kompetens som krävs för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. En aktiv arbetsmarknadspolitik För att möta lågkonjunkturen behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. De som blir av med jobbet behöver snabbt få stöd och insatser för att kunna ställa om. Socialdemokraterna avvisar därför högerregeringen och Sverigedemo ­ kraternas kraftiga och oansvariga neddragningar på arbetsmarknadspolitiken och skjuter till 1,5 miljarder kronor 2023. Miljardsatsning på extratjänster Fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. För att förhindra att långtidsarbetslösheten biter sig fast, särskilt under lågkonjunkturen, ska en miljard satsas på att återinföra extratjänsterna. Stöd för de höga drivmedelspriserna De som pressas av de höga bränslepriserna förtjänar mer än Sverigedemokraternas 14 öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill införa ett nytt stöd för höga drivmedels ­ priser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil för att säkerställa att de som verkligen behöver bilen och har långa avstånd får stöd. På det lägger vi 4,86 miljarder kronor under 2023. [5] Höjt barnbidrag under vintern Många barnfamiljer i Sverige sliter med att få vardagsekonomin att gå ihop. För att underlätta för vanligt folk när priserna ökar vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor per månad under januari, februari och mars 2023, till en kostnad av 1,5 miljarder kronor. [6] Investeringsstöd för bostäder Sverige behöver fler bostäder med rimliga hyror. De senaste åren har byggtakten varit hög, och tack vare investeringsstödet har fler hyresrätter med rimliga hyror färdigställts. Socialdemokraterna vill höja bemyndiganderamen för investeringsstödet med åtta miljarder kronor för 2023 för att möjliggöra för Boverket att fortsätta att hantera och bevilja stöd för de ansökningar som inkommit. Fler servicekontor i hela landet Staten ska vara närvarande i hela landet. Fler servicekontor behöver öppnas i glesbygd och i särskilt utsatta områden. Socialdemokraterna vill satsa 50 miljoner kronor på Statens servicecenter för att öppna sex nya servicekontor på platser runt om i hela Sverige. Återstart för kulturen Pandemin har drabbat många branscher mycket hårt. Kultursektorn drabbades särskilt hårt av vikande biljettintäkter och tomma salonger. Lågkonjunkturen och de höga energipriserna riskerar att rasera återstartsarbetet i kultursektorn. Därför satsar Socialdemokraterna 100 miljoner kronor på ett särskilt återstartsstöd. Vuxenutbildning och högre utbildning När lågkonjunkturen slår mot Sverige och mot svensk ekonomi är utbildningssystemet och det livslånga lärandet avgörande. Socialdemokraterna vill därför öka anslagen till vuxenutbildningen med 1 miljard kronor samt tillföra medel till universitet och högskolor. 3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst Tabell 2 Vårt Sverige sätter välfärden främst Miljarder kronor 2023 2024 2025 Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen 12,00 12,00 12,00 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 0,85 2,95 2,95 VFU-platser sjuksköterskor 0,25 0,25 0,25 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 0,20 1,50 1,50 Förlängning äldreomsorgslyftet – 1,70 1,70 Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan 0,12 0,14 0,14 Förstärkt likvärdighetsbidrag 1,00 1,90 1,90 Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning 0,23 0,90 0,90 Avskaffad funkisskatt 0,29 0,29 0,29 Satsning på kulturskolan 0,10 0,10 0,10 Fortsatt fri entré statliga muséer samt satsning Skansen 0,12 0,12 0,12 Idrottssatsning 0,10 0,10 0,10 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd) 2,11 2,20 2,30 I socialdemokratins inneboende prioriteringar ligger vården, skolan och omsorgen. Nu ser vi hur den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna upprepar tidigare borgerliga regeringars misslyckande – de väljer skattesänkningar för dem med högst inkomster framför välfärden. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda regeringen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Lärarna, undersköterskorna och vårdbiträdena fick ta smällen när krisen slog till. Vi socialdemokrater har gjort annorlunda. Under pandemin har välfärden kompenserats tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en mycket svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Fler medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. Sverigedemokraternas och högerregeringens föreslagna resurser till välfärden kommer inte att räcka. Kommuner och regioner larmar om att kostnadsökningarna till följd av inflationen äter upp allt mer utrymme – utan ytterligare förstärkningar kommer verksamheterna att behöva skära ned. Välfärden kan stå inför ett stålbad. Därför vill vi socialdemokrater att ökningen av de generella statsbidragen fördubblas jämfört med regeringens tillskott nästa år. Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal utbredd i välfärden. Det leder till brist på vårdplatser och stora utmaningar i verksamheterna. En politik som sätter välfärden främst måste ta itu med personalförsörjningen för att ha någon som helst trovärdighet. Därför är det mycket olyckligt att regeringen avskaffar personal ­ satsningen inom hälso- och sjukvården samt Äldreomsorgslyftet 2024. Det riskerar att undergräva effekten av tillskotten av generella statsbidrag. Socialdemokraterna vill därför permanenta personalsatsningen på 2,1 miljarder kronor från 2024 och förstärka den med ytterligare 850 miljoner kronor redan 2023 för att stärka kompetensförsörj ­ ningen till kommunerna och regionerna. För att få fler utbildade sjuksköterskor i vården och äldreomsorgen behöver antalet VFU-platser utökas. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024. En jämlik kunskapsskola är avgörande för att ge alla barn i Sverige likvärdiga livschanser. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Vårt skolsystem – en gång i tiden ett av världens bästa och mest jämlika – har idag blivit världens mest marknadsstyrda. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag, men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning. Inte vinstjakt. För att fler barn ska kunna lära sig mer behöver likvärdigheten i skolan förstärkas. Trots att kunskapsresultaten i svensk skola är på väg uppåt och fler elever lär sig mer finns det skolor i Sverige som år efter år dras med låga skolresultat och oerhört tuffa förutsättningar. Så kan vi inte ha det. En bra skolgång är dessutom ett effektivt verktyg för att stoppa nyrekryteringen till gängen. Socialdemokraterna vill därför förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år. Över tid har likvärdighetsbidraget bidragit till att mer resurser har flyttats till där behoven är som störst – och det har möjliggjort satsningar på mer och bättre utbildad personal i skolorna. Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut Polismyndigheten. Nu behöver vi också investera motsvarande i det förebyggande arbetet. Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och stoppa unga som är på väg in i kriminalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar om alltifrån fler socialsekreterare och fältassistenter till mer personal i skolorna i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare krona vi lägger på polisen ska lägga lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Invester ­ ingarna i socialtjänsten behöver därför förstärkas kraftfullt. Socialdemokraterna vill också ta bort den orättvisa funkisskatt som Sverige ­ demokraterna och högerpartierna införde 2022. Det är orimligt och omoraliskt att de som är sjuka eller inte kan jobba betalar mer för välfärden än de som har bärkraft. En rejäl investering i välfärden – generella statsbidrag Om välfärden inte får tillräckliga resurser står skolan, vården och omsorgen inför ett stålbad. Vi socialdemokrater prioriterar välfärden först. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas politik kommer inte att räcka för att kommuner och regioner ska klara av att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Vi vill därför att tillskotten till kommunsektorn ska uppgå till 12 miljarder i enbart generella statsbidrag, inklusive aviserade medel i budgetpropositionen för 2023. Miljardförstärkningar för en likvärdig kunskapsskola Likvärdigheten i skolan behöver stärkas. Fler barn ska få chans att lära sig mer – oavsett förutsättningar. Socialdemokraterna vill förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år från och med 2023. Mer personal och bättre villkor i vården och omsorgen Både bristen på vårdplatser och utmaningarna i äldreomsorgen handlar i grund och botten om brist på personal. För att stärka svensk vård och omsorg förstärker och permanentar vi personalsatsningen genom att tillföra över 2,1 miljarder från 2024. Därtill förstärker vi personalsatsningen med 850 miljoner kronor redan från 2023 för att möjliggöra för regionerna och kommunerna att säkra kompetensförsörjningen inom vården och äldreomsorgen. Vi vill genomföra en särskild satsning på 250 miljoner kronor per år för att öka antalet VFU-platser på sjuksköterskeutbildningen för att säkra kompetensförsörjningen. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024. Starkare socialtjänst för att stoppa nyrekryteringen Att stärka arbetet för att stoppa nyrekryteringen är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Högerregeringen tillför 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. Med så lågt ställda ambitioner är det uppenbart att regeringen och Sverigedemokraterna inte förstår utvecklingens allvar och utbredning. Om vi på riktigt ska bryta nyrekryteringen behöver kommunerna alla verktyg de kan få. Vi vill därför att en halv miljard per år tillförs socialtjänsten från och med 2023. Slopad funkisskatt När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. Rättvis sjukersättning Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation. För detta skjuter vi till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor för 2024 och 2025. Tabell 3 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Kommunernas inkomster 8 075 13 230 11 630 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 6 000 6 000 6 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 2 075 7 230 5 630 Utgifter ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Sammantaget innebär vårt förslag till budget ett nödvändigt tillskott till välfärden. Förutom att fördubbla de generella statsbidragen vill vi lägga drygt 2 miljarder kronor mer än regeringen på riktade statsbidrag till landets kommuner och regioner. Reger ­ ingen beräknar att deras förslag till statsbudget för 2023 innehåller satsningar om 6 miljarder kronor i form av riktade statsbidrag och 6 miljarder kronor i generella statsbidrag, alltså totalt 12 miljarder kronor. Socialdemokraterna vill lägga ytterligare drygt 8 miljarder kronor, vilket skulle innebära en förstärkning av kommunsektorns finanser med drygt 20 miljarder kronor 2023. 3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Tabell 4 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Miljarder kronor 2023 2024 2025 Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – – – Fortsatt sänkt moms för reparationer 0,06 0,08 0,08 Gratis kollektivtrafik för unga 0,50 0,50 0,50 Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft) 0,03 0,03 0,06 Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur 0,68 0,68 0,97 Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus 0,37 0,73 1,10 Klimatpremie för omställning av fordonsflotta 0,40 0,40 0,40 Förstärkning av Klimatklivet – – 0,90 Förstärkning av Industriklivet 0,60 0,60 0,60 Utbyggd laddinfrastruktur 0,54 1,61 1,12 Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.) 1,10 1,25 1,27 Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Vi ser mer av extremväder, skogsbränder och översvämningar i Sverige och i världen. Förutsättningarna för att bo och leva på många platser riskerar att förstöras. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet. När vi ställer om kan vi attrahera stora investeringar för framtidens teknik och skapa nya gröna jobb i hela landet. Alla länder måste, oavsett vad högerregeringen och Sverigedemokraterna säger, ställa om. Därför pågår en global klimatkapplöpning – om Sverige ligger längst fram i klimatomställningen kommer vår konkurrenskraft att öka. Socialdemokraterna genomförde i regeringsställning stora satsningar för att ställa om industrin. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, och vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat mot hög arbetslöshet och brister i välfärden. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också för att vi ska klara klimatomställ ­ ningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder. Det är vår förpliktelse för alla som lever i Sverige nu och för kommande generationer. Nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken – med katastrofala konsekvenser för vårt klimat och vår konkurrenskraft som följd. Högerregeringen låter Sverigedemo ­ kraterna diktera klimatpolitiken med Sveriges tillväxt och svenska jobb som insats. I rasande takt har Miljödepartementet lagts ner, anslagen till klimatpolitiken kapats kraftigt och reformtakten lagts i full back. Det är en svag och bakåtsträvande politisk inriktning. Vi socialdemokrater vill istället öka ambitionerna för en omställning för vanligt folk. Därför skjuter vi till ytterligare resurser för att kunna genomföra insatser för värdefull natur. Skogen är vårt gröna guld och en nyckel för att klara klimatutmaningen. Då kan inte de politiska ambitionerna för skogsbruket minska. För att fler unga ska kunna ta sig till och från jobbet eller fritidsaktiviteterna på sommaren vill Socialdemokraterna genomföra ett första steg mot att införa avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasielever och studenter på sommaren. Det minskar segrega ­ tionen, ger fler en väg in till arbetsmarknaden och ökar friheten för unga. Sverige behöver kraftigt bygga ut elproduktionen – både för att pressa ned priserna för vanligt folk och för att klara industrins elektrifiering. Alla energislag kommer att behövas, vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft. För att skapa långsiktiga förutsättningar vill vi se en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Sverige behöver en generalplan för energiproduktionen som är offensiv och heltäckande. Ledtiderna för investeringar och tillstånd både för industrins omställning och för energiproduktionen måste kortas, och särskilt angeläget är det att korta tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Socialdemokraterna vill skjuta till 15 miljoner för snabbare tillståndsprocesser. Vid sidan av detta behöver hushållen få mer stöd för att kunna genomföra nödvändiga energieffektiviseringar. Det är ett bra sätt att på både kort och lång sikt minska sin elräkning och sin energiförbrukning. Social ­ demokraterna vill därför börja återinföra det stöd för energieffektivisering av fler ­ bostadshus som SD, M, KD och L tog bort i budgetbeslutet för 2022. För att öka takten i energieffektiviseringen vill vi därutöver höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i gröna avdraget. Företag i allmänhet, och industrin i synnerhet, behöver ha bättre förutsättningar för att investera i elfordon och för att klara omställningen till fossilfri produktion. Höger ­ regeringens kraftiga minskningar av anslaget för klimatpremier riskerar att slå undan benen för industrins omställning. Socialdemokraterna vill därför förstärka anslaget för klimatpremier med 400 miljoner kronor. Resurser till skydd av värdefull natur, skogsbruket och omställningen Skogen och skogsbruket är avgörande i klimatomställningen. Skogsråvaran kan ersätta fossila produkter, och den svenska skogen bidrar i sig med ett stort koldioxidupptag. Ett aktivt brukande av skogen förutsätter att staten tar sitt ansvar för skydd och vård av våra skogar. Socialdemokraterna vill därför skjuta till sammanlagt 540 miljoner kronor för skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur. Skogsstyrelsens anslag förstärks med 50 miljoner kronor och anslaget för insatser för skogsbruket förstärks med lika mycket. Miljöövervakningen förstärks med 40 miljoner kronor. Stimulansbidrag för kollektivtrafik på sommaren Fler unga ska kunna resa kollektivt på sommarlovet. Plånboken ska inte stå i vägen för att fler ska kunna ta ett sommarjobb eller delta i en fritidsaktivitet. Regioner som är intresserade ska därför ha möjlighet att få en statlig stimulans för att göra kollektiv ­ trafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasielever och studenter. Socialdemokraterna vill därför skjuta till 500 miljoner kronor till Transportstyrelsen i ett första steg. Rotavdrag för energieffektivisering Fler ska kunna bidra till energieffektiviseringen av Sverige. Det ger både lägre elräkning och ett mer robust elsystem. Socialdemokraterna vill därför höja subventions ­ graden inom ramen för rotavdraget för installation av bergvärme, markvärme, värme ­ pump, värmeåtervinning och dylikt, installation av solceller och energilagring, installa ­ tion av vattenburen värme, installation av dörrar och fönster samt tilläggsisolering. Subventionsgraden för övriga rottjänster samt installation av solceller i det gröna avdraget föreslås minska. Åtgärden är därmed kostnadsneutral. Energieffektiviseringsstöd i flerbostadshus Socialdemokraterna vill återinföra den satsning på energieffektivisering av fler ­ bostadshus som ströks av de högerkonservativa partierna i budgetbeslutet för 2022. Alla insatser för att samhället ska energieffektivisera kommer att vara viktiga för att både klara energikrisen och säkra energiförsörjningen på lång sikt. Socialdemokraterna skjuter till 367 miljoner kronor 2023. Klimatpremier För att upprätthålla takten i den gröna industriella revolutionen och för att fortsätta att möjliggöra för företag att ställa om behöver klimatpremierna stärkas. Socialdemokra ­ terna satsar 400 miljoner kronor på utökade klimatpremier nästa år. Snabbare tillståndsprocesser Den gröna industriella revolutionen ska fortsätta i hela landet. Tillståndsprocesserna behöver gå fortare än idag, för att fler projekt ska kunna komma igång. Ledtiderna för att få igång exempelvis havsbaserad vindkraft, som just nu efterfrågas av industrin för att klara omställningen och för att få ner hushållens elräkningar, ska bli kortare. Vi vill därför förstärka länsstyrelsernas anslag med 15 miljoner kronor för att arbeta särskilt med detta. Mer el och fler jobb – mindre krångel. 3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Tabell 5 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Miljarder kronor 2023 2024 2025 Utbyggnad av Polismyndigheten 0,90 1,21 1,17 Förstärkt rättsväsende 0,31 0,46 0,66 Övriga accepterade satsningar inkl. Säpo och Kriminalvården 1,13 1,71 3,70 Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller 0,10 0,10 0,10 Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare 0,50 0,50 0,50 Ökad ordning och reda i folkbokföringen 0,08 0,17 0,17 Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014 lade vi om kriminalpolitiken. Det var helt nödvändigt. Sverige har i dag fler poliser än någonsin, över 80 straff har skärpts och fler döms till längre straff. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. För att vi ska kunna pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten behöver vi fortsätta att förstärka anslagen kraftfullt. Socialdemokraterna vill se 50 000 fler polisanställda till 2032. Över 34 000 ska vara poliser. Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter ­ växten in i kriminaliteten och öka tryggheten. För att komma till rätta med kriminaliteten behöver vi agera med kraft för att stoppa nyrekryteringen till gängen. För varje gängmedlem som kan tas fast genom den kompromisslösa kampen mot brottsligheten står nya unga killar redo att ta deras plats. Det kan samhället aldrig acceptera. Unga människor på glid behöver fångas upp snabbt. Skolan behöver vara rustad för att ge alla en chans att klara sin skolgång. Vägarna till jobb måste kortas, och segregationen behöver brytas. Därför vill vi socialdemokrater införa en ny princip i kampen mot gängen: för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det brotts ­ förebyggande arbetet. Segregationen är ett gift i det svenska samhället. Det ökar avståndet mellan människor och mellan landsändar. När avståndet mellan oss ökar, minskar den sammanhållning och gemenskap som alltid har utmärkt vårt land. I vårt Sverige håller vi ihop. Oavsett var vi kommer ifrån eller vilka vi är. Segregationen eldas på av en bostadssegregation och en marknadsskola som driver stök och ojämlikhet. För att kunna stoppa nyrekryteringen till gängen och bygga en ännu starkare samhällsgemenskap i Sverige behöver segregationen brytas med kraftfulla åtgärder. I vår budgetmotion vill vi förstärka anslaget till socialtjänsten så att samhället kan gripa in när unga hamnar på glid. Likvärdighetsbidraget till skolan ska förstärkas med ytterligare en miljard så att förutsättningarna för att alla barn och unga ska klara skolan blir mer jämlika. Vi vill därutöver satsa resurser på en av Sveriges starkaste motorer för att öka integrationen och bryta segregationen: idrottsrörelsen. Vi föreslår att idrottsrörelsen förstärks med 100 miljoner kronor så att fler unga killar och tjejer kan idrotta och bli en del av en gemenskap. Den växande arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden, samtidigt som seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet. Kraftfulla satsningar på rättsväsendet Resurserna till polisen och övriga rättskedjan har förstärkts kraftfull de senaste åren och ska fortsätta att öka kommande år för att nå målet om 50 000 polisanställda till 2032. I budgetpropositionen för 2023 fortsätter regeringen den socialdemokratiska regeringens arbete med att utöka resurserna. Socialdemokraterna välkomnar därför att 1,4 miljarder kronor satsas på rättskedjan nästa år. Offensiv mot arbetslivskriminaliteten Arbetslivskriminaliteten är ett otyg som måste bekämpas med full kraft av hela samhället. Arbetsmiljöverkets anslag ska förstärkas med 100 miljoner kronor för att arbetet mot fusk och arbetslivskriminalitet ska kunna intensifieras. Ökat stöd till idrottsrörelsen Alla unga i Sverige har rätt till en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen för människor samman. Därför vill Socialdemokraterna förstärka stödet till hela idrottsrörelsen med 100 miljoner kronor. För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver man både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att minst en krona satsas på det förebyggande arbetet för varje krona som satsas på polisen. I Social ­ demokraternas budgetmotion för 2023 föreslår vi därför satsningar på en starkare socialtjänst och en mer jämlik skola samt ett utökat stöd till idrottsföreningarna. Tabell 6. Tillskott till polisen och satsningar för att bryta nyrekryteringen Miljoner kronor 2023 2024 2025 UO4 1:1 Polismyndigheten 938 1 406 1 366 Bryta nyrekryteringen 1 600 2 500 2 500 UO9 4:7 Socialtjänsten 500 500 500 UO16 1:15 Likvärdighetsbidrag till skolor 1 000 1 900 1 900 UO17 13:1 Stöd till idrotten 100 100 100 3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Tabell 7 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Miljarder kronor 2023 2024 2025 Bistånd 2,50 2,80 3,15 Fortsatt mottagande av kvotflyktingar 0,44 1,08 1,42 Utbyggt försvar 4,26 8,77 9,09 Kustbevakningen 0,03 0,27 0,25 Civilt försvar 0,91 1,28 1,39 Situationen i vår omvärld är allvarligare än på mycket länge. Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i Europa. Sverige står sida vid sida med alla länder i Europa i vårt förbehållslösa stöd för Ukraina och för alla ukrainares kamp för frihet och självbestämmande. Sedan kriget bröt ut har Sverige under den socialdemokratiska regeringen bistått med flera militära stödpaket och ett utbildningspaket i syfte att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare. Det är sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina. Detta måste ske kontinuerligt och samordnas med andra länder, och stödet ska vara efterfrågat av Ukraina. Samtidigt måste detta också vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige. Under den socialdemokratiska regeringen lades den svenska försvarspolitiken om. Sveriges försvar har idag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp och vi har genomfört den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950 ‑ talet. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars ­ förmågan öka ytterligare och i snabbare takt. I brett politiskt samförstånd ansökte Sverige under den socialdemokratiska regeringen om medlemskap i Nato. Vi ser fram emot att Sverige blir en fullvärdig medlem och kan bidra till hela alliansens säkerhet. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde, men det ställer också krav på att vi måste fortsätta att stärka vår nationella försvarsförmåga. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Sverige ska ha ett folkförsvar – ett totalförsvar av och för det svenska folket. I detta arbete är värnplikten helt central för att stärka den folkliga förankringen och säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till utbildad och övad personal. Den militära närvaron behöver öka i hela landet. Det civila försvaret omfattar hela samhällets motståndskraft. Tillsammans med det militära försvaret utgör kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Vi socialdemokrater vill fortsatt se över såväl den generella försörjningsberedskapen som hälso- och sjukvårdens beredskap för att säkra tillgången till nödvändiga råvaror, livsmedel och mediciner. I den digitaliserade världen har risken för cyberangrepp på samhälle, företag och enskilda ökat markant. Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda måste fortsätta. Sverige är en stark röst i världen och i alla multilaterala sammanhang där vi verkar, en stark röst för mänskliga rättigheter, rättvisa och frihet. Den internationella solidari ­ teten är grunden för den socialdemokratiska utrikespolitiken. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lagt om delar av den svenska utrikespolitiken till en mer inåtblickande och oengagerad politisk hållning. Det kommer inte att främja svenska intressen i världen – oavsett om det handlar om de värderingar vi kompromiss ­ löst står upp för eller möjligheten för svenska företag och industrier att växa på nya marknader. Den aviserade nedskärning av biståndet som Sverigedemokraterna och höger ­ regeringen har föreslagit är djupt oansvarig. Behoven och fattigdomen i världen är större än på mycket länge. Pandemins effekter har gjort att många framsteg gällande fattigdomsbekämpning har kastats årtionden tillbaka. Rysslands krig mot Ukraina och dess följdeffekter har därefter skapat ännu större behov. Sammantaget så ökar antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd. Vi socialdemokrater vill förstärka biståndet de kommande åren, jämfört med regeringens aviserade nivå, för att på sikt återgå till enprocentsmålet. Försvarsanslagen ska nå två procent av BNP och det civila försvaret ska förstärkas Sverige är värt att försvara och vi socialdemokrater vill förstärka landets försvar. Anslagen till försvaret ska nå två procent av BNP till 2028. Socialdemokraterna kommer i denna budget, och i kommande budgetmotioner, att göra nödvändiga tillskott för att det ska uppfyllas. Vi ska fortsätta att bygga ut det civila försvaret. Biståndet och våra internationella åtaganden Anslaget för internationellt utvecklingsarbete ska förstärkas med 2,5 miljarder kronor 2023. Neddragningen på de anslag som härrör till kvotflyktingar avvisas. 4 Finansiering 4.1 Skattepolitiken I vårt Sverige finansierar vi välfärd och trygghet tillsammans. De senaste åren har inneburit stora prövningar för våra gemensamma åtaganden. Pandemin, kriget i Europa och den grova brottsligheten är kriser som vi behöver ta oss an tillsammans. Kriserna vittnar om att vårt Sverige kan bättre. Behoven i Sverige växer samtidigt som infla ­ tionen leder till kostnadsökningar i välfärden. För att den gröna industriella revolutionen ska fortsätta krävs en fortsatt kraftsamling från samhället. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att vi behöver fortsätta den kraftfulla upprustningen av vårt försvar. Det är ett mycket stort åtagande som är nödvändigt för att Sverige ska vara tryggt och säkert. När försvaret behöver resurser är det inte välfärden som ska stå för notan. Istället för att låta välfärden ta notan behöver vi stärka välfärden långsiktigt. Alltför många får vänta på vård för länge, för många unga mår dåligt, det är för mycket stök i skolan och för många skjutningar är ouppklarade. Välfärdens frontlinje sliter för att räcka till. Det är uppenbart för oss socialdemokrater att våra poliser, undersköterskor och socialsekreterare behöver fler kollegor. För att bygga vårt Sverige bättre behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden och förstärkningen av försvaret behöver bäras rättvist. När vi dessutom befinner oss i en inflationsekonomi, där de ökade kostnaderna redan syns på en allt skralare matsedel i skolan och på äldreboendet, blir finansiering ännu mer nödvändig. Flera av Sverigedemokraternas och regeringens skattesänkningar går inte att prioritera över behovet av finansiering och avvisas därför. Inflationsekonomin kräver också en ansvarsfull ekonomisk politik, där vi tryggar den långsiktiga finansieringen av välfärden. Det är nu viktigt med en väl avvägd politik för att möta prishöjningarna, där vi inte driver på den inflation som urholkar lönerna. De högerkonservativa har valt väg i inflationsekonomin. De väljer återigen stora skatte ­ sänkningar för de allra rikaste på bekostnad av vår gemensamma trygghet och vår välfärd. Istället för att vi bär bördorna av inflationen jämnt, låter den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna inflationssäkra de högsta inkomsterna samtidigt som löntagare förväntas vara återhållsamma. Det riskerar att urholka förtroendet för hur vi finansierar välfärden och tryggheten. Steg för steg vill vi istället öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som vi försvårar för skattefusk och skatteundandragande. Pausad uppräkning av skiktgränsen för höginkomsttagare Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skatte ­ sänkning på mer än 10 000 kr per år med den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540 700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget blir skiktgränsen ca 598 500 kronor för 2023. Det är inte rätt prioritering i det här tuffa ekonomiska läget. Internationella bedömare är eniga i sina rekommendationer om att tvärtom stötta de som har minst marginaler. Därför vill Socialdemokraterna pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2023. Skiktgränsen för 2023 föreslås därmed uppgå till 540 700 kronor. Den offentligfinansiella effekten av att begränsa uppräkningen är 12,9 miljarder kronor [7] . Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023. Reformerat reseavdrag och justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor I maj fanns en majoritet för att reformera reseavdraget för att göra det enklare, färdmedelsneutralt och anpassat för att människor ska kunna bo och jobba i hela landet. Reformeringen av avdragets utformning hade behövt följas av en förstärkning av ersättningarna i budgeten, där vi hade velat höja den övre avståndsgränsen i systemet från 80 till 120 kilometer och höja schablonbeloppet från motsvarande 18,50 till 25 kr per mil. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har format en majoritet mot det nya systemet och det kommer därmed inte att vara möjligt att göra de justeringar som vi hade velat. Tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering Nu behövs krafttag för att öka takten i energieffektiviseringen. Därför föreslår vi att ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslås i regeringens budget och för installation av solceller. För att inte spä på problemen med brist på kvalificerad arbetskraft i sektorn som riskerar att driva upp priserna sänker vi samtidigt subventionsgraden för övriga rotarbeten och för installation av solceller med grönt avdrag. Det innebär också att förslaget är offentligfinansiellt neutralt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. [8] Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare För att minska möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning föreslår vi att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden behandlas som utdelning vid till ­ delningen. De skattemässiga skillnader som har funnits vid kontant utdelning och inlösen- och återköpsförfaranden undanröjs genom förslaget. För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter föreslår vi att inköpsrätter behandlas som utdelning. Förslaget minskar möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023. [9] Stärkta förutsättningar för kontroll i F-skattesystemet Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör ett godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndig ­ heten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk. Förändringarna bedöms inte ha någon signifikant offentligfinansiell effekt och bör träda i kraft den 1 oktober 2023. Utred en beredskapsskatt Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera men svår att skatteplanera runt, och den ska bidra med finansiering till försvaret på ca 6–8 miljarder kronor. Förslaget bör i sin helhet träda i kraft den 1 januari 2025. Tabell 8 Skatteförändringar Miljarder kronor 2023 2024 2025 1111 – Statlig inkomstskatt Avvisad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt till förmån för en normal uppräkning 12,9 12,9 12,9 1210 – Arbetsgivaravgifter Avvisad förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling [10] 0,10 0,20 0,20 1330 – Kupongskatt Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden 0,59 0,59 0,59 1140 – Skattereduktioner Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning –0,29 –0,29 –0,29 Energieffektivisering genom omprioritering i rot 0 0 0 1140 – Skattereduktioner Avvisad förstärkt skattereduktion för installation av solceller till förmån för energieffektivisering genom omprioritering i rot 0,28 0,28 0,28 1450 – Övriga skatter på energi och miljö Avvisning av Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten 0,04 0,08 0,11 1430 – Energiskatt Avvisad tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja till förmån för en mer träffsäker tankrabatt 6,73 6,86 6,86 1410 – Mervärdesskatt Avvisad höjning av mervärdesskatten på vissa reparationer –0,06 –0,08 –0,08 Totalt 20,29 20,54 20,57 Bilaga 1 Reformtabell Tabell A Reformtabell Vårt Sverige kan bättre (mdr kr) 2023 2024 2025 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Ny tankrabatt med fokus på glesbygd 4,86 Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet 1,45 – – Återställd vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven 1,11 1,09 1,09 Ytterligare fler utbildningsplatser 0,08 0,08 0,08 Avvisad besparing på folkbildningen 0,20 0,20 0,20 Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken 1,50 – – Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling 1,10 1,10 1,10 Återstart av kulturen 0,09 – – Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur 0,05 0,05 0,05 Fortsatt höjda nivåer i a-kassan 5,82 6,35 6,64 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel) 4,29 3,15 3,11 Vårt Sverige sätter välfärden främst Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen 12,00 12,00 12,00 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 0,85 2,95 2,95 VFU-platser för sjuksköterskor 0,25 0,25 0,25 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 0,20 1,50 1,50 Förlängning av äldreomsorgslyftet – 1,70 1,70 Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan 0,12 0,14 0,14 Förstärkt likvärdighetsbidrag 1,00 1,90 1,90 Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning i 0,23 0,90 0,90 Avskaffad funkisskatt 0,29 0,29 0,29 Satsning på kulturskolan 0,10 0,10 0,10 Fortsatt fri entré till statliga museer samt satsning på Skansen 0,12 0,12 0,12 Idrottssatsning 0,10 0,10 0,10 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl. undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd) 2,11 2,20 2,30 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – – – Fortsatt sänkt moms för reparationer 0,06 0,08 0,08 Gratis kollektivtrafik för unga 0,50 0,50 0,50 Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft) 0,03 0,03 0,06 Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur 0,68 0,68 0,97 Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus 0,37 0,73 1,10 Klimatpremie för omställning av fordonsflotta 0,40 0,40 0,40 Förstärkning av Klimatklivet – – 0,90 Förstärkning av Industriklivet 0,60 0,60 0,60 Utbyggd laddinfrastruktur 0,54 1,61 1,12 Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.) 1,10 1,25 1,27 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Utbyggnad av Polismyndigheten 0,90 1,21 1,17 Förstärkt rättsväsende 0,31 0,46 0,66 Övriga accepterade satsningar inkl. på Säpo och Kriminalvården 1,13 1,71 3,70 Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller 0,10 0,10 0,10 Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare 0,50 0,50 0,50 Ökad ordning och reda i folkbokföringen 0,08 0,17 0,17 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Bistånd 2,50 2,80 3,15 Fortsatt mottagande av kvotflyktingar 0,44 1,08 1,42 Utbyggt försvar 4,26 8,77 9,09 Kustbevakningen 0,03 0,27 0,25 Civilt försvar 0,91 1,28 1,39 Övrigt Övrigt (nationellt språkcentrum, distriktsveterinärer, rennäring m.m.) 0,03 0,01 0,04 Övrigt accepterat (infra, vaccin, klimatbonus, rättsliga biträden m.m.) 5,47 - 2,16 - 5,35 Summa reformer 58,85 58,25 59,80 Finansiering Avvisad uppräkning av skiktgräns för höginkomsttagare 12,90 12,90 12,90 Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare 0,59 0,59 0,59 Accepterad slopad skattenedsättning för datorhallar 0,14 0,28 0,28 Del av biståndet som inte återförs 4,79 6,71 9,57 Summa finansiering 18,42 20,48 23,34 Utnyttjat reformutrymme 40,43 37,77 36,46 Regeringens utnyttjade reformutrymme 40,43 39,88 38,03 Diff (+ = stramare) 0,00 2,11 1,57 Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023 Tabell B Förslag till utgiftsramar 2023 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 01 Rikets styrelse 18 270 004 −385 000 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 50 000 03 Skatt, tull och exekution 12 923 291 ±0 04 Rättsväsendet 68 305 854 ±0 05 Internationell samverkan 2 094 669 ±0 06 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930 ±0 07 Internationellt bistånd 47 206 227 2 500 000 08 Migration 16 019 745 −20 000 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 300 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 230 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 6 312 000 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 327 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 1 730 000 15 Studiestöd 27 912 395 ±0 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 1 376 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 600 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 367 000 19 Regional utveckling 4 534 201 ±0 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 640 000 21 Energi 4 944 849 −367 000 22 Kommunikationer 78 952 417 500 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 130 000 24 Näringsliv 11 407 773 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 6 000 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852 ±0 Summa utgiftsområden 1 251 870 933 20 290 000 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −4 392 792 ±0 Summa utgifter 1 247 478 141 20 290 000 Riksgäldskontorets nettoutlåning −52 379 301 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 195 469 677 20 290 000 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025 Tabell C Förslag till utgiftsramar 2024–2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2024 2025 01 Rikets styrelse −785 −740 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 50 03 Skatt, tull och exekution ±0 ±0 04 Rättsväsendet ±0 ±0 05 Internationell samverkan ±0 ±0 06 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 07 Internationellt bistånd 2 831 3 154 08 Migration ±0 ±0 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3 869 2 183 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 900 900 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 700 919 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 483 596 15 Studiestöd ±0 ±0 16 Utbildning och universitetsforskning 2 256 2 256 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 500 500 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 734 1 100 19 Regional utveckling ±0 ±0 20 Allmän miljö- och naturvård 640 1 830 21 Energi −358 −358 22 Kommunikationer 500 500 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 110 110 24 Näringsliv ±0 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 6 000 6 000 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 18 430 19 000 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 18 430 19 000 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 18 430 19 000 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023 Tabell D Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 738 820 481 12 890 000 1111 Statlig inkomstskatt 53 723 921 12 900 000 1115 Kommunal inkomstskatt 881 308 597 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 151 593 946 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −347 805 983 −10 000 1200 Indirekta skatter på arbete 711 505 613 120 000 1210 Arbetsgivaravgifter 697 492 373 120 000 1240 Egenavgifter 12 664 870 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −48 492 443 ±0 1270 Särskild löneskatt 57 769 404 ±0 1280 Nedsättningar −8 538 232 ±0 1290 Tjänstegruppliv 609 641 ±0 1300 Skatt på kapital 345 261 868 570 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 77 585 859 ±0 1320 Skatt på företagsvinster 178 077 471 −20 000 1330 Kupongskatt 10 146 640 590 000 1340 Avkastningsskatt 19 323 373 ±0 1350 Fastighetsskatt 37 959 490 ±0 1360 Stämpelskatt 14 612 035 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 735 754 854 6 710 000 1410 Mervärdesskatt 594 498 829 −60 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 30 364 205 ±0 1430 Energiskatt 47 252 516 6 730 000 1440 Koldioxidskatt 22 468 217 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 045 910 40 000 1470 Skatt på vägtrafik 25 226 695 ±0 1480 Övriga skatter 7 898 482 ±0 1500 Skatt på import 9 434 324 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 13 366 208 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 434 324 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 2 544 709 024 20 290 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 216 502 231 ±0 Statens skatteintäkter (periodiserat) 1 328 206 793 20 290 000 1900 Periodiseringar −15 533 163 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630 20 290 000 Övriga inkomster (kassamässigt) −33 200 417 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 203 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 527 980 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −132 953 056 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 1 279 473 213 20 290 000 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025 Tabell E Inkomster 2024–2025 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2024 2025 1100 Direkta skatter på arbete 12 890 12 890 1111 Statlig inkomstskatt 12 900 12 900 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −10 −10 1200 Indirekta skatter på arbete 250 250 1210 Arbetsgivaravgifter 250 250 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 540 540 1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 ±0 1320 Skatt på företagsvinster −50 −50 1330 Kupongskatt 590 590 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 860 6 890 1410 Mervärdesskatt −80 −80 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt 6 860 6 860 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 80 110 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 20 540 20 570 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter (periodiserat) 20 540 20 570 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 20 540 20 570 Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 20 540 20 570 Bilaga 6 Offentliga finanser Tabell F Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Takbegränsade utgifter 20 290 18 430 19 000 Budgeteringsmarginal −20 290 −18 430 −19 000 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Kommunernas inkomster 8 075 13 230 11 630 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 6 000 6 000 6 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 2 075 7 230 5 630 Utgifter ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Offentlig sektors inkomster 20 290 20 540 20 570 Offentlig sektors utgifter 12 215 5 200 7 370 Finansiellt sparande i offentlig sektor 8 075 15 340 13 200 Staten ±0 2 110 1 570 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) 0,31 % 0,61 % 1,59 % Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Inkomster i statens budget 20 290 20 540 20 570 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 20 290 18 430 19 000 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo ±0 2 110 1 570 Statsskuld vid årets slut ±0 −2 110 −3 680 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Direkta skatter på arbete 12 890 12 890 12 890 Indirekta skatter på arbete 120 250 250 Skatt på kapital 570 540 540 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 710 6 860 6 890 Offentliga sektorns skatteintäkter 20 290 20 540 20 570 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 20 290 20 540 20 570 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 20 290 20 540 20 570 Övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 20 290 20 540 20 570 Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025 Tabell G Utgiftsområde 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 ±0 2:5 Riksrevisionen 359 118 ±0 3:1 Sametinget 59 676 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 −400 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 15 000 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 ±0 6:2 Justitiekanslern 80 863 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 ±0 6:4 Valmyndigheten 60 164 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 ±0 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 010 519 ±0 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310 ±0 Summa 18 270 004 −385 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. −400 −800 −800 5:1 Länsstyrelserna m.m. 15 15 30 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ±0 ±0 30 Summa −385 −785 −740 Utgiftsområde 2 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 50 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:15 Statens servicecenter 50 50 50 Summa 50 50 50 Utgiftsområde 3 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 8 199 362 ±0 1:2 Tullverket 2 588 670 ±0 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 135 259 ±0 Summa 12 923 291 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 4 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 04 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 37 043 384 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 060 983 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 302 661 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 952 757 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 7 051 168 ±0 1:6 Kriminalvården 13 383 310 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 231 644 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 587 265 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 53 390 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 94 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 28 231 ±0 1:16 Domarnämnden 11 433 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 000 ±0 Summa 68 305 854 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 04 Rättsväsendet Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 04 Rättsväsendet Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 5 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 05 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 333 554 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 294 ±0 1:3 Nordiskt samarbete 13 595 ±0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 ±0 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 114 404 ±0 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 79 358 ±0 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 ±0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 ±0 1:9 Svenska institutet 132 371 ±0 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 ±0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215 ±0 Summa 2 094 669 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 05 Internationell samverkan Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 05 Internationell samverkan Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 6 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 048 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 405 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 951 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 638 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 351 386 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 268 034 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 1 927 077 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 262 457 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 286 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 204 537 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 984 ±0 1:13 Myndigheten för Totalförsvarsanalys 50 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 488 971 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 380 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 372 ±0 2:7 Statens haverikommission 49 611 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 066 ±0 2:9 Rakel Generation 2 62 694 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 456 238 ±0 Summa 93 952 930 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 7 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746 2 360 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297 122 030 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889 670 1:4 Folke Bernadotteakademin 208 199 17 300 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096 ±0 Summa 47 206 227 2 500 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 2 360 2 680 3 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 122 128 130 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 1 1 1 1:4 Folke Bernadotteakademin 17 23 23 Summa 2 500 2 831 3 154 Utgiftsområde 8 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 08 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 718 546 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 143 013 −20 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 779 576 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 158 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 450 ±0 Summa 16 019 745 −20 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 08 Migration Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 08 Migration 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −20 ±0 ±0 Summa −20 ±0 ±0 Utgiftsområde 9 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 815 421 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 92 070 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 161 782 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 ±0 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 092 643 ±0 1:9 Läkemedelsverket 162 922 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 122 129 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 ±0 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 799 791 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 054 −5 000 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 125 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 143 304 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 −50 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000 −145 000 3:1 Myndigheten för delaktighet 65 808 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 614 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 395 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 590 527 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 490 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 934 179 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 500 000 4:8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 060 ±0 5:1 Barnombudsmannen 27 181 ±0 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 54 988 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 Summa 110 429 732 300 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ±0 2 525 900 2:1 Folkhälsomyndigheten −5 −25 −25 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −50 −731 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −145 −100 −100 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ±0 1 700 1 700 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 500 500 500 Summa 300 3 869 2 183 Utgiftsområde 10 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 276 970 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978 ±0 Summa 106 427 304 230 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 230 900 900 Summa 230 900 900 Utgiftsområde 11 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 25 629 100 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 580 400 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 448 100 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 400 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 926 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 705 136 ±0 Summa 55 394 136 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 12 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 389 255 1 452 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 662 693 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 897 838 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 081 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 381 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 4 860 000 Summa 105 159 584 6 312 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag 1 452 ±0 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader 4 860 ±0 ±0 Summa 6 312 ±0 ±0 Utgiftsområde 13 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Etableringsåtgärder 112 030 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083 327 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 134 607 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 100 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 72 365 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot segregation 260 000 ±0 Summa 5 565 206 327 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 327 700 919 Summa 327 700 919 Utgiftsområde 14 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 100 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 392 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 2 535 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 367 ±0 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 131 059 ±0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 414 000 ±0 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 550 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 43 666 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 81 327 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 956 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 311 −1 100 000 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 119 813 95 000 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 819 020 100 000 2:2 Arbetsdomstolen 35 798 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 57 683 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 49 968 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 Summa 90 103 686 1 730 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 100 100 100 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 535 1 106 1 138 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar −1 100 −1 100 −1 100 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 95 277 358 2:1 Arbetsmiljöverket 100 100 100 Summa 1 730 483 596 Utgiftsområde 15 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 499 895 ±0 1:2 Studiemedel 19 738 606 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 1 360 000 ±0 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 734 890 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 400 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 379 ±0 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 18 475 ±0 Summa 27 912 395 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 15 Studiestöd Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 16 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 319 762 86 000 1:2 Statens skolinspektion 546 884 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 803 307 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 59 667 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 193 −899 500 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 259 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 999 000 ±0 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 200 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 151 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 25 714 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 ±0 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 658 000 1 000 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 422 1 000 500 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 140 761 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 236 104 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 509 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 243 502 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 199 11 000 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 366 674 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 343 6 000 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 462 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 379 997 7 000 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 767 794 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 964 583 5 000 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 803 777 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 592 610 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 249 048 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 745 359 4 000 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 081 958 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 802 164 2 000 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 773 802 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 327 305 33 000 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 761 365 3 000 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 439 523 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 774 514 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 358 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 204 546 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 395 801 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 899 925 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 326 772 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 637 737 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 291 374 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 078 634 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 322 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 645 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 544 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 286 053 4 000 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 348 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 218 801 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 56 410 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 124 960 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 35 379 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 569 707 2 000 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 553 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 488 276 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 949 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 528 472 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 117 807 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 461 501 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 587 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 061 1 000 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 100 773 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 353 644 3 000 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 67 509 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 425 654 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 94 996 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 182 851 ±0 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 530 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 663 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 13 217 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 147 358 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 667 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 480 644 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 127 207 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 39 680 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 611 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 848 585 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 003 999 4 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 578 029 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 815 236 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 780 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 380 846 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 197 631 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 46 759 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 63 310 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 435 537 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 67 414 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 465 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 51 758 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 9 330 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 87 995 ±0 3:14 Gentekniknämnden 4 850 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 096 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 32 643 ±0 Summa 94 991 971 1 376 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 86 106 106 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −899 −919 −919 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 1 000 1 900 1 900 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 001 985 985 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 104 104 104 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 11 11 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 6 6 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 7 7 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 5 5 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 33 33 33 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 4 ±0 ±0 Summa 1 376 2 256 2 256 Utgiftsområde 17 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 71 187 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 150 000 1:3 Skapande skola 201 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 18 659 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 ±0 2:3 Statens musikverk 98 521 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 74 001 ±0 4:1 Statens konstråd 11 347 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 702 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530 40 000 6:1 Riksarkivet 455 002 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 291 835 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 10 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 50 757 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 ±0 10:1 Filmstöd 553 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 533 ±0 11:4 Statens medieråd 24 401 ±0 11:5 Stöd till taltidningar 48 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 091 811 100 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 ±0 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 ±0 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 200 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 ±0 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 78 332 ±0 Summa 16 667 948 600 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 150 100 100 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 40 ±0 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 100 100 100 8:2 Centrala museer: Stiftelser 10 ±0 ±0 13:1 Stöd till idrotten 100 100 100 14:1 Bidrag till folkbildningen 200 200 200 Summa 600 500 500 Utgiftsområde 18 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 35 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 288 029 ±0 1:5 Statens geotekniska institut 54 369 ±0 1:6 Lantmäteriet 721 241 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 000 367 000 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 000 ±0 2:1 Konsumentverket 171 338 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 31 951 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 ±0 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 Summa 6 099 158 367 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 367 734 1 100 Summa 367 734 1 100 Utgiftsområde 19 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 337 ±0 1:2 Transportbidrag 450 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 440 000 ±0 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 650 000 ±0 Summa 4 534 201 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 20 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 620 648 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 391 714 40 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 −340 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 311 404 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 285 631 ±0 1:8 Klimatbonus 5 955 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 283 581 ±0 1:10 Klimatanpassning 140 000 ±0 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 100 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 290 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 3 055 000 ±0 1:17 Klimatpremier 462 000 400 000 1:18 Industriklivet 1 354 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 25 000 ±0 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 132 389 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 542 691 640 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 40 40 40 1:3 Åtgärder för värdefull natur 250 250 250 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden −340 −340 −340 1:14 Skydd av värdefull natur 290 290 580 1:16 Klimatinvesteringar ±0 ±0 900 1:17 Klimatpremier 400 400 400 Summa 640 640 1 830 Utgiftsområde 21 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 452 970 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 397 000 −367 000 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 21 000 ±0 1:4 Energiforskning 1 417 723 ±0 1:5 Energimarknadsinspektionen 209 401 ±0 1:6 Elberedskap 453 000 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 155 000 ±0 1:9 Elsäkerhetsverket 73 427 ±0 1:10 Laddinfrastruktur 1 090 000 ±0 1:11 Biogasstöd 650 000 ±0 Summa 4 944 849 −367 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering −367 −358 −358 Summa −367 −358 −358 Utgiftsområde 22 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 950 890 ±0 1:3 Trafikverket 1 455 481 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 098 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 648 987 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 407 440 500 000 1:13 Trafikanalys 70 527 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 920 705 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 000 ±0 1:18 Lån till körkort 151 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 90 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 549 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 ±0 2:7 Digital förvaltning 215 744 ±0 Summa 78 952 417 500 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:12 Transportstyrelsen 500 500 500 Summa 500 500 500 Utgiftsområde 23 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 50 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 50 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 15 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 10 000 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 5 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 ±0 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 130 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:1 Skogsstyrelsen 50 50 50 1:2 Insatser för skogsbruket 50 50 50 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 15 ±0 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 10 10 10 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5 ±0 ±0 Summa 130 110 110 Utgiftsområde 24 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 281 929 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755 ±0 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 490 399 −30 000 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 ±0 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 69 351 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 15 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 68 140 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 175 846 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 339 080 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 000 ±0 1:24 Elstöd 2 400 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 298 ±0 2:2 Kommerskollegium 94 265 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 15 000 2:4 Investeringsfrämjande 67 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 11 407 773 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:4 Tillväxtverket −30 −30 −30 1:7 Turismfrämjande 15 15 15 2:3 Exportfrämjande verksamhet 15 15 15 Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 25 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 Summa 157 545 359 6 000 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 6 000 6 000 6 000 Summa 6 000 6 000 6 000 Utgiftsområde 26 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 13 000 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 13 155 200 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 27 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852 ±0 Summa 45 869 852 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa ±0 ±0 ±0 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S) [1] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [2] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [3] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [4] SKR:s skatteunderlagsprognos, Cirkulär 22:37. [5] Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. [6] Tabell 6.11 i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) samt egna beräkningar. [7] Riksdagens utredningstjänst. [8] Riksdagens utredningstjänst. [9] Skatteverkets promemoria ”Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden”. [10] Ger även effekt på 1320 – Skatt på företagsvinster med –20 mnkr 2023 samt –50 mnkr 2024 respektive 2025.