Jämförelse 9c71365696c582f94da6b4fa
Underlagets kontrollsumma: 76182ec0f21422356b1b61da1f7a75cb0ec2fca2094f21de05ff6fa27debaa78

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA022074: Vårt Sverige kan bättre ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022074

Motion till riksdagen
2022/23:2074
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Vårt Sverige kan bättre
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Inledning
2 Det ekonomiska läget
2.1 Sverige
2.2 Världen
2.3 Lågkonjunkturen
2.4 Offentliga finanser
2.4.1 Offentliga finanser
2.4.2 Kommunsektorn
2.4.3 Det finanspolitiska ramverket
3 Vårt Sverige kan bättre
3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst
3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
4 Finansiering
4.1 Skattepolitiken
Bilaga 1 Reformtabell
Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023
Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025
Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023
Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025
Bilaga 6 Offentliga finanser
Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025
Utgiftsområde 2
Utgiftsområde 3
Utgiftsområde 4
Utgiftsområde 5
Utgiftsområde 6
Utgiftsområde 7
Utgiftsområde 8
Utgiftsområde 9
Utgiftsområde 10
Utgiftsområde 11
Utgiftsområde 12
Utgiftsområde 13
Utgiftsområde 14
Utgiftsområde 15
Utgiftsområde 16
Utgiftsområde 17
Utgiftsområde 18
Utgiftsområde 19
Utgiftsområde 20
Utgiftsområde 21
Utgiftsområde 22
Utgiftsområde 23
Utgiftsområde 24
Utgiftsområde 25
Utgiftsområde 26
Utgiftsområde 27
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell
F i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell
D i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell
E i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell
B i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell
C som riktlinje för regeringens budgetarbete.
1
Inledning
Vi lever i en orolig tid. I Sveriges närområde rasar ett brutalt krig, inflationen är hög och ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga elpriser, stigande boräntor och dyra drivmedel. Reallönerna urholkas när det blir allt dyrare att leva, bo och äta. Samtidigt har vi avgörande samhällsproblem att hantera. De som jobbar i skolan, sjukvården och äldreomsorgen behöver fler kollegor och bättre förutsättningar. Klimatkrisen behöver mötas med en politik som både bygger ett starkt, hållbart sam
­
hälle och samtidigt skapar gröna jobb i hela landet. Det hänsynslösa våld som plågar vårt land måste bekämpas genom att vi bryter nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten.
Efter valet befinner sig vårt land i ett nytt politiskt läge med en historiskt höger
­
konservativ regering som sviker sina löften till vanligt folk. Sverigedemokraterna är det största högerpartiet och Ulf Kristersson sitter på nåder som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Slottsavtalet saknar politiska förslag för att möta de stora samhälls
­
problem som vårt land har att hantera, samtidigt som det kommer att öka splittringen och klyftorna i vårt land. Rika kommer att bli rikare och vanligt folk kommer att behöva stå tillbaka. Det är osvenskt. Det kan bli förödande för vanliga hushålls plånböcker, för våra offentliga finanser och för vår välfärd.
I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Vi behöver lösa problemen gemensamt. När Sverige är som bäst hjälps vi åt – i fotbollslaget, i grannskapet och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land.
Vi socialdemokrater är att lita på. Vi sätter Sveriges bästa främst. Vi vill ta vara på alla människors kraft och vilja att bidra. Vi är en aktiv och konstruktiv opposition. Vi kommer att granska Sverigedemokraterna och högerregeringen. Och vi kommer att lägga fram stark socialdemokratisk politik för att skapa trygghet och rättvisa för vanligt folk. Den starka socialdemokratiska politiken innebär att vi gör det vi lovade före valet. Vi sätter välfärd och vanligt folk främst.
Vi föreslår en fördubbling av satsningarna på välfärden så att vi kan säkra kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi skyddar vanligt folks ekonomi med ett nytt och kraftfullt stöd för de höga bränslepriserna.
Vår politik innebär att vi säkrar utbildningsplatser, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en trygg a-kassa när vårt land möter lågkonjunkturen. Den innebär att vi ökar takten i klimatomställningen så att utsläppen pressas ned och framtidens investeringar och jobb hamnar här i Sverige, när högerregeringen slaktar klimatpolitiken och riskerar att jobben flyttas utomlands.
Den socialdemokratiska politiken innebär investeringar i fler poliser och social
­
sekreterare, starkare idrottsföreningar och en mer rättvis skola – för att skydda våra unga från de kriminella gängens klor.
Vi vet att vårt Sverige kan bättre.
2
Det ekonomiska läget
2.1
Sverige
Vi går mot tuffare ekonomiska tider. Från ett ekonomiskt turbulent 2022 går nu Sverige och stora delar av världen in i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet under nästa år. Osäkerheten och hushållens pessimism är stor.
Början av 2022 präglades av en stark ekonomisk återhämtning och optimism både i Sverige och i stora delar av världen. Men i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari vände allt. Den starka återhämtningen har under året alltmer övergått i sken
­
ande priser och dämpade tillväxtutsikter. Hög inflation, mycket höga energipriser samt ökade räntekostnader pressar nu svenska hushåll och företag.
Utsikterna för Sveriges ekonomi ser allt sämre ut, även om vi har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomin går under 2023 in i en lågkonjunktur, med ett negativt BNP
‑
gap. Samtidigt avstannar återhämtningen på arbetsmarknaden.
Figur 1 BNP-gap och arbetsmarknadsgap Sverige
Källa data: Konjunkturinstitutet
[1]
.
Det viktigaste för enskilda hushålls motståndskraft är att ha ett arbete att gå till. Det är därför avgörande att Sverige går in i lågkonjunkturen med rekordhög sysselsättning, en stark arbetsmarknad och en långsiktigt hållbar arbetsmarknadsmodell. Sedan 2014 har etableringstiden för nyanlända halverats och långtidsarbetslösheten sjunker för första gången på länge. Arbetskraftsdeltagandet är det högsta i EU. Genom åtgärder som korttidspermitteringar och kraftfulla stöd till kommunsektorn gavs inte minst arbets
­
marknaden goda förutsättningar för en snabb återhämtning efter pandemin. Den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden ser nu ut att stanna av och vi får istället en ökande arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslösheten har redan börjat plana ut sam
­
tidigt som antalet varsel ökar.
Figur 2 Arbetsmarknadsläget
Källa data: Konjunkturinstitutet
[2]
.
Tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk finanspolitik har Sverige dessutom den lägsta statsskulden sedan 1970-talet trots att vi har gått igenom en pandemi med stora ekonomiska konsekvenser. Det är ett styrkebesked för svensk ekonomi och en trygghet för hushåll och företag. Som en liten öppen ekonomi är Sveriges ekonomiska utveckling beroende av en god konkurrenskraft. En ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik, som varken riskerar integriteten i de offentliga finanserna eller driver på inflationen, är den bästa garanten för att Sverige ska ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder.
När lågkonjunkturen slår mot världsekonomin och Sverige är det avgörande att slå vakt om välfärden. Kriser slår ofta hårt mot kommuner och regioner, vars intäkter och kostnader är konjunkturkänsliga samtidigt som de är ålagda att följa strama budget
­
regler. Nedskärningar i välfärden slår direkt mot människors vardag – genom försämrad service, sämre villkor och uppsägningar inom vården, skolan och omsorgen. För oss socialdemokrater är det självklart att en ansvarsfull politik för att möta lågkonjunkturen behöver omfatta ett försvar av vår gemensamma välfärd.
2.2
Världen
Utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina utgör i sig en stor osäkerhet ur ett humanitärt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt perspektiv. Det ryska agerandet på världens energi
­
marknader kan beskrivas som ett energikrig mot Europa – i syfte att skapa splittring mellan länder och inom samhällen. Genom att spela med gasflödena till Europa har Ryssland drivit upp elpriserna till nivåer som aldrig tidigare skådats. Priserna på insats
­
varor har också ökat kraftigt till följd av kriget, vilket har pressat upp livsmedels
­
priserna globalt. Det slår hårt mot hela Europa och mot svenska familjer, men det slår hårdast mot de allra mest nödställda och fattiga i världen. Prisstegringarna började redan under 2021, och sedan dess har prisökningarna spridit sig till en bred inflationsuppgång.
Figur 3 Terminspriser på naturgas i Europa
Euro per MWh, dagsvärden
Källa data: Konjunkturinstitutet
[3]
.
Även om världsekonomin fortsatt karaktäriseras av en hög inflation och försämrade konjunkturutsikter, skiljer sig de bakomliggande drivkrafterna åt mellan olika delar av världen. I Europa bidrar det ryska energikriget till den höga inflationen och till avmattningen i ekonomin. I USA är däremot effekterna av Rysslands energikrig mer begränsade. Där är den höga inflationen i högre grad efterfrågedriven, samtidigt som en mer flexibel lönesättning innebär en överhängande risk för pris-lönespiraler. Kina driver fortsatt en nolltoleranspolitik mot covid-19, vilket orsakar både utbudsstörningar och dämpad efterfrågan, något som får stor effekt på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Prognoser indikerar att Kinas tillväxt i år blir den lägsta sedan 1970-talet, med undantag för pandemiåret 2020, för att sedan återhämta sig under 2023.
Under 2022 har centralbankerna i många avancerade ekonomier bedrivit en åtstramande penningpolitik, för att dämpa efterfrågan och på sikt få ner inflationen. I början av 2023 väntas räntorna öka ytterligare för att sedan plana ut och sjunka tillbaka något under återstoden av 2023 och 2024. I det här svåra ekonomiska läget med höga elpriser som både driver på den redan höga och breda inflationen och samtidigt orsakar en inbromsning i den reala ekonomin finns en risk för målkonflikter mellan finans- och penningpolitiken i Europa. Flera länder har redan aviserat omfattande stödpaket till hushåll och företag, vilket på kort sikt riskerar att leda till en ännu stramare penningpolitik.
2.3
Lågkonjunkturen
Sverige går mot en lågkonjunktur med rekordstarka statsfinanser och en robust arbetsmarknad. Nu är det helt avgörande att vårt lands ekonomiska styrkeposition inte försakas till förmån för ofinansierade skattesänkningar som riskerar att öka inflationen, driva upp räntorna och utmana styrkan i statsfinanserna.
Prisökningarna på el, drivmedel och mat äter sig in i människors plånböcker. Inflationen väntas sjunka tillbaka något under 2023 men fortsatt vara på nivåer över inflationsmålet på 2
procent. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med respekt för hushållens ekonomi. I en tid med stigande priser behöver vi en politik som stöttar de som har det tuffast och drabbas allra hårdast. Finanspolitiken ska inte utformas på ett sådant sätt att den motarbetar penningpolitiken. Det skulle bara leda till att Riksbanken tvingas att föra en ännu mer åtstramande penningpolitik där räntorna ökar ytterligare.
Vi måste göra det som krävs för att ta oss igenom den här krisen, något som kommer att innebära hårda prioriteringar. Vi behöver bekämpa de höga elpriserna, både här och nu genom att stötta hushåll och företag, men också genom att kraftigt bygga ut vår elproduktion. Vi måste också hålla i arbetet mot samhällsproblemen. Det handlar om att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen, att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och att skapa jobb här och nu genom att leda klimat
­
omställningen.
2.4
Offentliga finanser
2.4.1
Offentliga finanser
De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterat i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en låg statsskuld.
Även om utgångsläget i svensk ekonomi är starkt, går vi med all tydlighet mot en lågkonjunktur 2023. Det svåra ekonomiska läget innebär dock att det råder stor osäkerhet kring hur ekonomin utvecklas framåt. Det finns en överhängande risk att lågkonjunkturen blir djupare och arbetslösheten högre än vad regeringens nuvarande prognoser visar.
Vi ser därför med oro på de knappa marginalerna i statens finanser för de kommande åren. En bana där konjunkturnedgången blir djupare än regeringens huvudscenario skulle innebära ett underskott i de offentliga finanserna. Regeringens egna beräkningar visar att en sådan utveckling skulle vara inom ramen för ett normalt osäkerhetsintervall för prognosen. En av de största osäkerhetsfaktorerna är utvecklingen på energi
­
marknaderna i Europa. En förvärrad situation skulle leda till både en sämre real
­
ekonomisk utveckling och ökad inflation. I ett sådant scenario är det särskilt angeläget att finanspolitiken inte går med underskott eller riskerar att bli alltför stimulerande.
2.4.2
Kommunsektorn
Figur 4 Skatteunderlag för kommunsektorn
Källa: SKR
[4]
Kommunsektorn står inför en kostnadskris och en fortsatt demografisk utmaning. Trots att skatteintäkterna väntas utvecklas positivt under de kommande åren gröper infla
­
tionen ur kommunernas och regionernas kassor och enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunderlaget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. Kommunsektorns förutsättningar för att klara kommande år varierar kraftigt. Betydande tillskott i form av statsbidrag de senaste åren har inneburit att ett flertal har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven som kommer att kunna användas för att täcka delar av underskotten. Samtidigt är det många kommuner och regioner som helt saknar buffert och därmed står inför nedskärningar eller skattehöjningar.
2.4.3
Det finanspolitiska ramverket
Starka statsfinanser är en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och möter tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, brukarna i äldreomsorgen och patienterna i vården. Och också för att vi i svåra tider ska ha förutsättningar att fortsätta arbetet mot samhällsproblemen och skapa en tryggare vardag i hela landet.
Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970
‑
talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder.
Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35
procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2023 visar att bruttoskulden minskar till 31,8
procent av BNP 2022 och fortsätter att minska år 2023. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta att betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill därför tidigarelägga den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket och övergå till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar.
En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman
­
hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Det är lätt att hitta en majoritet för enskilda utgifter men betydligt svårare att gemensamt ta ansvar för att både inkomster och utgifter går ihop. Socialdemokraterna ser med oro på utvecklingen i Sveriges riksdag där det under föregående mandatperiod togs ett flertal initiativ till utgiftsdrivande och ofinansierade reformer utanför den ordinarie budgetprocessen. Utskottsinitiativ och extraändrings
­
budgetar bör användas varsamt, särskilt om de i tid läggs i nära anslutning till en ordinarie budget.
Ett högt förtroende för Sveriges statsfinanser är särskilt angeläget i det rådande ekonomiska läget med hög inflation, ökande räntor och en stundande lågkonjunktur. En oansvarig ekonomisk politik som innebär att marknaden förlorar förtroendet för svenska statsfinanser skulle öka räntorna i ett redan pressat läge. Det visar lärdomar från Storbritannien, där regeringens förslag om ofinansierade skattesänkningar fick stor effekt på de finansiella marknaderna och där redan pressade hushåll och företag fick betala priset genom ännu högre räntor.
3
Vårt Sverige kan bättre
3.1
Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Tabell 1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Ny tankrabatt med fokus på glesbygd
4,86
Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet
1,45
–
–
Vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven
1,11
1,09
1,09
Ytterligare fler utbildningsplatser
0,08
0,08
0,08
Avvisad besparing på folkbildningen
0,20
0,20
0,20
Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken
1,50
–
–
Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling
1,10
1,10
1,10
Återstart av kulturen
0,09
–
–
Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur
0,05
0,05
0,05
Fortsatt höjda nivåer i a-kassan
5,82
6,35
6,64
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel)
4,29
3,15
3,11
Sverige och världen går mot en lågkonjunktur. Vi befinner oss i en mycket osäker ekonomisk tid. Nu måste den ekonomiska politiken inriktas mot en ansvarsfull finanspolitik för att skydda de hushåll som har det tufft och de offentliga finanserna, istället för att sänka skatten för höginkomsttagare.
Sverige möter, tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik, lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. 450
000 fler arbetar idag jämfört med 2014. Andelen som arbetar har ökat och etableringstiden för nyanlända har halverats. Långtidsarbetslösheten minskar för första gången på länge och aldrig förr har så många svenskar gått till jobbet. Den styrkepositionen får inte försakas. Nu måste politiken se till att Sverige, och alla som arbetar, går starkare ur krisen. Då har vi inte råd med Sverigedemokraternas och högerregeringens kraftiga och oansvariga neddrag
­
ningar på arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. När arbetslösheten ökar måste omställningen till de nya arbetstillfällen som växer fram vara kraftfull och effektiv. Då behöver vi en aktiv arbetsmarknadspolitik, robusta utbildningssystem och investeringar i nya industrier.
Den socialdemokratiska regeringen införde under coronapandemin en nödvändig förstärkning av a-kassan. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Socialdemokraterna gick till val på att permanenta den förstärkta a-kassan, och vi accepterar därför regeringens förlängning av vår satsning.
Extratjänsterna har varit betydelsefulla för att fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. I samband med budgetbeslutet för 2022 beslutade de höger
­
konservativa att ta bort möjligheten att anvisa långtidsarbetslösa till extratjänster. Detta drabbade utrikes födda kvinnor särskilt hårt. Extratjänsterna bör därför återinföras, och arbetsmarknadsutbildningarna behöver bli fler och erbjudas tidigare vid arbetslöshet. Det krävs också bättre fungerande insatser för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för personer med funktionsnedsättningar.
Hushållen är oroliga över både sin egen och Sveriges ekonomi. Det kastar djupa skuggor in över nästa år. Att Sverigedemokraterna och högerregeringen sviker sina centrala vallöften om bränsle och el är i det läget väldigt anmärkningsvärt. De utlovade 6,50 kronor på bensinen blev bara 14 öre i Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons budget. De fyra partierna i regeringsunderlaget lovade dyrt och heligt att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1
november – men fortfarande väntar svenska folket på sina pengar. Att ställa ut löften man inte tänker hålla är respektlöst mot vanligt folk när priserna ökar. Brutna vallöften undergräver också förtroendet för hela det politiska systemet.
Vi socialdemokrater lovar ärlighet mot väljarna – vi kommer att göra det som krävs, men vi kommer alltid att vara uppriktiga. Nu krävs det bättre åtgärder för hushållens ekonomi än den dyra och ineffektiva miljardskattesänkning som bara ger vanligt folk 14
öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill därför att ett nytt stöd till hushållen ska införas: en tankrabatt som är riktad till de som är beroende av bilen och som inte har de allra högsta inkomsterna. Stödet ska viktas så att det är störst utanför storstäderna, där man oftast är mest beroende av bilen.
För att stärka hushållens motståndskraft och stötta de som har det tuffast vill Socialdemokraterna höja barnbidraget tillfälligt under vintermånaderna 2023. Många sliter med att få pengarna att räcka till när priserna ökar, särskilt Sveriges barnfamiljer.
För att klara lågkonjunkturen, och för att kunna öka takten i den gröna industriella revolutionen, behöver staten vara närvarande i hela landet. Socialdemokraterna vill därför att det öppnas ytterligare sex servicekontor på de platser där staten historiskt har dragit sig tillbaka.
När konjunkturen viker är det viktigt att upprätthålla takten i byggandet. Reger
­
ingens huvudlösa hantering av investeringsstödet för hyresbostäder – som under den socialdemokratiskt ledda regeringen har lett till tusentals fler lägenheter med rimlig hyra – riskerar därför att slå undan benen för en konjunkturkänslig sektor. Socialdemo
­
kraterna vill hålla hjulen i svensk ekonomi snurrande, så att lågkonjunkturen motverkas. Därför vill vi utöka bemyndiganderamen för investeringsstödet, så att fler inkomna ansökningar kan betas av och så att spadarna kan sättas i marken runt om i Sverige.
Samtidigt som det finns många som kan arbeta har välfärden och näringslivet svårt att hitta den kompetens som krävs. Bristen på rätt kompetens hindrar svenska företag från att växa och ställa om. Kompetensbristen innebär att det är svårt att bibehålla och öka kvalitén i välfärden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort historiska investeringar för att stärka kompetensförsörjningen. I regeringsställning drev vi också igenom att arbetsmarknadens behov nu ska ha betydelse vid planering och dimen
­
sionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. På samma sätt är det nu angeläget att utbildning vid högskolor och universitet i högre grad riktas mot sektorer där det finns brist på kompetens. Samtidigt är nivån på antalet utbildnings
­
platser i sig avgörande för att kompetensbristen ska kunna mötas. Stärkta möjligheter till utbildning och omställning är helt avgörande för att möta behovet av den kompetens som krävs för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
En aktiv arbetsmarknadspolitik
För att möta lågkonjunkturen behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. De som blir av med jobbet behöver snabbt få stöd och insatser för att kunna ställa om. Socialdemokraterna avvisar därför högerregeringen och Sverigedemo
­
kraternas kraftiga och oansvariga neddragningar på arbetsmarknadspolitiken och skjuter till 1,5
miljarder kronor 2023.
Miljardsatsning på extratjänster
Fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. För att förhindra att långtidsarbetslösheten biter sig fast, särskilt under lågkonjunkturen, ska en miljard satsas på att återinföra extratjänsterna.
Stöd för de höga drivmedelspriserna
De som pressas av de höga bränslepriserna förtjänar mer än Sverigedemokraternas 14
öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill införa ett nytt stöd för höga drivmedels
­
priser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil för att säkerställa att de som verkligen behöver bilen och har långa avstånd får stöd. På det lägger vi 4,86
miljarder kronor under 2023.
[5]
Höjt barnbidrag under vintern
Många barnfamiljer i Sverige sliter med att få vardagsekonomin att gå ihop. För att underlätta för vanligt folk när priserna ökar vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor per månad under januari, februari och mars 2023, till en kostnad av 1,5
miljarder kronor.
[6]
Investeringsstöd för bostäder
Sverige behöver fler bostäder med rimliga hyror. De senaste åren har byggtakten varit hög, och tack vare investeringsstödet har fler hyresrätter med rimliga hyror färdigställts. Socialdemokraterna vill höja bemyndiganderamen för investeringsstödet med åtta miljarder kronor för 2023 för att möjliggöra för Boverket att fortsätta att hantera och bevilja stöd för de ansökningar som inkommit.
Fler servicekontor i hela landet
Staten ska vara närvarande i hela landet. Fler servicekontor behöver öppnas i glesbygd och i särskilt utsatta områden. Socialdemokraterna vill satsa 50
miljoner kronor på Statens servicecenter för att öppna sex nya servicekontor på platser runt om i hela Sverige.
Återstart för kulturen
Pandemin har drabbat många branscher mycket hårt. Kultursektorn drabbades särskilt hårt av vikande biljettintäkter och tomma salonger. Lågkonjunkturen och de höga energipriserna riskerar att rasera återstartsarbetet i kultursektorn. Därför satsar Socialdemokraterna 100 miljoner kronor på ett särskilt återstartsstöd.
Vuxenutbildning och högre utbildning
När lågkonjunkturen slår mot Sverige och mot svensk ekonomi är utbildningssystemet och det livslånga lärandet avgörande. Socialdemokraterna vill därför öka anslagen till vuxenutbildningen med 1
miljard kronor samt tillföra medel till universitet och högskolor.
3.2
Vårt Sverige sätter välfärden främst
Tabell 2 Vårt Sverige sätter välfärden främst
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen
12,00
12,00
12,00
Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården
0,85
2,95
2,95
VFU-platser sjuksköterskor
0,25
0,25
0,25
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
0,20
1,50
1,50
Förlängning äldreomsorgslyftet
–
1,70
1,70
Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan
0,12
0,14
0,14
Förstärkt likvärdighetsbidrag
1,00
1,90
1,90
Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning
0,23
0,90
0,90
Avskaffad funkisskatt
0,29
0,29
0,29
Satsning på kulturskolan
0,10
0,10
0,10
Fortsatt fri entré statliga muséer samt satsning Skansen
0,12
0,12
0,12
Idrottssatsning
0,10
0,10
0,10
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd)
2,11
2,20
2,30
I socialdemokratins inneboende prioriteringar ligger vården, skolan och omsorgen. Nu ser vi hur den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna upprepar tidigare borgerliga regeringars misslyckande – de väljer skattesänkningar för dem med högst inkomster framför välfärden. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda regeringen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Lärarna, undersköterskorna och vårdbiträdena fick ta smällen när krisen slog till. Vi socialdemokrater har gjort annorlunda. Under pandemin har välfärden kompenserats tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en mycket svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Fler medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan.
Sverigedemokraternas och högerregeringens föreslagna resurser till välfärden kommer inte att räcka. Kommuner och regioner larmar om att kostnadsökningarna till följd av inflationen äter upp allt mer utrymme – utan ytterligare förstärkningar kommer verksamheterna att behöva skära ned. Välfärden kan stå inför ett stålbad. Därför vill vi socialdemokrater att ökningen av de generella statsbidragen fördubblas jämfört med regeringens tillskott nästa år.
Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal utbredd i välfärden. Det leder till brist på vårdplatser och stora utmaningar i verksamheterna. En politik som sätter välfärden främst måste ta itu med personalförsörjningen för att ha någon som helst trovärdighet. Därför är det mycket olyckligt att regeringen avskaffar personal
­
satsningen inom hälso- och sjukvården samt Äldreomsorgslyftet 2024. Det riskerar att undergräva effekten av tillskotten av generella statsbidrag. Socialdemokraterna vill därför permanenta personalsatsningen på 2,1
miljarder kronor från 2024 och förstärka den med ytterligare 850 miljoner kronor redan 2023 för att stärka kompetensförsörj
­
ningen till kommunerna och regionerna. För att få fler utbildade sjuksköterskor i vården och äldreomsorgen behöver antalet VFU-platser utökas. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024.
En jämlik kunskapsskola är avgörande för att ge alla barn i Sverige likvärdiga livschanser. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Vårt skolsystem – en gång i tiden ett av världens bästa och mest jämlika – har idag blivit världens mest marknadsstyrda. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag, men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning. Inte vinstjakt.
För att fler barn ska kunna lära sig mer behöver likvärdigheten i skolan förstärkas. Trots att kunskapsresultaten i svensk skola är på väg uppåt och fler elever lär sig mer finns det skolor i Sverige som år efter år dras med låga skolresultat och oerhört tuffa förutsättningar. Så kan vi inte ha det. En bra skolgång är dessutom ett effektivt verktyg för att stoppa nyrekryteringen till gängen.
Socialdemokraterna vill därför förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år. Över tid har likvärdighetsbidraget bidragit till att mer resurser har flyttats till där behoven är som störst – och det har möjliggjort satsningar på mer och bättre utbildad personal i skolorna.
Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut Polismyndigheten. Nu behöver vi också investera motsvarande i det förebyggande arbetet.
Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och stoppa unga som är på väg in i kriminalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar om alltifrån fler socialsekreterare och fältassistenter till mer personal i skolorna i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare krona vi lägger på polisen ska lägga lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Invester
­
ingarna i socialtjänsten behöver därför förstärkas kraftfullt.
Socialdemokraterna vill också ta bort den orättvisa funkisskatt som Sverige
­
demokraterna och högerpartierna införde 2022. Det är orimligt och omoraliskt att de som är sjuka eller inte kan jobba betalar mer för välfärden än de som har bärkraft.
En rejäl investering i välfärden – generella statsbidrag
Om välfärden inte får tillräckliga resurser står skolan, vården och omsorgen inför ett stålbad. Vi socialdemokrater prioriterar välfärden först. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas politik kommer inte att räcka för att kommuner och regioner ska klara av att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Vi vill därför att tillskotten till kommunsektorn ska uppgå till 12
miljarder i enbart generella statsbidrag, inklusive aviserade medel i budgetpropositionen för 2023.
Miljardförstärkningar för en likvärdig kunskapsskola
Likvärdigheten i skolan behöver stärkas. Fler barn ska få chans att lära sig mer – oavsett förutsättningar. Socialdemokraterna vill förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år från och med 2023.
Mer personal och bättre villkor i vården och omsorgen
Både bristen på vårdplatser och utmaningarna i äldreomsorgen handlar i grund och botten om brist på personal. För att stärka svensk vård och omsorg förstärker och permanentar vi personalsatsningen genom att tillföra över 2,1
miljarder från 2024. Därtill förstärker vi personalsatsningen med 850 miljoner kronor redan från 2023 för att möjliggöra för regionerna och kommunerna att säkra kompetensförsörjningen inom vården och äldreomsorgen. Vi vill genomföra en särskild satsning på 250 miljoner kronor per år för att öka antalet VFU-platser på sjuksköterskeutbildningen för att säkra kompetensförsörjningen. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024.
Starkare socialtjänst för att stoppa nyrekryteringen
Att stärka arbetet för att stoppa nyrekryteringen är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Högerregeringen tillför 10
miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. Med så lågt ställda ambitioner är det uppenbart att regeringen och Sverigedemokraterna inte förstår utvecklingens allvar och utbredning. Om vi på riktigt ska bryta nyrekryteringen behöver kommunerna alla verktyg de kan få. Vi vill därför att en halv miljard per år tillförs socialtjänsten från och med 2023.
Slopad funkisskatt
När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall.
Rättvis sjukersättning
Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation. För detta skjuter vi till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor för 2024 och 2025.
Tabell 3 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
8
075
13
230
11
630
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
6
000
6
000
6
000
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
2
075
7
230
5
630
Utgifter
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Sammantaget innebär vårt förslag till budget ett nödvändigt tillskott till välfärden. Förutom att fördubbla de generella statsbidragen vill vi lägga drygt 2
miljarder kronor mer än regeringen på riktade statsbidrag till landets kommuner och regioner. Reger
­
ingen beräknar att deras förslag till statsbudget för 2023 innehåller satsningar om 6
miljarder kronor i form av riktade statsbidrag och 6
miljarder kronor i generella statsbidrag, alltså totalt 12
miljarder kronor. Socialdemokraterna vill lägga ytterligare drygt 8
miljarder kronor, vilket skulle innebära en förstärkning av kommunsektorns finanser med drygt 20
miljarder kronor 2023.
3.3
Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Tabell 4 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget
–
–
–
Fortsatt sänkt moms för reparationer
0,06
0,08
0,08
Gratis kollektivtrafik för unga
0,50
0,50
0,50
Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft)
0,03
0,03
0,06
Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur
0,68
0,68
0,97
Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus
0,37
0,73
1,10
Klimatpremie för omställning av fordonsflotta
0,40
0,40
0,40
Förstärkning av Klimatklivet
–
–
0,90
Förstärkning av Industriklivet
0,60
0,60
0,60
Utbyggd laddinfrastruktur
0,54
1,61
1,12
Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.)
1,10
1,25
1,27
Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Vi ser mer av extremväder, skogsbränder och översvämningar i Sverige och i världen. Förutsättningarna för att bo och leva på många platser riskerar att förstöras. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet. När vi ställer om kan vi attrahera stora investeringar för framtidens teknik och skapa nya gröna jobb i hela landet. Alla länder måste, oavsett vad högerregeringen och Sverigedemokraterna säger, ställa om. Därför pågår en global klimatkapplöpning – om Sverige ligger längst fram i klimatomställningen kommer vår konkurrenskraft att öka. Socialdemokraterna genomförde i regeringsställning stora satsningar för att ställa om industrin. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, och vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat mot hög arbetslöshet och brister i välfärden. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också för att vi ska klara klimatomställ
­
ningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder. Det är vår förpliktelse för alla som lever i Sverige nu och för kommande generationer.
Nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken – med katastrofala konsekvenser för vårt klimat och vår konkurrenskraft som följd. Högerregeringen låter Sverigedemo
­
kraterna diktera klimatpolitiken med Sveriges tillväxt och svenska jobb som insats. I rasande takt har Miljödepartementet lagts ner, anslagen till klimatpolitiken kapats kraftigt och reformtakten lagts i full back. Det är en svag och bakåtsträvande politisk inriktning. Vi socialdemokrater vill istället öka ambitionerna för en omställning för vanligt folk.
Därför skjuter vi till ytterligare resurser för att kunna genomföra insatser för värdefull natur. Skogen är vårt gröna guld och en nyckel för att klara klimatutmaningen. Då kan inte de politiska ambitionerna för skogsbruket minska.
För att fler unga ska kunna ta sig till och från jobbet eller fritidsaktiviteterna på sommaren vill Socialdemokraterna genomföra ett första steg mot att införa avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasielever och studenter på sommaren. Det minskar segrega
­
tionen, ger fler en väg in till arbetsmarknaden och ökar friheten för unga.
Sverige behöver kraftigt bygga ut elproduktionen – både för att pressa ned priserna för vanligt folk och för att klara industrins elektrifiering. Alla energislag kommer att behövas, vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft. För att skapa långsiktiga förutsättningar vill vi se en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken.
Sverige behöver en generalplan för energiproduktionen som är offensiv och heltäckande. Ledtiderna för investeringar och tillstånd både för industrins omställning och för energiproduktionen måste kortas, och särskilt angeläget är det att korta tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Socialdemokraterna vill skjuta till 15
miljoner för snabbare tillståndsprocesser. Vid sidan av detta behöver hushållen få mer stöd för att kunna genomföra nödvändiga energieffektiviseringar. Det är ett bra sätt att på både kort och lång sikt minska sin elräkning och sin energiförbrukning. Social
­
demokraterna vill därför börja återinföra det stöd för energieffektivisering av fler
­
bostadshus som SD, M, KD och L tog bort i budgetbeslutet för 2022. För att öka takten i energieffektiviseringen vill vi därutöver höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50
procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i gröna avdraget.
Företag i allmänhet, och industrin i synnerhet, behöver ha bättre förutsättningar för att investera i elfordon och för att klara omställningen till fossilfri produktion. Höger
­
regeringens kraftiga minskningar av anslaget för klimatpremier riskerar att slå undan benen för industrins omställning. Socialdemokraterna vill därför förstärka anslaget för klimatpremier med 400 miljoner kronor.
Resurser till skydd av värdefull natur, skogsbruket och omställningen
Skogen och skogsbruket är avgörande i klimatomställningen. Skogsråvaran kan ersätta fossila produkter, och den svenska skogen bidrar i sig med ett stort koldioxidupptag. Ett aktivt brukande av skogen förutsätter att staten tar sitt ansvar för skydd och vård av våra skogar. Socialdemokraterna vill därför skjuta till sammanlagt 540 miljoner kronor för skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur. Skogsstyrelsens anslag förstärks med 50
miljoner kronor och anslaget för insatser för skogsbruket förstärks med lika mycket. Miljöövervakningen förstärks med 40
miljoner kronor.
Stimulansbidrag för kollektivtrafik på sommaren
Fler unga ska kunna resa kollektivt på sommarlovet. Plånboken ska inte stå i vägen för att fler ska kunna ta ett sommarjobb eller delta i en fritidsaktivitet. Regioner som är intresserade ska därför ha möjlighet att få en statlig stimulans för att göra kollektiv
­
trafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasielever och studenter. Socialdemokraterna vill därför skjuta till 500 miljoner kronor till Transportstyrelsen i ett första steg.
Rotavdrag för energieffektivisering
Fler ska kunna bidra till energieffektiviseringen av Sverige. Det ger både lägre elräkning och ett mer robust elsystem. Socialdemokraterna vill därför höja subventions
­
graden inom ramen för rotavdraget för installation av bergvärme, markvärme, värme
­
pump, värmeåtervinning och dylikt, installation av solceller och energilagring, installa
­
tion av vattenburen värme, installation av dörrar och fönster samt tilläggsisolering. Subventionsgraden för övriga rottjänster samt installation av solceller i det gröna avdraget föreslås minska. Åtgärden är därmed kostnadsneutral.
Energieffektiviseringsstöd i flerbostadshus
Socialdemokraterna vill återinföra den satsning på energieffektivisering av fler
­
bostadshus som ströks av de högerkonservativa partierna i budgetbeslutet för 2022. Alla insatser för att samhället ska energieffektivisera kommer att vara viktiga för att både klara energikrisen och säkra energiförsörjningen på lång sikt. Socialdemokraterna skjuter till 367 miljoner kronor 2023.
Klimatpremier
För att upprätthålla takten i den gröna industriella revolutionen och för att fortsätta att möjliggöra för företag att ställa om behöver klimatpremierna stärkas. Socialdemokra
­
terna satsar 400 miljoner kronor på utökade klimatpremier nästa år.
Snabbare tillståndsprocesser
Den gröna industriella revolutionen ska fortsätta i hela landet. Tillståndsprocesserna behöver gå fortare än idag, för att fler projekt ska kunna komma igång. Ledtiderna för att få igång exempelvis havsbaserad vindkraft, som just nu efterfrågas av industrin för att klara omställningen och för att få ner hushållens elräkningar, ska bli kortare. Vi vill därför förstärka länsstyrelsernas anslag med 15
miljoner kronor för att arbeta särskilt med detta. Mer el och fler jobb – mindre krångel.
3.4
Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Tabell 5 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Utbyggnad av Polismyndigheten
0,90
1,21
1,17
Förstärkt rättsväsende
0,31
0,46
0,66
Övriga accepterade satsningar inkl. Säpo och Kriminalvården
1,13
1,71
3,70
Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller
0,10
0,10
0,10
Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare
0,50
0,50
0,50
Ökad ordning och reda i folkbokföringen
0,08
0,17
0,17
Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt.
När den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014 lade vi om kriminalpolitiken. Det var helt nödvändigt. Sverige har i dag fler poliser än någonsin, över 80 straff har skärpts och fler döms till längre straff. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. För att vi ska kunna pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten behöver vi fortsätta att förstärka anslagen kraftfullt. Socialdemokraterna vill se 50
000 fler polisanställda till 2032. Över 34
000 ska vara poliser.
Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter
­
växten in i kriminaliteten och öka tryggheten.
För att komma till rätta med kriminaliteten behöver vi agera med kraft för att stoppa nyrekryteringen till gängen. För varje gängmedlem som kan tas fast genom den kompromisslösa kampen mot brottsligheten står nya unga killar redo att ta deras plats. Det kan samhället aldrig acceptera. Unga människor på glid behöver fångas upp snabbt. Skolan behöver vara rustad för att ge alla en chans att klara sin skolgång. Vägarna till jobb måste kortas, och segregationen behöver brytas. Därför vill vi socialdemokrater införa en ny princip i kampen mot gängen: för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det brotts
­
förebyggande arbetet.
Segregationen är ett gift i det svenska samhället. Det ökar avståndet mellan människor och mellan landsändar. När avståndet mellan oss ökar, minskar den sammanhållning och gemenskap som alltid har utmärkt vårt land. I vårt Sverige håller vi ihop. Oavsett var vi kommer ifrån eller vilka vi är. Segregationen eldas på av en bostadssegregation och en marknadsskola som driver stök och ojämlikhet. För att kunna stoppa nyrekryteringen till gängen och bygga en ännu starkare samhällsgemenskap i Sverige behöver segregationen brytas med kraftfulla åtgärder. I vår budgetmotion vill vi förstärka anslaget till socialtjänsten så att samhället kan gripa in när unga hamnar på glid. Likvärdighetsbidraget till skolan ska förstärkas med ytterligare en miljard så att förutsättningarna för att alla barn och unga ska klara skolan blir mer jämlika. Vi vill därutöver satsa resurser på en av Sveriges starkaste motorer för att öka integrationen och bryta segregationen: idrottsrörelsen. Vi föreslår att idrottsrörelsen förstärks med 100
miljoner kronor så att fler unga killar och tjejer kan idrotta och bli en del av en gemenskap.
Den växande arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden, samtidigt som seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet.
Kraftfulla satsningar på rättsväsendet
Resurserna till polisen och övriga rättskedjan har förstärkts kraftfull de senaste åren och ska fortsätta att öka kommande år för att nå målet om 50
000 polisanställda till 2032. I budgetpropositionen för 2023 fortsätter regeringen den socialdemokratiska regeringens arbete med att utöka resurserna. Socialdemokraterna välkomnar därför att 1,4
miljarder kronor satsas på rättskedjan nästa år.
Offensiv mot arbetslivskriminaliteten
Arbetslivskriminaliteten är ett otyg som måste bekämpas med full kraft av hela samhället. Arbetsmiljöverkets anslag ska förstärkas med 100 miljoner kronor för att arbetet mot fusk och arbetslivskriminalitet ska kunna intensifieras.
Ökat stöd till idrottsrörelsen
Alla unga i Sverige har rätt till en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen för människor samman. Därför vill Socialdemokraterna förstärka stödet till hela idrottsrörelsen med 100 miljoner kronor.
För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet
För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver man både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att minst en krona satsas på det förebyggande arbetet för varje krona som satsas på polisen. I Social
­
demokraternas budgetmotion för 2023 föreslår vi därför satsningar på en starkare socialtjänst och en mer jämlik skola samt ett utökat stöd till idrottsföreningarna.
Tabell 6. Tillskott till polisen och satsningar för att bryta nyrekryteringen
Miljoner kronor
2023
2024
2025
UO4 1:1 Polismyndigheten
938
1 406
1 366
Bryta nyrekryteringen
1 600
2 500
2 500
UO9 4:7 Socialtjänsten
500
500
500
UO16 1:15 Likvärdighetsbidrag till skolor
1 000
1 900
1 900
UO17 13:1 Stöd till idrotten
100
100
100
3.5
Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Tabell 7 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Bistånd
2,50
2,80
3,15
Fortsatt mottagande av kvotflyktingar
0,44
1,08
1,42
Utbyggt försvar
4,26
8,77
9,09
Kustbevakningen
0,03
0,27
0,25
Civilt försvar
0,91
1,28
1,39
Situationen i vår omvärld är allvarligare än på mycket länge. Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i Europa. Sverige står sida vid sida med alla länder i Europa i vårt förbehållslösa stöd för Ukraina och för alla ukrainares kamp för frihet och självbestämmande.
Sedan kriget bröt ut har Sverige under den socialdemokratiska regeringen bistått med flera militära stödpaket och ett utbildningspaket i syfte att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare. Det är sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina. Detta måste ske kontinuerligt och samordnas med andra länder, och stödet ska vara efterfrågat av Ukraina. Samtidigt måste detta också vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige.
Under den socialdemokratiska regeringen lades den svenska försvarspolitiken om. Sveriges försvar har idag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp och vi har genomfört den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950
‑
talet. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars
­
förmågan öka ytterligare och i snabbare takt. I brett politiskt samförstånd ansökte Sverige under den socialdemokratiska regeringen om medlemskap i Nato. Vi ser fram emot att Sverige blir en fullvärdig medlem och kan bidra till hela alliansens säkerhet. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde, men det ställer också krav på att vi måste fortsätta att stärka vår nationella försvarsförmåga. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Sverige ska ha ett folkförsvar – ett totalförsvar av och för det svenska folket. I detta arbete är värnplikten helt central för att stärka den folkliga förankringen och säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till utbildad och övad personal. Den militära närvaron behöver öka i hela landet.
Det civila försvaret omfattar hela samhällets motståndskraft. Tillsammans med det militära försvaret utgör kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Vi socialdemokrater vill fortsatt se över såväl den generella försörjningsberedskapen som hälso- och sjukvårdens beredskap för att säkra tillgången till nödvändiga råvaror, livsmedel och mediciner.
I den digitaliserade världen har risken för cyberangrepp på samhälle, företag och enskilda ökat markant. Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda måste fortsätta.
Sverige är en stark röst i världen och i alla multilaterala sammanhang där vi verkar, en stark röst för mänskliga rättigheter, rättvisa och frihet. Den internationella solidari
­
teten är grunden för den socialdemokratiska utrikespolitiken. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lagt om delar av den svenska utrikespolitiken till en mer inåtblickande och oengagerad politisk hållning. Det kommer inte att främja svenska intressen i världen – oavsett om det handlar om de värderingar vi kompromiss
­
löst står upp för eller möjligheten för svenska företag och industrier att växa på nya marknader.
Den aviserade nedskärning av biståndet som Sverigedemokraterna och höger
­
regeringen har föreslagit är djupt oansvarig. Behoven och fattigdomen i världen är större än på mycket länge. Pandemins effekter har gjort att många framsteg gällande fattigdomsbekämpning har kastats årtionden tillbaka. Rysslands krig mot Ukraina och dess följdeffekter har därefter skapat ännu större behov. Sammantaget så ökar antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd. Vi socialdemokrater vill förstärka biståndet de kommande åren, jämfört med regeringens aviserade nivå, för att på sikt återgå till enprocentsmålet.
Försvarsanslagen ska nå två procent av BNP och det civila försvaret ska förstärkas
Sverige är värt att försvara och vi socialdemokrater vill förstärka landets försvar. Anslagen till försvaret ska nå två procent av BNP till 2028. Socialdemokraterna kommer i denna budget, och i kommande budgetmotioner, att göra nödvändiga tillskott för att det ska uppfyllas. Vi ska fortsätta att bygga ut det civila försvaret.
Biståndet och våra internationella åtaganden
Anslaget för internationellt utvecklingsarbete ska förstärkas med 2,5
miljarder kronor 2023. Neddragningen på de anslag som härrör till kvotflyktingar avvisas.
4
Finansiering
4.1
Skattepolitiken
I vårt Sverige finansierar vi välfärd och trygghet tillsammans. De senaste åren har inneburit stora prövningar för våra gemensamma åtaganden. Pandemin, kriget i Europa och den grova brottsligheten är kriser som vi behöver ta oss an tillsammans. Kriserna vittnar om att vårt Sverige kan bättre. Behoven i Sverige växer samtidigt som infla
­
tionen leder till kostnadsökningar i välfärden. För att den gröna industriella revolutionen ska fortsätta krävs en fortsatt kraftsamling från samhället.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att vi behöver fortsätta den kraftfulla upprustningen av vårt försvar. Det är ett mycket stort åtagande som är nödvändigt för att Sverige ska vara tryggt och säkert. När försvaret behöver resurser är det inte välfärden som ska stå för notan.
Istället för att låta välfärden ta notan behöver vi stärka välfärden långsiktigt. Alltför många får vänta på vård för länge, för många unga mår dåligt, det är för mycket stök i skolan och för många skjutningar är ouppklarade. Välfärdens frontlinje sliter för att räcka till. Det är uppenbart för oss socialdemokrater att våra poliser, undersköterskor och socialsekreterare behöver fler kollegor.
För att bygga vårt Sverige bättre behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden och förstärkningen av försvaret behöver bäras rättvist.
När vi dessutom befinner oss i en inflationsekonomi, där de ökade kostnaderna redan syns på en allt skralare matsedel i skolan och på äldreboendet, blir finansiering ännu mer nödvändig. Flera av Sverigedemokraternas och regeringens skattesänkningar går inte att prioritera över behovet av finansiering och avvisas därför.
Inflationsekonomin kräver också en ansvarsfull ekonomisk politik, där vi tryggar den långsiktiga finansieringen av välfärden. Det är nu viktigt med en väl avvägd politik för att möta prishöjningarna, där vi inte driver på den inflation som urholkar lönerna. De högerkonservativa har valt väg i inflationsekonomin. De väljer återigen stora skatte
­
sänkningar för de allra rikaste på bekostnad av vår gemensamma trygghet och vår välfärd. Istället för att vi bär bördorna av inflationen jämnt, låter den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna inflationssäkra de högsta inkomsterna samtidigt som löntagare förväntas vara återhållsamma. Det riskerar att urholka förtroendet för hur vi finansierar välfärden och tryggheten.
Steg för steg vill vi istället öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som vi försvårar för skattefusk och skatteundandragande.
Pausad uppräkning av skiktgränsen för höginkomsttagare
Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skatte
­
sänkning på mer än 10
000 kr per år med den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540
700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget blir skiktgränsen ca
598
500 kronor för 2023. Det är inte rätt prioritering i det här tuffa ekonomiska läget. Internationella bedömare är eniga i sina rekommendationer om att tvärtom stötta de som har minst marginaler. Därför vill Socialdemokraterna pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2023. Skiktgränsen för 2023 föreslås därmed uppgå till 540
700 kronor. Den offentligfinansiella effekten av att begränsa uppräkningen är 12,9 miljarder kronor
[7]
. Förslaget bör träda i kraft den 1
januari 2023.
Reformerat reseavdrag och justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor
I maj fanns en majoritet för att reformera reseavdraget för att göra det enklare, färdmedelsneutralt och anpassat för att människor ska kunna bo och jobba i hela landet. Reformeringen av avdragets utformning hade behövt följas av en förstärkning av ersättningarna i budgeten, där vi hade velat höja den övre avståndsgränsen i systemet från 80 till 120 kilometer och höja schablonbeloppet från motsvarande 18,50 till 25
kr per mil. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har format en majoritet mot det nya systemet och det kommer därmed inte att vara möjligt att göra de justeringar som vi hade velat.
Tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering
Nu behövs krafttag för att öka takten i energieffektiviseringen. Därför föreslår vi att ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslås i regeringens budget och för installation av solceller. För att inte spä på problemen med brist på kvalificerad arbetskraft i sektorn som riskerar att driva upp priserna sänker vi samtidigt subventionsgraden för övriga rotarbeten och för installation av solceller med grönt avdrag. Det innebär också att förslaget är offentligfinansiellt neutralt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1
januari 2023.
[8]
Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare
För att minska möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning föreslår vi att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden behandlas som utdelning vid till
­
delningen. De skattemässiga skillnader som har funnits vid kontant utdelning och inlösen- och återköpsförfaranden undanröjs genom förslaget. För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter föreslår vi att inköpsrätter behandlas som utdelning. Förslaget minskar möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning. Förslaget bör träda i kraft den 1
januari 2023.
[9]
Stärkta förutsättningar för kontroll i F-skattesystemet
Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör ett godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndig
­
heten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk. Förändringarna bedöms inte ha någon signifikant offentligfinansiell effekt och bör träda i kraft den 1
oktober 2023.
Utred en beredskapsskatt
Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera men svår att skatteplanera runt, och den ska bidra med finansiering till försvaret på ca
6–8
miljarder kronor. Förslaget bör i sin helhet träda i kraft den 1
januari 2025.
Tabell 8 Skatteförändringar
Miljarder kronor
2023
2024
2025
1111 – Statlig inkomstskatt
Avvisad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt till förmån för en normal uppräkning
12,9
12,9
12,9
1210 – Arbetsgivaravgifter
Avvisad förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
[10]
0,10
0,20
0,20
1330 – Kupongskatt
Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden
0,59
0,59
0,59
1140 – Skattereduktioner
Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
–0,29
–0,29
–0,29
Energieffektivisering genom omprioritering i rot
0
0
0
1140 – Skattereduktioner
Avvisad förstärkt skattereduktion för installation av solceller till förmån för energieffektivisering genom omprioritering i rot
0,28
0,28
0,28
1450 – Övriga skatter på energi och miljö
Avvisning av Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten
0,04
0,08
0,11
1430 – Energiskatt
Avvisad tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja till förmån för en mer träffsäker tankrabatt
6,73
6,86
6,86
1410 – Mervärdesskatt
Avvisad höjning av mervärdesskatten på vissa reparationer
–0,06
–0,08
–0,08
Totalt
20,29
20,54
20,57
Bilaga 1 Reformtabell
Tabell A Reformtabell
Vårt Sverige kan bättre
(mdr kr)
2023
2024
2025
Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Ny tankrabatt med fokus på glesbygd
4,86
Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet
1,45
–
–
Återställd vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven
1,11
1,09
1,09
Ytterligare fler utbildningsplatser
0,08
0,08
0,08
Avvisad besparing på folkbildningen
0,20
0,20
0,20
Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken
1,50
–
–
Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling
1,10
1,10
1,10
Återstart av kulturen
0,09
–
–
Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur
0,05
0,05
0,05
Fortsatt höjda nivåer i a-kassan
5,82
6,35
6,64
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel)
4,29
3,15
3,11
Vårt Sverige sätter välfärden främst
Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen
12,00
12,00
12,00
Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården
0,85
2,95
2,95
VFU-platser för sjuksköterskor
0,25
0,25
0,25
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
0,20
1,50
1,50
Förlängning av äldreomsorgslyftet
–
1,70
1,70
Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan
0,12
0,14
0,14
Förstärkt likvärdighetsbidrag
1,00
1,90
1,90
Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning i
0,23
0,90
0,90
Avskaffad funkisskatt
0,29
0,29
0,29
Satsning på kulturskolan
0,10
0,10
0,10
Fortsatt fri entré till statliga museer samt satsning på Skansen
0,12
0,12
0,12
Idrottssatsning
0,10
0,10
0,10
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl. undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd)
2,11
2,20
2,30
Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget
–
–
–
Fortsatt sänkt moms för reparationer
0,06
0,08
0,08
Gratis kollektivtrafik för unga
0,50
0,50
0,50
Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft)
0,03
0,03
0,06
Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur
0,68
0,68
0,97
Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus
0,37
0,73
1,10
Klimatpremie för omställning av fordonsflotta
0,40
0,40
0,40
Förstärkning av Klimatklivet
–
–
0,90
Förstärkning av Industriklivet
0,60
0,60
0,60
Utbyggd laddinfrastruktur
0,54
1,61
1,12
Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.)
1,10
1,25
1,27
Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Utbyggnad av Polismyndigheten
0,90
1,21
1,17
Förstärkt rättsväsende
0,31
0,46
0,66
Övriga accepterade satsningar inkl. på Säpo och Kriminalvården
1,13
1,71
3,70
Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller
0,10
0,10
0,10
Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare
0,50
0,50
0,50
Ökad ordning och reda i folkbokföringen
0,08
0,17
0,17
Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Bistånd
2,50
2,80
3,15
Fortsatt mottagande av kvotflyktingar
0,44
1,08
1,42
Utbyggt försvar
4,26
8,77
9,09
Kustbevakningen
0,03
0,27
0,25
Civilt försvar
0,91
1,28
1,39
Övrigt
Övrigt (nationellt språkcentrum, distriktsveterinärer, rennäring m.m.)
0,03
0,01
0,04
Övrigt accepterat (infra, vaccin, klimatbonus, rättsliga biträden m.m.)
5,47
-
2,16
-
5,35
Summa reformer
58,85
58,25
59,80
Finansiering
Avvisad uppräkning av skiktgräns för höginkomsttagare
12,90
12,90
12,90
Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare
0,59
0,59
0,59
Accepterad slopad skattenedsättning för datorhallar
0,14
0,28
0,28
Del av biståndet som inte återförs
4,79
6,71
9,57
Summa finansiering
18,42
20,48
23,34
Utnyttjat reformutrymme
40,43
37,77
36,46
Regeringens utnyttjade reformutrymme
40,43
39,88
38,03
Diff (+ = stramare)
0,00
2,11
1,57
Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023
Tabell B Förslag till utgiftsramar
2023
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
01
Rikets styrelse
18
270
004
−385
000
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
19
021
399
50
000
03
Skatt, tull och exekution
12
923
291
±0
04
Rättsväsendet
68
305
854
±0
05
Internationell samverkan
2
094
669
±0
06
Försvar och samhällets krisberedskap
93
952
930
±0
07
Internationellt bistånd
47
206
227
2
500
000
08
Migration
16
019
745
−20
000
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110
429
732
300
000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
106
427
304
230
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
55
394
136
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
105
159
584
6
312
000
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
5
565
206
327
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
90
103
686
1
730
000
15
Studiestöd
27
912
395
±0
16
Utbildning och universitetsforskning
94
991
971
1
376
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
667
948
600
000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6
099
158
367
000
19
Regional utveckling
4
534
201
±0
20
Allmän miljö- och naturvård
19
542
691
640
000
21
Energi
4
944
849
−367
000
22
Kommunikationer
78
952
417
500
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19
373
352
130
000
24
Näringsliv
11
407
773
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
157
545
359
6
000
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
13
155
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
45
869
852
±0
Summa utgiftsområden
1
251
870
933
20
290
000
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−4
392
792
±0
Summa utgifter
1
247
478
141
20
290
000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−52
379
301
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
195
469
677
20
290
000
Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025
Tabell C Förslag till utgiftsramar
2024–2025
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2024
2025
01
Rikets styrelse
−785
−740
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
50
50
03
Skatt, tull och exekution
±0
±0
04
Rättsväsendet
±0
±0
05
Internationell samverkan
±0
±0
06
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
07
Internationellt bistånd
2
831
3
154
08
Migration
±0
±0
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
3
869
2
183
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
900
900
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
±0
±0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
700
919
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
483
596
15
Studiestöd
±0
±0
16
Utbildning och universitetsforskning
2
256
2
256
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
500
500
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
734
1
100
19
Regional utveckling
±0
±0
20
Allmän miljö- och naturvård
640
1
830
21
Energi
−358
−358
22
Kommunikationer
500
500
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
110
110
24
Näringsliv
±0
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
6
000
6
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
18
430
19
000
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
18
430
19
000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
18
430
19
000
Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023
Tabell D Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
738
820
481
12
890
000
1111
Statlig inkomstskatt
53
723
921
12
900
000
1115
Kommunal inkomstskatt
881
308
597
±0
1120
Allmän pensionsavgift
151
593
946
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−347
805
983
−10
000
1200
Indirekta skatter på arbete
711
505
613
120
000
1210
Arbetsgivaravgifter
697
492
373
120
000
1240
Egenavgifter
12
664
870
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−48
492
443
±0
1270
Särskild löneskatt
57
769
404
±0
1280
Nedsättningar
−8
538
232
±0
1290
Tjänstegruppliv
609
641
±0
1300
Skatt på kapital
345
261
868
570
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
77
585
859
±0
1320
Skatt på företagsvinster
178
077
471
−20
000
1330
Kupongskatt
10
146
640
590
000
1340
Avkastningsskatt
19
323
373
±0
1350
Fastighetsskatt
37
959
490
±0
1360
Stämpelskatt
14
612
035
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
7
557
000
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
735
754
854
6
710
000
1410
Mervärdesskatt
594
498
829
−60
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
30
364
205
±0
1430
Energiskatt
47
252
516
6
730
000
1440
Koldioxidskatt
22
468
217
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
8
045
910
40
000
1470
Skatt på vägtrafik
25
226
695
±0
1480
Övriga skatter
7
898
482
±0
1500
Skatt på import
9
434
324
±0
1600
Restförda och övriga skatter
13
366
208
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−9
434
324
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
2
544
709
024
20
290
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
216
502
231
±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)
1
328
206
793
20
290
000
1900
Periodiseringar
−15
533
163
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
312
673
630
20
290
000
Övriga inkomster (kassamässigt)
−33
200
417
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
42
613
203
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
527
980
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
19
134
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
32
477
456
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−132
953
056
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
1
279
473
213
20
290
000
Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025
Tabell E Inkomster
2024–2025
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2024
2025
1100
Direkta skatter på arbete
12
890
12
890
1111
Statlig inkomstskatt
12
900
12
900
1115
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
1120
Allmän pensionsavgift
±0
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−10
−10
1200
Indirekta skatter på arbete
250
250
1210
Arbetsgivaravgifter
250
250
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
±0
±0
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
540
540
1310
Skatt på kapital, hushåll
±0
±0
1320
Skatt på företagsvinster
−50
−50
1330
Kupongskatt
590
590
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
6
860
6
890
1410
Mervärdesskatt
−80
−80
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
6
860
6
860
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
80
110
1470
Skatt på vägtrafik
±0
±0
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
20
540
20
570
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
±0
±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)
20
540
20
570
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
20
540
20
570
Övriga inkomster (kassamässigt)
±0
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
20
540
20
570
Bilaga 6 Offentliga finanser
Tabell F Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Takbegränsade utgifter
20
290
18
430
19
000
Budgeteringsmarginal
−20
290
−18
430
−19
000
Utgiftstak för staten
±0
±0
±0
Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
8
075
13
230
11
630
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
6
000
6
000
6
000
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
2
075
7
230
5
630
Utgifter
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Offentlig sektors inkomster
20
290
20
540
20
570
Offentlig sektors utgifter
12
215
5
200
7
370
Finansiellt sparande i offentlig sektor
8
075
15
340
13
200
Staten
±0
2
110
1
570
Ålderspensionssystemet
±0
±0
±0
Kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
0,31
%
0,61
%
1,59
%
Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Inkomster i statens budget
20
290
20
540
20
570
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
20
290
18
430
19
000
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
±0
2
110
1
570
Statsskuld vid årets slut
±0
−2
110
−3
680
Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Direkta skatter på arbete
12
890
12
890
12
890
Indirekta skatter på arbete
120
250
250
Skatt på kapital
570
540
540
Skatt på konsumtion och insatsvaror
6
710
6
860
6
890
Offentliga sektorns skatteintäkter
20
290
20
540
20
570
avgår skatter till andra sektorer
±0
±0
±0
Statens skatteintäkter
20
290
20
540
20
570
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
20
290
20
540
20
570
Övriga inkomster
±0
±0
±0
Inkomster i statens budget
20
290
20
540
20
570
Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025
Tabell G Utgiftsområde 1
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
01
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
167
903
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
004
077
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
996
390
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
210
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
127
126
±0
2:5
Riksrevisionen
359
118
±0
3:1
Sametinget
59
676
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
584
123
−400
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
760
438
15
000
6:1
Allmänna val och demokrati
149
840
±0
6:2
Justitiekanslern
80
863
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
172
794
±0
6:4
Valmyndigheten
60
164
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
50
518
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
±0
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
010
519
±0
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
48
174
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
310
±0
Summa
18
270
004
−385
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
01
Rikets styrelse
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
01
Rikets styrelse
4:1
Regeringskansliet m.m.
−400
−800
−800
5:1
Länsstyrelserna m.m.
15
15
30
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
±0
±0
30
Summa
−385
−785
−740
Utgiftsområde 2
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
108
272
±0
1:2
Kammarkollegiet
118
318
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
23
050
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1
693
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
15
206
904
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11
035
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78
255
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
211
395
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
608
582
±0
1:10
Bidragsfastigheter
290
000
±0
1:11
Finansinspektionen
788
347
±0
1:12
Riksgäldskontoret
364
014
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
138
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110
116
±0
1:15
Statens servicecenter
915
068
50
000
1:16
Finansmarknadsforskning
59
953
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
112
259
±0
Summa
19
021
399
50
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:15
Statens servicecenter
50
50
50
Summa
50
50
50
Utgiftsområde 3
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
8
199
362
±0
1:2
Tullverket
2
588
670
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
135
259
±0
Summa
12
923
291
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 4
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
37
043
384
±0
1:2
Säkerhetspolisen
2
060
983
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
302
661
±0
1:4
Ekobrottsmyndigheten
952
757
±0
1:5
Sveriges Domstolar
7
051
168
±0
1:6
Kriminalvården
13
383
310
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
231
644
±0
1:8
Rättsmedicinalverket
587
265
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
53
390
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
221
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
3
961
357
±0
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
94
987
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19
174
±0
1:14
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
100
157
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
28
231
±0
1:16
Domarnämnden
11
433
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
202
000
±0
Summa
68
305
854
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 5
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
333
554
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183
294
±0
1:3
Nordiskt samarbete
13
595
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4
826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
114
404
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
79
358
±0
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28
402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19
175
±0
1:9
Svenska institutet
132
371
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15
475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170
215
±0
Summa
2
094
669
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 6
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
51
453
048
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1
501
512
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
27
949
405
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
951
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
11
638
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
351
386
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
268
034
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
1
927
077
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
262
457
±0
1:10
Nämnder m.m.
7
286
±0
1:11
Försvarets materielverk
3
204
537
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
10
984
±0
1:13
Myndigheten för Totalförsvarsanalys
50
000
±0
2:1
Kustbevakningen
1
488
971
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
1
380
608
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426
671
±0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1
480
372
±0
2:7
Statens haverikommission
49
611
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
124
066
±0
2:9
Rakel Generation 2
62
694
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
456
238
±0
Summa
93
952
930
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 7
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
45
297
746
2
360
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
612
297
122
030
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
16
889
670
1:4
Folke Bernadotteakademin
208
199
17
300
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
21
096
±0
Summa
47
206
227
2
500
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
2
360
2
680
3
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
122
128
130
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
1
1
1
1:4
Folke Bernadotteakademin
17
23
23
Summa
2
500
2
831
3
154
Utgiftsområde 8
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
08
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
718
546
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
9
060
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
143
013
−20
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
779
576
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
291
158
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
326
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
500
450
±0
Summa
16
019
745
−20
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
08
Migration
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
08
Migration
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
−20
±0
±0
Summa
−20
±0
±0
Utgiftsområde 9
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
815
421
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
92
070
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
161
782
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
7
367
141
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
34
355
000
±0
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
18
128
486
±0
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
511
409
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
2
092
643
±0
1:9
Läkemedelsverket
162
922
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
122
129
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
3
000
000
±0
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
799
791
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
551
054
−5
000
2:2
Insatser för vaccinberedskap
120
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
46
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
125
502
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
143
304
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
50
000
−50
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
145
000
−145
000
3:1
Myndigheten för delaktighet
65
808
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
188
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
35
614
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
778
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
264
395
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
24
590
527
±0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
11
520
490
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
1
934
179
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1
257
451
500
000
4:8
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
39
060
±0
5:1
Barnombudsmannen
27
181
±0
5:2
Barnets rättigheter
62
261
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
54
988
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
819
503
±0
Summa
110
429
732
300
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
±0
2
525
900
2:1
Folkhälsomyndigheten
−5
−25
−25
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
−50
−731
−792
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
−145
−100
−100
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
±0
1
700
1
700
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
500
500
500
Summa
300
3
869
2
183
Utgiftsområde 10
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
45
645
099
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
45
422
161
230
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
357
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
316
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
35
792
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
491
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
809
604
±0
2:1
Försäkringskassan
9
276
970
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
72
978
±0
Summa
106
427
304
230
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
230
900
900
Summa
230
900
900
Utgiftsområde 11
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
25
629
100
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
8
580
400
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
448
100
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
105
400
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
5
926
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
705
136
±0
Summa
55
394
136
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 12
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
33
389
255
1
452
000
1:2
Föräldraförsäkring
49
662
693
±0
1:3
Underhållsstöd
2
897
838
±0
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
081
900
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
4
485
381
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
9
063
100
±0
1:8
Bostadsbidrag
4
564
633
±0
99:1
Kompensation för höga drivmedelskostnader
±0
4
860
000
Summa
105
159
584
6
312
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1
Barnbidrag
1
452
±0
±0
99:1
Kompensation för höga drivmedelskostnader
4
860
±0
±0
Summa
6
312
±0
±0
Utgiftsområde 13
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Etableringsåtgärder
112
030
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4
132
083
327
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
134
607
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
100
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
705
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
72
365
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot segregation
260
000
±0
Summa
5
565
206
327
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
327
700
919
Summa
327
700
919
Utgiftsområde 14
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
100
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
2
535
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
−1
100
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
95
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
100
000
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
±0
Summa
90
103
686
1
730
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
100
100
100
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2
535
1
106
1
138
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
−1
100
−1
100
−1
100
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
95
277
358
2:1
Arbetsmiljöverket
100
100
100
Summa
1
730
483
596
Utgiftsområde 15
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
499
895
±0
1:2
Studiemedel
19
738
606
±0
1:3
Omställningsstudiestöd
1
360
000
±0
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
734
890
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
62
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Studiestartsstöd
400
000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1
071
379
±0
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
18
475
±0
Summa
27
912
395
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
15
Studiestöd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
15
Studiestöd
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 16
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
319
762
86
000
1:2
Statens skolinspektion
546
884
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
803
307
±0
1:4
Sameskolstyrelsen
59
667
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3
906
193
−899
500
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
259
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
999
000
±0
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
200
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
112
082
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
151
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
25
714
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
203
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
6
658
000
1
000
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
994
422
1
000
500
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
140
761
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
3
754
236
104
000
2:1
Universitetskanslersämbetet
173
509
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
243
502
±0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
028
199
11
000
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
366
674
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
350
343
6
000
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
466
462
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
379
997
7
000
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
767
794
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
964
583
5
000
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
803
777
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
592
610
±0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
249
048
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
745
359
4
000
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
081
958
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
802
164
2
000
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
773
802
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
327
305
33
000
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
869
222
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
761
365
3
000
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
439
523
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
774
514
±0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
289
358
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
204
546
±0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
395
801
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
899
925
±0
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
326
772
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
637
737
±0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
291
374
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
078
634
±0
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
304
322
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
695
645
±0
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
286
544
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
286
053
4
000
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
111
348
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
218
801
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
56
410
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
124
960
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
35
379
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
569
707
2
000
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
553
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
488
276
±0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
110
949
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
528
472
±0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
117
807
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
461
501
±0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
587
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
061
1
000
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
100
773
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
353
644
3
000
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
67
509
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
425
654
±0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
94
996
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
182
851
±0
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
530
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
70
663
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
13
217
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
147
358
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
667
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
480
644
±0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
127
207
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
39
680
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
39
611
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
3
848
585
±0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
003
999
4
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
578
029
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
815
236
±0
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
67
780
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7
380
846
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
197
631
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
297
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
46
759
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
63
310
±0
3:7
Kungl. biblioteket
435
537
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
67
414
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
465
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
51
758
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
9
330
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
87
995
±0
3:14
Gentekniknämnden
4
850
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
096
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
32
643
±0
Summa
94
991
971
1
376
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
1:1
Statens skolverk
86
106
106
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
−899
−919
−919
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
1
000
1
900
1
900
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
1
001
985
985
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
104
104
104
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
11
11
11
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
6
6
6
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
7
7
7
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
5
5
5
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
4
4
4
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
2
2
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
33
33
33
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
3
3
3
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
4
4
4
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
2
2
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
1
1
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
3
3
3
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
4
±0
±0
Summa
1
376
2
256
2
256
Utgiftsområde 17
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
71
187
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
532
082
150
000
1:3
Skapande skola
201
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
852
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
700
935
±0
1:7
Myndigheten för kulturanalys
18
659
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
131
287
±0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
251
614
±0
2:3
Statens musikverk
98
521
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
205
735
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
133
363
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
74
001
±0
4:1
Statens konstråd
11
347
±0
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
947
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
844
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
46
069
±0
5:1
Konstnärsnämnden
23
702
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
568
530
40
000
6:1
Riksarkivet
455
002
±0
7:1
Riksantikvarieämbetet
291
835
±0
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
276
042
±0
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
406
004
100
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
273
714
10
000
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
±0
8:4
Forum för levande historia
50
757
±0
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
600
±0
9:2
Stöd till trossamfund
81
919
±0
10:1
Filmstöd
553
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
671
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
488
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
533
±0
11:4
Statens medieråd
24
401
±0
11:5
Stöd till taltidningar
48
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
59
690
±0
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
±0
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
091
811
100
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
±0
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
±0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
123
758
±0
14:1
Bidrag till folkbildningen
4
337
783
200
000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
48
831
±0
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
30
000
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
78
332
±0
Summa
16
667
948
600
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
150
100
100
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
40
±0
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
100
100
100
8:2
Centrala museer: Stiftelser
10
±0
±0
13:1
Stöd till idrotten
100
100
100
14:1
Bidrag till folkbildningen
200
200
200
Summa
600
500
500
Utgiftsområde 18
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
35
600
±0
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12
500
±0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
000
±0
1:4
Boverket
288
029
±0
1:5
Statens geotekniska institut
54
369
±0
1:6
Lantmäteriet
721
241
±0
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
350
000
367
000
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
4
320
000
±0
2:1
Konsumentverket
171
338
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
54
447
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
31
951
±0
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
13
559
±0
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
Summa
6
099
158
367
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
367
734
1
100
Summa
367
734
1
100
Utgiftsområde 19
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
1
993
337
±0
1:2
Transportbidrag
450
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
1
440
000
±0
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
650
000
±0
Summa
4
534
201
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
19
Regional utveckling
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 20
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
620
648
±0
1:2
Miljöövervakning m.m.
391
714
40
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
130
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
087
568
−340
000
1:5
Miljöforskning
96
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
311
404
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
285
631
±0
1:8
Klimatbonus
5
955
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
283
581
±0
1:10
Klimatanpassning
140
000
±0
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
244
565
±0
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
169
100
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
37
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
170
500
290
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
317
723
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
055
000
±0
1:17
Klimatpremier
462
000
400
000
1:18
Industriklivet
1
354
000
±0
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
25
000
±0
1:21
Kompetenslyft för klimatomställningen
50
200
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
132
389
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
107
408
±0
Summa
19
542
691
640
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
40
40
40
1:3
Åtgärder för värdefull natur
250
250
250
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
−340
−340
−340
1:14
Skydd av värdefull natur
290
290
580
1:16
Klimatinvesteringar
±0
±0
900
1:17
Klimatpremier
400
400
400
Summa
640
640
1
830
Utgiftsområde 21
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
452
970
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
397
000
−367
000
1:3
Insatser för fossilfri elproduktion
21
000
±0
1:4
Energiforskning
1
417
723
±0
1:5
Energimarknadsinspektionen
209
401
±0
1:6
Elberedskap
453
000
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
25
328
±0
1:8
Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m.
155
000
±0
1:9
Elsäkerhetsverket
73
427
±0
1:10
Laddinfrastruktur
1
090
000
±0
1:11
Biogasstöd
650
000
±0
Summa
4
944
849
−367
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
21
Energi
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
21
Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
−367
−358
−358
Summa
−367
−358
−358
Utgiftsområde 22
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
34
468
391
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
30
950
890
±0
1:3
Trafikverket
1
455
481
±0
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
151
013
±0
1:7
Trafikavtal
1
098
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
83
179
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
648
987
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
407
440
500
000
1:13
Trafikanalys
70
527
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
920
705
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
351
000
±0
1:18
Lån till körkort
151
466
±0
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
119
862
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
90
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
549
014
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
162
410
±0
2:7
Digital förvaltning
215
744
±0
Summa
78
952
417
500
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
22
Kommunikationer
1:12
Transportstyrelsen
500
500
500
Summa
500
500
500
Utgiftsområde 23
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533
764
50
000
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
50
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171
348
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
041
15
000
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
740
665
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5
637
032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149
000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27
200
±0
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109
000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327
670
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2
068
306
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
468
013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92
330
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125
915
10
000
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
160
339
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21
000
5
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115
000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
000
000
±0
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
538
900
±0
Summa
19
373
352
130
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1
Skogsstyrelsen
50
50
50
1:2
Insatser för skogsbruket
50
50
50
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
15
±0
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
10
10
10
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
5
±0
±0
Summa
130
110
110
Utgiftsområde 24
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
281
929
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
755
±0
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
834
268
±0
1:4
Tillväxtverket
490
399
−30
000
1:5
Näringslivsutveckling
357
442
±0
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
69
351
±0
1:7
Turismfrämjande
104
613
15
000
1:8
Sveriges geologiska undersökning
304
249
±0
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
68
140
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
8
327
±0
1:13
Konkurrensverket
175
846
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
27
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
363
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
339
080
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365
000
±0
1:23
Brexitjusteringsreserven
750
000
±0
1:24
Elstöd
2
400
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
26
298
±0
2:2
Kommerskollegium
94
265
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
313
367
15
000
2:4
Investeringsfrämjande
67
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
20
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
31
336
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
100
000
±0
Summa
11
407
773
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
24
Näringsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
24
Näringsliv
1:4
Tillväxtverket
−30
−30
−30
1:7
Turismfrämjande
15
15
15
2:3
Exportfrämjande verksamhet
15
15
15
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 25
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
151
878
432
6
000
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
5
358
777
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
7
150
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
1
000
±0
1:5
Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner
300
000
±0
Summa
157
545
359
6
000
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
6
000
6
000
6
000
Summa
6
000
6
000
6
000
Utgiftsområde 26
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
13
000
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
13
155
200
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 27
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
45
869
852
±0
Summa
45
869
852
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa
±0
±0
±0
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Peter Hultqvist (S)
Jennie Nilsson (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Matilda Ernkrans (S)
Fredrik Olovsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niklas Karlsson (S)
Lawen Redar (S)
Anders Ygeman (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Westlund (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)
[1]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[2]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[3]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[4]
SKR:s skatteunderlagsprognos, Cirkulär 22:37.
[5]
Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
[6]
Tabell 6.11 i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) samt egna beräkningar.
[7]
Riksdagens utredningstjänst.
[8]
Riksdagens utredningstjänst.
[9]
Skatteverkets promemoria ”Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden”.
[10]
Ger även effekt på 1320 – Skatt på företagsvinster med –20
mnkr 2023 samt –50
mnkr 2024 respektive 2025.

=== HB022654: Sammanhållning i en svår tid ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022654

Motion till riksdagen
2023/24:2654
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Sammanhållning i en svår tid
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Inledning
1 Sverige blir fattigare
1.1 Sverige och omvärlden
1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin
1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige
1.2 Kostnadskris för hushållen och välfärden
1.2.1 Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar
1.2.2 Kris i välfärden
1.3 Bördan av krisen delas inte lika
1.4 Inflationen måste bekämpas
1.5 Sverige har starka offentliga finanser
1.5.1 Finanspolitiska ramverket
1.5.2 Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik
2 Reformer för 2024
2.1 Ekonomisk politik för vanligt folk
2.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk
2.1.2 En extra utbetalning av barnbidraget
2.1.3 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar
2.1.4 Tankrabatt för att stötta hushållen
2.1.5 Färre ska hamna i skuldfällan under krisen
2.2 Trygghet i livets alla skeden
2.2.1 Generella statsbidrag till kommuner och regioner
2.2.2 Bättre arbetsvillkor i sjukvården
2.2.3 Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen
2.2.4 Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor
i utsatta områden
2.2.5 En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen
2.2.6 Paket för ökad regional rättvisa
2.2.7 Omställningsstudiestödet
2.3 Brottslighet och segregation
2.3.1 Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet
2.3.2 Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen
2.3.3 En rättvis skola för alla barn
2.3.4 Stoppa knark och vapen vid gränsen
2.3.5 Arbetslivskriminaliteten ska knäckas
2.3.6 Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet
2.3.7 För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen
2.4 Bygg Sverige rikare
2.4.1 Rejäl satsning på svensk natur
2.4.2 Järnvägsunderhåll
2.4.3 Färre flaskhalsar för fler jobb
2.4.4 Svensk industri ska vara världsledande
2.4.5 Bygg hela Sverige
2.4.6 Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar
2.4.7 CSN-lån till körkort
2.4.8 Rusta Sverige mot extremväder
2.4.9 Bekämpa den afrikanska svinpesten
2.4.10 Energieffektivisering av flerbostadshus
2.5 Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid
2.5.1 Bistånd
2.5.2 Fri entré statliga museum
2.5.3 Mediestöd
2.5.4 Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället
2.5.5 Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna
3 Skatteförslag och finansiering
3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2024
3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk
3.1.2 Avskaffad funkisskatt
3.1.3 Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen
3.1.4 Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare
3.1.5 Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige
3.1.6 Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024
3.1.7 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024
3.2 Övrig finansiering
4 Kommunsektorns finanser
Bilaga 1 – Reformtabell
Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024
Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026
Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024
Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026
Bilaga 6 – Offentliga finanser
Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell
E i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell
C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell
D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell
B i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Inledning
Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Säkerhetsläget i vårt land har kraftigt förvärrats. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Barn mördar och mördas. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Den nya ekonomiska verkligheten har drabbat svenska hushåll med full kraft. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler – många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Men den ekonomiska krisen slår mot alla löntagargrupper. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Svensk ekonomi krymper mest i Europa och svenskarna blir fattigare. Den ekonomiska krisen har kopplat greppet om samhällsekonomin. Sverigedemokraternas regering, med Ulf Kristersson i spetsen, har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land.
Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst, samtidigt som sjuk
­
vården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Därför går vi fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Det gör att vi för nästa år kan föreslå en dubblering av satsningarna på svensk sjukvård. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet – både för att trygga våra gränser, och för att knäcka den grova kriminaliteten, samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt, och de företag som tjänar stora pengar på krisen, bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare.
Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhälls
­
problem som kommer att prägla Sverige de närmaste åren. En handlingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen, för att stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, för att öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, för att säkra välfärden och för att fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten.
Samtidigt som samhällsproblemen växer har vi en passiv och svag regering, som lägger politiken på hyllan när utvecklingen kräver handling och ledarskap.
Sverige blir fattigare och otryggheten växer för varje dag som Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson styr Sverige. Deras brist på plan för att vända utvecklingen har lett till att politiken har kantats av konstanta felprioriteringar och misslyckanden. Bränslet är dyrare än vad det var vid regeringsskiftet. Regeringen sjabblade med elstödet i vintras och står helt utan plan inför den kommande vintern. Samtidigt har de allra rikaste kunnat se sina bankkonton växa – SD-regeringens skattesänkning har inneburit tio
­
tusentals kronor i fickorna på miljonärer, medan vanligt folk har fått se sitt ekonomiska utrymme krympa. Samtidigt står sjukvården inför en stor kostnadskris, skapad av SD-regeringens val att prioritera skattesänkningar framför tillskott till vården. Runt om i Sverige ställs just nu frågorna: hur många färre undersköterskor ska vi ha på nattpasset? Hur många lärare ska vi säga upp? Kan vi spara mer på socialtjänsten? SD-regeringen har aktivt valt att prioritera annat framför att ge sjukvården, skolan och äldreomsorgen de resurser som krävs. Välfärdskrisen och nedskärningarna är ingen naturlag. De går att åtgärda. Under coronakrisen visade Sverige att det går att ta sig igenom en stor kris utan att svenska jobb, företag och välfärd äventyras – med handlingskraftigt ledarskap och rätt politik.
Det kommande decenniet behöver Sverige en politik för att öka samhällsgemen
­
skapen och respekten i vårt land. När misstron och splittringen i samhället ökar, minskar våra möjligheter att genom gemensamt ansvar ta itu med de problem vi står inför. Alla som bor i Sverige ska känna tillit och trygghet. Alla ska göra sin plikt – och alla ska få
förutsättningar att bidra. Men det kräver ett nytt politiskt ledarskap. Socialdemokraternas
budgetmotion för 2024 visar att sammanhållning i en svår tid är möjligt.
1
Sverige blir fattigare
Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur och BNP väntas sjunka år 2023. Sverige sticker ut – med sämst tillväxtutsikter i Europa och högre inflation än många jämförbara länder. Priserna har ökat nästan dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Sverige blir fattigare och hushållen pressas allt hårdare. Hushållen har förlorat 10 års reallöneökningar och andelen hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad har ökat till 30 procent. Byggbranschen genomgår den svåraste krisen sedan 90-talet.
Vi ser att bördan av krisen inte har delats lika. Samtidigt som hushållen går på knäna har många företag kunnat öka sin vinstandel.
Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt
. Sverige har en sjukvårdskris där regionerna tvingas säga upp stora delar av vårdpersonalen, för att SD-regeringen har valt att sänka skatten för höginkomsttagare istället för att skydda välfärden.
SD-regeringen har valt att låta kostnadskrisen slå igenom med full kraft. De har ingen plan för att ta Sverige ur krisen, för att få ner inflationen och få fart på tillväxten.
1.1
Sverige och omvärlden
1.1.1
Avmattning i den globala ekonomin
Utsikten för världsekonomin under de kommande åren är splittrad. Hög inflation och ökande räntor håller tillbaka tillväxten i den globala ekonomin. Särskilt mörka är utsikterna för Europa och EU:s ekonomiska motor Tyskland. EU-kommissionen prognosisterar att tillväxten i EU-länderna kommer att vända uppåt först under 2024, i takt med att inflationen sjunker och reallönerna gradvis återhämtar sig.
På uppsidan har utbudsstörningar på grund av problem i globala värdekedjor lättat och världsmarknadspriser på insatsvaror, livsmedel och energi har fallit tillbaka. Sam
­
tidigt har kärninflationen förblivit hög i många länder. Därtill utgör oljeprisets utveck
­
ling en osäkerhet och ett hot mot utvecklingen av såväl inflation som tillväxt. Oljepriset började åter stiga under sommaren 2023. Priset per fat närmar sig 100 dollars-strecket och befinner sig därmed på historiskt höga nivåer.
[1]
En förlängning av produktions
­
reduktionen från de oljeproducerande länderna i Opec året ut och en förväntan om minskande lager gör att oljepriset förväntas vara på en hög nivå när vi går in i 2024.
[2]
Det är avgörande att ett ökat oljepris på världsmarknaden inte orsakar samma inflations
­
impuls som de stigande energipriserna gjorde under 2022. Prognosmakare som EU-kommissionen och IMF har reviderat upp sina prognoser något för inflationen 2024.
[3]
,
[4]
En stark efterfrågan och ihållande inflation har pressat världens centralbanker att bedriva en allt stramare penningpolitik, vilket fått konsekvenser för de finansiella marknaderna. Under våren har vi sett finansiell turbulens framförallt i USA och Schweiz. I Europa syns tecken på att den penningpolitiska åtstramningen har fått effekt då utlåningstakten hos de finansiella instituten har minskat.
[5]
1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige
Svensk ekonomi befinner sig nu i en lågkonjunktur och Sverige är ett av de länder som bedöms få den svagaste ekonomiska utvecklingen under 2023. Både regeringen och internationella organisationer prognostiserar att Sveriges BNP minskar under 2023. Sverige blir fattigare. Samtidigt ser vi hur inflationen har varit på en högre nivå i Sverige än jämförbara länder.
Konjunkturinstitutet gör bedömningen att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig under 2023 och 2024. Det är framförallt en minskning av hushållens konsumtion samt det snabbt fallande bostadsbyggandet som ligger bakom nedgången i svensk ekonomi. I takt med att räntan får effekt runt om i Europa bidrar en avmattning av exportefterfrågan allt mer.
[6]
Källa: EU-kommissionens prognos, maj 2023.
Antalet påbörjade bostäder väntas falla dramatiskt de närmaste åren, enligt Boverkets byggprognos.
[7]
Enligt Byggföretagen är nedgången i bostadsbyggandet den största sedan 90-talskrisen.
[8]
Kollapsen för bostadsbyggandet är inte dålig endast för svensk ekonomi här och nu, utan den försämrar också Sveriges tillväxtutsikter för många år framöver.
Situationen är särskilt allvarlig i snabbväxande kommuner med stora industrietableringar
där bostäder är en avgörande faktor för god kompetensförsörjning och en hållbar samhällsomvandling.
I ett redan tufft ekonomiskt läge valde regeringen dessutom att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder så att projekt motsvarande 18
000 bostäder inte kommer att bli av alls – eller kommer att byggas till betydligt högre hyror. Bygg
­
branschen är en viktig motor i svensk ekonomi och regeringens passivitet riskerar att fördjupa lågkonjunkturen, bidra till ökande hyror för hushållen och förvärra bostads
­
bristen och trångboddheten.
Svensk arbetsmarknad har visat på stor motståndskraft genom kostnadskrisen. Enligt SCB syns nu de första tecknen på avmattning på arbetsmarknaden. Trots en fort
­
sättningsvis hög sysselsättningsgrad har antalet arbetade timmar minskat och befinner sig under sin långsiktiga trend. I augusti minskade antalet tidsbegränsat anställda och arbetslösheten ökade något.
[9]
,
[10]
Trots en annalkande lågkonjunktur valde regeringen att genomföra stora ned
­
skärningar i arbetsmarknadspolitiken för 2023. De skar ned på utbildningsplatser och arbetsmarknadsprogram och sjabblade med omställningsstudiestödet så att tusentals människor kan ha gått miste om möjligheten till omställning.
Källa: Boverket Byggprognos, juni 2023.
1.2
Kostnadskris för hushållen och välfärden
1.2.1
Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar
Svenska hushåll pressas allt hårdare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Under året har vi sett rusande priser på el, drivmedel och livsmedel. Svenska löntagare har förlorat 10 år av reallöneökningar och det kommer att ta tid innan reallönerna återhämtar sig.
Inflationen drabbar alla, men den slår extra hårt mot dem med som lever med små marginaler. De kraftigt stigande priserna på livsmedel är särskilt bekymmersamma. Sedan början av 2022 har matkassen blivit 23,5 procent dyrare.
[11]
Källa: Konjunkturinstitutet, juni 2023.
En undersökning från Swedbank visar att andelen hushåll som uppger att de har svårt att få ihop sin ekonomi eller går minus varje månad har ökat från 25 procent i januari till 32 procent i september. Bland ensamstående med barn uppgav 30 procent att de går minus varje månad och ytterligare 24 procent att ekonomin precis går ihop. 40 % av de ensam
­
stående med barn är beroende av barn- eller studiebidraget varje månad.
[12]
Samtidigt har antalet ärenden hos Kronofogden ökat och skuldbeloppet för betalningsföreläggande nått historiska nivåer.
[13]
Även om det finns tecken på ljusning för vissa hushåll, är utvecklingen av hus
­
hållens ekonomi tudelad. Medan vissa grupper har kunnat anpassat sin konsumtion och
sett en viss återhämtning av den privata ekonomin med ökade marginaler och ett positivt
sparande, blir situationen allt svårare för många hushåll.
[14]
1.2.2
Kris i välfärden
Kostnadskrisen slår hårt mot välfärden och läget är särskilt allvarligt i sjukvården. Samtliga regioner budgeterar för underskott under 2023 och läget ser ut att förvärras år 2024. På samma sätt som inflationen gröper ur hushållens plånböcker, urholkar den även kommunsektorns kassor. Enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunder
­
laget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt.
[15]
,
[16]
I det här läget måste staten ta sitt ansvar för välfärdens finansiering genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Regeringen underfinansierade välfärden 2023 och bibehåller knappt den reala nivån på de generella statsbidragen för 2024. Det riskerar att leda till en sjukvårdskris. Regionerna larmar om omfattande besparingsåtgärder såsom nedläggningar av hela sjukhusavdelningar och omfattande uppsägningar av sjukvårdspersonal.
Kommunsektorns förutsättningar för att klara underskotten de kommande åren varierar kraftigt. Betydande tillskott av den socialdemokratiskt ledda regeringen under framförallt pandemiåren har inneburit att ett flertal kommuner och regioner har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven. Samtidigt saknar många kommuner och regioner helt buffert och står därmed inför enorma nedskärningar eller skattehöjningar. Därtill är medlen i resultatutjämningsreserven ojämnt fördelade, där de kommuner och regioner som har haft sämst förutsättningar att spara under de goda åren också är de med minst ekonomiska marginaler idag. Vi vet från tidigare kriser att när välfärden tvingas till nedskärningar får det konsekvenser för en lång tid framöver, med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist.
Not: Realutveckling generella statsbidrag, deflaterat med KPI i juni varje år.
Källor: Regeringens budgetpropositioner.
1.3
Bördan av krisen delas inte lika
Bördan av kostnadskrisen har inte delats lika. Medan vanliga hushåll pressas hårt, finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen.
Vinstandelen i näringslivet har ökat de senaste åren. Under de senaste fyra åren har Sverige och världen genomgått två kriser av historiska mått. Först en pandemi. Bara två veckor efter att de sista pandemirestriktionerna avvecklades i Sverige inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Ett krig som skulle utlösa en inflationskris som inte liknar något vi sett de senaste 50 åren. Och facit hittills är att bördan av de här kriserna inte har delats lika.
Diagrammet nedan visar hur mycket företagens vinster har ökat i Sverige jämfört med våra grannländer samt OECD-snittet. I många OECD-länder har företagens vinster ökat betydligt snabbare än arbetskraftskostnaderna, vilket indikerar att bördan av kostnadskrisen inte har delats lika. OECD skriver att ”
Company profits have risen more than labour costs in many countries and sectors, suggesting that the cost-of-living crisis has not been shared equally by everyone
.”
Och faktum är att Sverige sticker ut. Bortsett från Ungern är Sverige det land där skillnaden i utvecklingen av företagens vinster och arbetskraftskostnaderna är störst i hela OECD.
Källa: OECD Employment Outlook 2023.
En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna har varit snabba med att höja utlåningsräntor såsom bolåneräntor i takt med att Riksbanken har höjt styrräntan, men har valt att inte höja inlåningsräntorna i samma tak. Det har inneburit att bankernas räntenetto har ökat kraftigt under 2023. Bankerna har kunnat göra övervinster på bekostnad av vanliga hushåll. Enligt våra beräkningar kommer räntenettot från bankverksamhet i Sverige troligtvis att uppgå till cirka 150 miljarder kronor 2023.
Svenska löntagare har tagit ett stort ansvar för att Sverige inte ska få en prislöne
­
spiral där inflationen permanentas på en hög nivå. Samtidigt har företagen i genomsnitt kunnat öka sin vinstandel och bankerna gör rekordvinster genom ökade räntenetto
­
marginaler.
Källa: SCB för åren 2013–2022. Egna beräkningar prognos 2023.
Men istället för att stötta hushållen och driva en rättvis krispolitik har SD-regeringen förvärrat situationen. Regeringen misslyckades med att beskatta elbolagens övervinster förra vintern. Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elprodu
­
center och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Nu inför en rad europeiska länder skatt på bankernas övervinster, men regeringen väljer att inte återföra ens en bråkdel av övervinsterna till hushållen.
Istället valde SD-regeringen att genomföra en rekordstor uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2023. Även om indexeringen pausas för 2024 kommer upp
­
räkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomst
­
tagare kommer därmed att ha överkompenserats. SD-regeringen valde därtill att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700
000 kronor i elstöd.
1.4
Inflationen måste bekämpas
Sverige har det senaste året haft den högsta inflationen på 30 år. Trots stabila institu
­
tioner med ett tydligt inflationsmål och en självständig riksbank samt välfungerande och ansvarstagande fackförbund sticker Sverige ut. Inflationen har varit högre och mer ihållande än i jämförbara länder. Sedan början av 2022 har priserna i genomsnitt ökat dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Det märks i människors plånböcker.
Regeringen har misslyckats med att hålla tillbaka inflationen i Sverige. Vi social
­
demokrater gör ingen annan bedömning av vilken storlek på reformutrymmet som är förenlig med inflationsmålet, men menar att det finns fler verktyg och att vi behöver se till att svensk ekonomi står bättre rustad för framtiden.
Källa: Trading economics, september 2023.
För det första behövs mer kunskap kring vilka aktiva ekonomiskpolitiska åtgärder som
bör vidtas vid en utbudschock för att se till att inflationsimpulsen inte sprids i ekonomin.
Medan den svenska regeringen har valt att möta krisen med passivitet har många länder i Europa vidtagit mer aktiva åtgärder och klarat inflationskrisen betydligt bättre, med både starkare tillväxtutsikter och lägre inflation. Flera länder har lyckats bättre med att hålla nere prisökningarna på till exempel livsmedel och återfört övervinster från energi- och banksektorn till hushållen på ett mer effektivt sätt. Vi anser att ett expertråd bör tillsättas som utvärderar den politik som bedrivits, studerar vilka åtgärder andra länder vidtagit och kommer med rekommendationer för hur en liknande situation bör hanteras i framtiden.
För det andra behöver den svenska ekonomins motståndskraft mot kostnadschocker stärkas. Under pandemin blev det tydligt att ”just-in-time”, med minimal lagerhållning gjorde svensk sjukvård sårbar för störningar i leveranskedjor. Det visade på vikten av nationell beredskap i tider av kris och krig. I spåren av Rysslands invasion av Ukraina fortplantade sig de stigande energipriserna snabbt i svensk ekonomi. Samtidigt har de stigande räntorna fått snabbt genomslag hos hushållen på grund av hög belåning och en hög andel korta räntebindningstider.
Sveriges och hushållens ekonomi måste bli mer motståndskraftig vid kostnads
­
chocker. Vi tror att det behövs en bred diskussion om åtgärder för uppnå detta. Vi socialdemokrater har föreslagit en reformering av elmarknaden genom folkhemsel, där staten genom långa kontrakt på el kan garantera en stabil prisnivå på el upp till en viss förbrukning, samtidigt som marknadens prissignaler får utslag vid högre förbrukning. Vi har föreslagit en matpriskommission för att säkerställa rättvisa matpriser för hushållen. Det kan också handla om åtgärder för att stärka konsumenters ställning och rörlighet på bolånemarknaden samt öka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider så att svenska hushåll blir mindre räntekänsliga. De här förslagen handlar inte om att sätta prissignaler på marknaden ur spel eller om att staten ska bära hela risken vid prisfluktuationer, utan om att bygga den svenska ekonomin mer robust och mindre sårbar för inflationskriser.
1.5
Sverige har starka offentliga finanser
De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt
ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter corona
­
pandemin och en låg statsskuld.
Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop och möta tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till ned
­
skärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna
i vården.
Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grund
­
läggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970-talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder.
1.5.1
Finanspolitiska ramverket
Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2024 visar att bruttoskulden minskar till 30,3 procent av BNP 2023 och är i princip oförändrad 2024. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Vi har därför länge framfört att den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas. Vi vill se en övergång till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar samt hantera den demografiska transitionen i välfärden.
En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman
­
hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns.
1.5.2
Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik
Den nya riksbankslagen trädde i kraft den första januari 2023. Riksdagen har sedan den nya riksbankslagen ett tydligare uppdrag och mandat att granska Riksbankens verk
­
samhet och den förda penningpolitiken. Det ekonomiska läget med hög inflation och realekonomisk avmattning har ställt nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har situationen belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken.
I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om rollfördelningen mellan penning- och finanspolitiken. I nästa översyn av ramverket bör det inkluderas en uppdaterad diskussion. Rollfördelningen är särskilt viktig i synnerligen djupa eller höga konjunkturavvikelser då penningpolitiken och de auto
­
matiska stabilisatorerna inte ensamma räcker som stabiliseringspolitiska instrument samt vid utbudschocker där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra.
Vidare bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskning av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliserings
­
politiken. Ett sådant uppdrag skulle kunna ges Finanspolitiska rådet.
2
Reformer för 2024
2.1
Ekonomisk politik för vanligt folk
Vårt land genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten väntas stiga. Det slår hårt mot hushållen. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna. Samtidigt blir köerna i sjukvården längre, de vuxna i skolan färre och äldreomsorgen får svårare att hinna med. Det ställer stora krav på politikens förmåga att leverera. Sverige behöver en tydlig plan för hur vi ska ta oss igenom den ekonomiska krisen: för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och för jobben. I vårt Sverige tar vi oss an tuffa tider tillsammans. Om den förda ekonomiska politiken ökar skillnaderna och splittringen i Sverige, riskerar det att få närmast oöverblickbara konsekvenser för vår samhällsgemenskap. Ekonomiska kriser innebär ofrånkomligen en påfrestning på hela samhället. Det går inte att kompensera för allt, eller att göra så att lågkonjunkturen och kostnadskrisen inte känns. Men det innebär inte att politiken kan sätta sig på läktaren.
När vanliga hushåll drabbas hårt av kostnadsökningarna måste politiken agera. Därför presenterar vi en rad förslag som underlättar för vanliga familjer – samtidigt som de som har det allra bäst ställt och de som skott sig på krisen får bidra lite mer.
Socialdemokraterna föreslår en rättvis skattesänkning för vanligt folk. De hushåll som just nu sliter med sina kostnader, som har sett tio års reallöneökningar utraderas av kostnadskrisen, behöver stöd under nästa år. Den rättvisa skattesänkningen riktar sig mot låg- och medelinkomsttagare och slutar öka i kronor och ören vid inkomster över ungefär 38
000 kronor i månaden. Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll. Det är därför djupt orättfärdigt att SD-regeringen utökar funkisskatten, och skatteklyftan mot de som är arbetslösa och sjukskrivna. Socialdemokraternas rättvisa skattesänkning omfattar därför även dessa grupper. En lågkonjunktur och en kostnadskris kräver en ekonomisk politik som samlar – inte splittrar.
Kostnadskrisen slår särskilt hårt mot barnfamiljerna. 40 procent av ensamstående föräldrar är helt beroende av barnbidraget för att få ekonomin att gå ihop. Social
­
demokraterna föreslår en extra utbetalning av barnbidraget till alla barnfamiljer, och ett tillfälligt förstärkt underhållsstöd med 500 kronor i månaden för ensamstående föräldrar. Sammantaget utgör den rättvisa skattesänkningen, den extra utbetalningen av barnbidraget och det höjda underhållsstödet en träffsäker krispolitik under kostnads
­
krisen och lågkonjunkturen. De som drabbas särskilt hårt av de skenande kostnaderna behöver få ekonomiskt andrum, utan att finanspolitiken sammantaget eldar på inflationen.
Priserna på bensin och diesel har nått rekordnivåer under 2023. Priset vid pump är högre i september 2023 än vid regeringsskiftet – de tio kronor som utlovades av Sverigedemokraterna i valrörelsen har inga hushåll sett röken av. Istället öser de ut miljardbelopp som riskerar att hamna i bensinbolagens fickor. Socialdemokraterna har visat att det går att utforma ett stöd som ger de hushåll som verkligen sliter med de höga bränslekostnaderna pengar i fickan – allra mest till de som bor i glesbygd och på landsbygd och som verkligen är beroende av bilen. Därför avvisar vi SD-regeringens bränslebluff och föreslår att en särskild tankrabatt ska införas för 2024.
Reformerna för vanligt folk föreslås finansieras genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster, och genom att höginkomsttagarna får bidra lite mer till det gemensamma. Det är en sammanhållen och väl avvägd ekonomisk politik som ökar samhällsgemenskapen, stöttar hushållen och håller ihop Sverige.
2.1.1
En rättvis skattesänkning för vanligt folk
Vanliga familjer med vanliga inkomster behöver stöd under kostnadskrisen. När tio års reallöneökningar har utraderats av inflationen är det rimligt att politiken agerar. Social
­
demokraterna föreslår därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Skattesänkningen
omfattar samtliga förvärvsinkomster, och innebär som mest en skattesänkning på 1
900 kronor per år. Skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och trappas av vid höga inkomster. Åtgärden innebär en offentligfinansiell kostnad på 7,9 miljarder kronor.
2.1.2
En extra utbetalning av barnbidraget
När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna, riskerar vi att skapa en generation av barn som växer upp under mer knappa ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt. Samhället har ett ansvar att se till att barnen inte betalar kostnaden för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer, eller säger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet, är situationen allvarlig. Socialdemo
­
kraterna föreslår därför att en extra utbetalning av barnbidraget 2024, till en kostnad av ungefär 3 miljarder kronor.
2.1.3
Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar
Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll – men kanske allra särskilt de ensam
­
stående föräldrarna. Vid sidan av förslaget om ett extra barnbidrag under 2024, föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på att tillfälligt höja underhållsstödet med 500 kronor i månaden under det första halvåret 2024.
2.1.4
Tankrabatt för att stötta hushållen
De höga drivmedelspriserna fortsätter gröpa hål i hushållskassan för vanligt folk – allra mest kännbart där man är som mest beroende av bilen. SD-regeringens bränslebluff kostar över fem miljarder kronor – men kommer inte att innebära att vanligt folk får mer än några ören per liter vid pump. Det är djupt felriktad politik. Socialdemokraterna föreslår därför en tankrabatt för att stötta hushållen. En person boende på glesbygden ska kunna få 2
000 kronor per bil.
2.1.5
Färre ska hamna i skuldfällan under krisen
Kostnadskrisen och lågkonjunkturen riskerar att driva in fler svenskar i ett skuldträsk. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2024 föreslår Social
­
demokraterna en särskild satsning på konsumentvägledare för att fler svenskar inte ska få mångåriga effekter av den ekonomiska krisen.
2.2
Trygghet i livets alla skeden
Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, kommer att innebära nedskärningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter. Kommunerna tvingas välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Social
­
tjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryteringen till gängen, kommer att få svårare att klara sitt uppdrag. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar.
I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande kostnaderna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Socialdemokraterna föreslår därför ett systemskifte för svensk välfärd: en helt ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras. De generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med kostnadsökningarna varje år, om vi får bestämma. Det måste vara slut med att politiker presenterar satsningar som i själva verket är nedskärningar, för att pengarna inte täcker kostnadsökningarna. Genom att regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade en skattesänkning för höginkomsttagare och underfinansierade välfärden redan i år, har välfärdskrisen fördjupats. De resurser som SD-regeringen skjuter till i generella och riktade statsbidrag till välfärden för 2024 räcker inte för att kompensera för kostnadskrisen. Allra hårdast slår högerregeringens politiska vägval mot sjukvården där det oundvikligen kommer att innebära nedskärningar och besparingar i svensk sjukvård.
Vid sidan av kostnadskrisen står sjukvården, skolan och omsorgen inför stora behov av att rekrytera nya personal med rätt kompetens. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd.
I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen gör Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Samhället behöver ta tillbaka den demo
­
kratiska kontrollen över välfärden.
Socialdemokraterna fullföljer förslaget om ett systemskifte för finansieringen av välfärden. Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att de generella statsbidragen höjs med sex miljarder kronor, vid sidan av den för
­
dubbling av resurserna till sjukvården, skolan och omsorgen som vi föreslog redan för innevarande år. Satsningarna på svensk sjukvård föreslås fördubblas jämfört med regeringens för år 2024. Totalt för kommunsektorn skulle Socialdemokraternas budgetmotion innebära en förstärkning med 26 miljarder kronor 2024.
Kostnadskrisen riskerar att leda till ökade regionala skillnader i Sverige. Klyftan mellan stad och land vidgas när sjukvårdsregionerna och kommunerna tvingas till stora besparingar och nedskärningar. Sverige har, precis som resten av världen, präglats av en tilltagande urbanisering de senaste decennierna. Som en effekt av detta har allt mer offentlig och kommersiell service försvunnit från delar av vårt land. Staten har dragit sig tillbaka – och avståndet till närmaste mataffär har blivit längre. Vid sidan av de stora resurstillskotten som föreslås i den här budgetmotionen, lägger Socialdemokraterna ett antal förslag för att motverka att de regionala skillnaderna fördjupas i spåren av krisen. Det handlar om särskilda insatser för landsbygdskommunerna, de statliga service
­
kontoren och den kommersiella servicen i landsbygden.
Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Sverige har en i grunden stark arbetsmarknad – men under nästa år kommer arbetslösheten att öka. SD-regeringens kraftiga nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken riskerar därför att skapa en svårare väg tillbaka: både för arbetsmarknaden som helhet och för de som blir av med sitt arbete. Socialdemokraterna föreslår därför en miljardsatsning på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen.
Sveriges system för omställning på arbetsmarknaden är det bästa i världen – tack vare arbetsmarknadens parters överens
­
kommelse.
Men staten måste leva upp till sin del av avtalet. Fler löntagare måste få möjlighet att vidareutbilda sig och ställa om. SD-regeringens slarviga hantering av omställningsstudiestödet har redan skapat långa köer och kraftiga förseningar. Social
­
demokraterna föreslår att CSN ska få mer resurser nästa år för att kunna implementera systemet fullt ut.
2.2.1
Generella statsbidrag till kommuner och regioner
För att stötta välfärden genom kostnadskrisen föreslår vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Läget är särskilt allvarligt inom sjukvården. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna och 1 miljard kronor till kommunerna. Inklusive tillskott på personal
­
satsningen i sjukvården på en miljard vill vi satsa totalt 6 miljarder extra på sjukvården – en fördubbling jämfört med regeringens förslag.
2.2.2
Bättre arbetsvillkor i sjukvården
Arbetsvillkoren i sjukvården måste förbättras, så att fler både vill och kan orka arbeta i sjukvården. Under föregående mandatperiod infördes en satsning på hälso- och sjuk
­
vårdens personal med syftet att skapa bättre förutsättningar och villkor för att de ska kunna göra sina jobb. Medlen fick bland annat användas för att förbättra förutsätt
­
ningarna på arbetsplatserna, förbättra de anställdas arbetsvillkor, utbilda framtidens medarbetare och utveckla personalens kompetens.
Vi är kritiska till att regeringen har valt att avsluta satsningen. Socialdemokraterna föreslår att personalsatsningen i sjukvården permanentas på en nivå på tre miljarder kronor. Satsningen finansieras med två miljarder genom omprioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Vi vill därutöver tillföra en miljard.
2.2.3
Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen
För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur där arbetslösheten kommer att öka. Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 800 miljoner kronor för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.
2.2.4
Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden
I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket för
­
svårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Social
­
demokraterna föreslår en särskild satsning på 150 miljoner kronor för språkutveckling och höjd kvalitet till de 200 förskolor i landet som behöver det mest. Vi föreslår också att det införs språkkrav och ett språklyft för förskolepersonal motsvarande 80 miljoner kronor. Därtill föreslår Socialdemokraterna 35 miljoner kronor mer än regeringen till statsbidraget för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden som omfattar 150 skolor.
2.2.5
En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen
Arbetsmarknaden går mot en avmattning och arbetslösheten väntas stiga under nästa år. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidare
­
utbildning. Socialdemokraterna förslår en miljardsatsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen.
2.2.6
Paket för ökad regional rättvisa
Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. De regionala skillnaderna och klyftorna mellan stad och land får inte tillåtas öka. Socialdemokraterna föreslår därför riktade satsningar på att stärka svensk landsbygd. Vi avvisar SD-regeringens oansvariga riktade besparing på de kommuner som historiskt har haft ett högt flyktingmottagande – inte sällan är detta kommuner på svensk landsbygd med stora befintliga utmaningar. Den riktade satsningen på 300 miljoner kronor till flera kommuner på svensk landsbygd som löper ut 2025 behöver förlängas och utvecklas. Därutöver föreslår Socialdemo
­
kraterna en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden, men behöver förstärkas över tid. Socialdemokraterna föreslår också att regeringens nedskärning på Statens servicecenter avvisas. Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet.
SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil
­
samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att SD-regeringens nedskärning på 250 miljoner kronor på studieförbunden avvisas. Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av de stora generella satsningarna på sjukvården och skolan, är detta viktiga åtgärder för att minska de regionala skillnaderna i vårt land.
2.2.7
Omställningsstudiestödet
Sverige har världens bästa system för omställning på arbetsmarknaden genom det omställningsstudiestöd som arbetsmarknadens parter har kommit överens om. Det ger fler löntagare en möjlighet att vidareutbilda sig under trygga ekonomiska förut
­
sättningar. Omställningsstudiestödet är särskilt viktigt när arbetslösheten väntas öka och lågkonjunkturen fördjupas. Det är därför helt avgörande att staten håller sin del av avtalet. Socialdemokraterna föreslår därför att CSN:s anslag förstärks med 20 miljoner kronor under 2024.
2.3
Brottslighet och segregation
Skjutningarna och sprängningarna slår mörka rekord i Sverige. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Barn mördar och mördas. Gängvåldet blir allt brutalare och allt mer frekvent. Det är ett gift för hela vårt samhälle, och det riskerar att rasera den grundläggande tilliten och sammanhållningen i vårt land. Trots omfattande straffskärpningar och resursförstärkningar till rättskedjan krävs enorma ansträngningar för att pressa tillbaka gängen. Samhället måste svara med alla till buds stående medel. Det innebär att fortsätta med kraftfulla satsningar på hela rättskedjan, parat med skärpta straff och nya befogenheter för polisen. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livs
­
nerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser – därför föreslår vi en satsning på Arbetsmiljöverkets arbete med att stoppa arbetslivskriminaliteten och på arbetet med de regionala skyddsom
­
buden. Resurserna till tullen måste öka. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan inne
­
bära en förhindrad skjutning. Steg för steg ska gängen pressas tillbaka, och samhället ta tillbaka kontrollen.
Men det akuta läget kräver akuta lösningar. Straffskärpningar och resursförstärk
­
ningar är viktigt. Men situationen kräver lika kraftfulla satsningar för att stoppa nyrekryteringen, och på att skydda våra barn från kriminalitetens klor. Som en åtgärd för att möta den akuta krisen föreslår Socialdemokraterna en miljardsatsning på akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet. Så fort det finns oro eller har skett ett gängrelaterat brott i ett område, ska kommunerna ha resurser att snabbt sätta in lokala kristeam som kan vara synliga och närvarande, erbjuda stöd och insatser direkt på plats och bidra till lugn och ordning. De lokala förutsättningarna måste styra vilka kompetenser som krävs, men det kan exempelvis handla om att socialtjänst, fältassistenter och kommunala ordningsvakter. När en skjutning eller sprängning har skett, eller när oron ökar i ett område, ska samhället vara närvarande och synligt.
Socialtjänsten, polisen, skolan och fältassistenterna måste få förutsättningar att långsiktigt kunna punktmarkera varenda ung kille som är på väg in i kriminaliteten. Därför riskerar kostnadskrisen att underminera kampen mot den organiserade brotts
­
ligheten. När kommunerna får realt minskade resurser påverkar det arbetet med att stoppa nyrekryteringen. För varje lärare, socialsekreterare och studievägledare som sägs upp för att kommunerna får mindre resurser, får gängen ytterligare mark att erövra och unga killar att rekrytera. När vi låter samhället glida isär, arbetslösheten slå rot och utanförskapet växa: då ökar den organiserade kriminalitetens makt och inflytande i våra kvarter. Det kan vi inte acceptera. För varje ytterligare krona som satsas på polisen, behöver därför minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. Den uppgiften måste vi klara av.
För att kunna möta segregationen och brottsligheten krävs det att hela samhället mobiliserar. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Socialdemokraterna föreslår därför kraftfulla satsningar för att minska skol
­
segregationen. Skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. Men det kräver fler lärare, fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Likaså behöver fler vuxna kunna ta ett arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper.
2.3.1
Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet
Skjutningarna och sprängningarna sprider skräck i hela bostadsområden. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Men här och nu krävs akuta åtgärder för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Socialdemo
­
kraterna föreslår en miljardsatsning på lokala åtgärder för att stoppa gängvåldet. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser att omgående kunna sätta in lokala kristeam. De kan utgöras av socialtjänsten, fältassistenterna, kommunala ordningsvakter, frivilligorganisationer eller kyrkan. När oroligheterna ökar måste samhället varit synligt och närvarande. Statsbidraget ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har utsatta områden.
2.3.2
Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen
Det behövs särskilda insatser för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Därför tillförde vi i regeringsställning resurser till kommuner med utsatta områden, som kunde användas till fler fältassistenter och förbättrad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis. Vi är kritiska till att regeringen skär ned i insatserna för att bryta nyrekryteringen, från 250 till 80 miljoner kronor. Socialdemokraterna föreslår istället att satsningen förlängs på nivån 250 miljoner kronor per år.
2.3.3
En rättvis skola för alla barn
Grunden till ett gott liv är en god och rättvis skolgång. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vikas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Socialdemo
­
kraterna föreslår därför att 700 miljoner kronor satsas på ett likvärdighetsbidrag, där tyngdpunkten i fördelningen ligger på de skolor som har störst behov.
2.3.4
Stoppa knark och vapen vid gränsen
En viktig intäktskälla för de kriminella gängen är narkotika, vapen och andra illegala varor som tas in i Sverige från utlandet. Att stärka bevakningen och kontrollerna vid våra gränser är ett effektivt sätt att strypa gängens pengaflöde – och stoppa de vapen som senare kommer att användas i skjutningar och våldsdåd. Socialdemokraterna föreslår att tillskottet till tullen för brottsbekämpning fördubblas till 200 miljoner kronor.
2.3.5
Arbetslivskriminaliteten ska knäckas
Arbetslivskriminaliteten är ett gift i samhället. Arbetstagare utnyttjas under horribla förhållanden, seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa och rent kriminella affärsupplägg. Varje intäktskälla till de kriminella gängen måste stoppas. Svensk arbetsmarknad ska präglas av ordning och reda – och sund konkurrens. Arbetsmiljö
­
verkets resurser för att kunna motverka arbetslivskriminaliteten föreslås förstärkas, och en särskild satsning på de regionala skyddsombuden föreslås genomföras.
2.3.6
Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet
Polisen behöver fler och bättre tekniska verktyg för att kunna förhindra och lösa fler brott. Socialdemokraterna förslår en särskild satsning på 100 miljoner kronor för ett tekniklyft för Polismyndigheten, som bland annat inkluderar möjligheten att övervaka öppna drogscener med drönare och nya tekniska verktyg för att lösa brott.
2.3.7
För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen
För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2024 ser vi till att det uppfylls genom satsningen på lokala åtgärderför att stoppa gängvåldet här och nu och en förlängd satsning på att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Vi föreslår även en satsning på likvärdighetsbidrag till skolan. Totalt vill vi socialdemokrater satsa 1,87 miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen.
2.4
Bygg Sverige rikare
Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Arbetslösheten kommer att öka nästa år. Samtidigt har Sverige förutsättningar – genom våra naturresurser, vår starka industri och vår export – att lägga grunden för en ny guldålder för svensk tillväxt och välstånd.
Det pågår just nu en investeringskapplöpning över hela världen. Länder över hela klotet tävlar om vem som blir först med att i stor skala producera morgondagens batterier, grön energi och fossilfritt stål. Den som ligger först kan också vänta sig högre tillväxt, tusentals nya jobb och en tryggare framtid. Sverige har inte råd att halka efter. I mitten av det förra århundradet klarade vi av att skapa en världsledande industri samtidigt som vi byggde det moderna folkhemmet. Det kan vi göra igen. Men det förutsätter en politik som både erkänner vikten av omställningen och som vågar satsa på det som faktiskt skapar välstånd. Vid sidan av att möjliggöra för investeringar i industrin krävs det ett helt samhällsbygge – en grön energipolitik, fler utbildningsplatser och en bostadspolitik som möjliggör fler bostäder där industrierna växer fram.
SD-regeringen vrider istället tillbaka klockan. Svältkuren för kommunerna, en havererad bostadspolitik och energipolitik som inte möter våra behov här och nu bygger inget samhälle. Samtidigt vilar Tidöavtalets politik på Sverigedemokraternas industri
­
fientliga agenda. Det gör Sverige fattigare. Vi tappar vår ledartröja. Färre jobb kommer att hamna i vårt land; industrierna kommer att söka sig någon annanstans. Tillväxten och välståndet kommer att lyfta andra länder. Det är dåligt för Sverige och svensk ekonomi.
Socialdemokraterna föreslår en annan väg. Istället för att låta jobb och tillväxt
­
chanser glida Sverige ur händerna, ska vi genom träffsäkra åtgärder bygga Sverige rikare. Genom satsningar på svensk skog vårdar vi vårt gröna guld. Med riktade åtgärder för att korta tillståndsprocesserna kan vi snabba på utbyggnaden av mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin, och nya företagsetableringar över hela landet. När vi satsar på järnvägsunderhåll och bostadsbyggande kan fler få jobb – samtidigt som vi minskar tågförseningarna och bostadsbristen. Istället för SD-regeringens bränslebluff föreslår Socialdemokraterna en tankrabatt för vanligt folk. Men för att långsiktigt möta en volatil prisbild på bränslemarknaden, och för att skydda vanligt folk mot höga bränslepriser, kommer Socialdemokraterna inom kort att presentera ett eget alternativ för hur bränslepolitiken, inklusive inblandningen av biobränsle, skulle kunna reformeras och hur samhället på ett smartare sätt skulle kunna använda de resurser som SD-regeringen kommer att använda för att köpa utsläppsrätter.
För att skydda hushållen mot höga elräkningar föreslår Socialdemokraterna att rotavdraget ska reformeras. Åtgärder som leder till energibesparingar, och därmed till sparade slantar för hushållen, ska få en högre subventionsgrad samtidigt som andra åtgärder får en något lägre subventionsgrad. Vi säger nej till regeringens förslag om ett ”lyx-ROT”, där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket.
En av de största anledningarna till Sveriges dystra tillväxtutsikter är att bostads
­
byggandet har rasat. Byggbranschen talar om att Sverige inte har haft en liknande uppförsbacke för byggsektorn sedan 1990-talet. Sverige har inte råd att låta bostads
­
byggandet kollapsa. Socialdemokraterna föreslår två nya åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet. Det handlar om en statlig byggstimulans för ungdoms- och studentbostäder och hyresbostäder i snabbväxande kommuner samt statliga bygg
­
krediter för bostadsbyggande.
2.4.1
Rejäl satsning på svensk natur
Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar
den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Vi tycker också att det är rimligt att staten tar sitt ansvar och skjuter till nödvändiga medel för att sköta skogen. Utan skogen kommer vi inte att klara klimatomställningen. Därför vill vi skjuta till en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur.
2.4.2
Järnvägsunderhåll
Sverige är ett avlångt land, och vi är beroende av en fungerande järnväg. För att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid – och det måste bli långt mycket bättre än vad det är i dag. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Socialdemokraterna föreslår att ytterligare en halv miljard satsas på att rusta upp svensk järnväg.
2.4.3
Färre flaskhalsar för fler jobb
Byråkrati och administration får inte stå i vägen för fler industrietableringar och ny energiproduktion. Vi vill satsa 100 miljoner kronor samlat på länsstyrelserna, Energi
­
marknadsinspektionen och SGU för att snabba på tillståndsprocesserna avsevärt.
2.4.4
Svensk industri ska vara världsledande
Sverige behöver fler industrijobb och högre tillväxt. Industriklivet har varit en fram
­
gångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige, och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, så att anslaget nästa år uppgår till ungefär två miljarder kronor.
2.4.5
Bygg hela Sverige
Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med rimlig hyresnivå. Vi ser även att stora industrietableringar inom den gröna industrirevolution som pågår i vårt land innebär nya och akuta behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Socialdemokraterna föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder.
För att få fart på bostadsbyggandet i hela vårt land föreslår Socialdemokraterna statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Byggkrediterna bör ställas ut både för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär.
2.4.6
Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar
Svenska folket ska få billigare elräkningar. Vi vill se ett reformerat rotavdrag, som går ut på att höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vatten
­
buren värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggs
­
isolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral.
2.4.7
CSN-lån till körkort
När arbetslösheten ökar tenderar det att slå särskilt hårt mot unga och de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen vill regeringen stryka. Vi är övertygade om att det är viktigt att korta vägarna till jobb – inte minst för unga. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort.
2.4.8
Rusta Sverige mot extremväder
Den senaste sommaren liknar ingenting vi sett på mycket länge. Bränder, torka och översvämningar har drabbat svenska folket. Samtidigt som vi socialdemokrater har en ambitiös politik för att få ned utsläppen, och samtidigt skapa nya jobb, behöver vi rusta vårt samhälle starkare mot konsekvenserna av extremväder. Socialdemokraterna föreslår därför 100 miljoner kronor för klimatanpassning.
2.4.9
Bekämpa den afrikanska svinpesten
Sverige har i grunden ett gott djurhälsoläge. Våra djur är friska, vi använder lite antibiotika och vi har starka djurskyddslagar. Trots detta har Sverige och Europa de senaste åren drabbats av flera smittsamma djursjukdomar som innebär stort lidande för djuren och ekonomisk skada för lantbrukare. Utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige är särskilt bekymmersamt. Staten behöver skjuta till de resurser som krävs för att bekämpa smittan och minska effekterna för lantbruket och andra näringar som drabbas. I skugg
­
budgeten för 2024 vill Socialdemokraterna därför att ytterligare 100 miljoner kronor satsas på att bekämpa den afrikanska svinpesten.
2.4.10
Energieffektivisering av flerbostadshus
Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att ytterligare 360 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus.
2.5
Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid
2.5.1
Bistånd
Människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper, drabbas även redan utsatta, fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1 miljard mer än regeringen 2024.
2.5.2
Fri entré statliga museum
Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är viktigt att fler grupper än de museivana besöker våra museer. Fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2024 på att återinföra fri entré för statliga museer.
2.5.3
Mediestöd
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna att bedriva journalistik utmanande, och vi välkomnar därför att det nu finns ett förslag till nytt mediestöd. I delar är förslaget väl avvägt. Samtidigt finns tydliga brister i proposi
­
tionens förslag, bland annat att betoningen på den geografiska täckningen riskerar att minska mångfalden. De nationella fådagarstidningarna som bidrar med andra sam
­
hällspolitiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärderingar kan potentiellt bli utan stöd. För att kunna underlätta hanteringen av detta föreslår vi att mediestödet utökas med 10 miljoner kronor för 2024.
2.5.4
Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället
Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, mot lokaler och mot företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld där det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 10 miljoner kronor 2024 för ändamålet.
2.5.5
Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning har Sametinget stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som åvilar myndigheten. Vi föreslår en ökning av anslaget till Sametinget med 5 miljoner kronor och en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2024.
3
Skatteförslag och finansiering
Vårt samhälle ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat, behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. När samhällsproblemen och behoven ökar, tar Socialdemo
­
kraterna ansvar för finansieringen.
Sjukvårdskrisen, det tilltagande gängvåldet, säkerhetshotet och den ekonomiska krisen är utmaningar som måste hanteras gemensamt. Det ställer stora krav på ledarskap – på förmågan att prioritera, men framförallt på förmågan att presentera en trovärdig finansiering när behoven ökar.
SD-regeringen har valt sin skattepolitiska linje. Redan i sin första statsbudget sänkte de skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Under året har de remitterat förslag om att kraftigt sänka skatterna för de med allra högst inkomster och i budgeten för 2024 har de presenterat ett förslag om ett ”lyx-ROT” som varken kommer att avhjälpa byggkrisen eller stötta vanligt folk. Samtidigt befinner sig skolan och sjuk
­
vården i en allt djupare kostnadskris. För många brottsutredningar läggs på hög och för många skjutningar är ouppklarade. Det är helt uppenbart att välfärden och trygghets
­
arbetet behöver mer resurser – inte mindre. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Det är bra att SD-regeringen har erkänt att det var orimligt att låta skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp kraftigt, samtidigt som behoven var stora, och det var möjligt att åtgärda det. Trots att indexeringen av skiktgränsen pausas för 2024 kommer uppräkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomsttagare kommer därmed att ha överkompenserats. Det är allvarligt att regeringens felprioritering i budgetpropositionen för 2023 har tvingat fram en nedskärningskris i sjukvården.
Samtidigt innebär kostnadskrisen helt nya påfrestningar för svenska hushåll. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till. Räntorna, hyrorna och matpriserna sticker iväg. Därför är det helt nödvändigt att svenska hushåll får stöd under den ekonomiska krisen. Det är i linje med rekommendationerna från flera internationella organ – och i linje med en sund socialdemokratisk ekonomisk politik. Inflationen ska bekämpas, men hushållen ska inte lämnas vind för våg. Därför är det motiverat att vanligt folk får en rättvis skattesänkning under nästa år. Den måste riktas mot låg- och medelinkomsttagare – och den måste omfatta fler än regeringens och Sverigedemokraternas förslag till jobbskatteavdrag. Därför träffar Socialdemokraternas förslag till en rättvis skattesänkning bredare. När SD-regeringen utökar funkisskatten, går vi Socialdemokrater fram med förslag om att helt avskaffa den.
Därför kommer den rättvisa skattesänkningen för vanligt folk att finansieras genom att de med allra högst inkomster får bidra lite mer till det gemensamma. Det är också angeläget att, i likhet med hur EU samfällt agerade under energikrisen, omfördela övervinster från de aktörer som utökar sina vinstmarginaler under kostnadskrisen. Socialdemokraterna föreslår därför en tillfällig skatt på banksektorns övervinster – som ska återföras till svenska folket genom en rättvis skattesänkning, starkare välfärd och upprustat försvar.
3.1
Skatteförslag i budgetmotionen för 2024
3.1.1
En rättvis skattesänkning för vanligt folk
För att möta kostnadskrisen, och underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster, föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning för vanligt folk under 2024. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringen och Sverigedemo
­
kraternas förslag, för att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring.
Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan arbetsinkomster, och de som av olika skäl inte kan arbeta.
Det är en politik som splittrar Sverige. Skattereduktionen trappas upp till 1
900 kronor om året, och slutar öka i kronor och ören vid inkomster om 38
600 kronor i månaden.
3.1.2
Avskaffad funkisskatt
Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik kommer att öka splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. Särskilt allvarligt är det att man genom en rad skattepolitiska beslut i budgetpropositionen för 2024 befäster och utökar funkisskatten – skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Det är en djupt orättfärdig skattepolitik. Socialdemokraterna har i regeringsställning tagit flera steg för att minska skatteklyftan. Nu föreslår vi att skatteklyftan helt ska slutas inom gällande skatteregler, genom en förstärkt skattereduktion för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.
3.1.3
Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen
Det är rimligt att de sektorer som tjänat stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare under krisen. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt. Socialdemokraterna föreslår en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, alltså den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Vi föreslår en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten.
3.1.4
Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare
Det är prioriterat att föreslå både breda och träffsäkra åtgärder för att stötta vanligt folk under kostnadskrisen. Lika prioriterat är det att inte undergräva finansieringen av skolan, sjukvården och polisen. För att finansiera en rättvis skattesänkning för vanligt folk föreslår Socialdemokraterna att reglerna för jobbskatteavdraget ska justeras, så att den i dag befintliga avtrappningen av jobbskatteavdrag blir brantare. Jobbskatteavdraget föreslås helt upphöra vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året. Avtrappningen föreslås ha samma startpunkt som i dag.
3.1.5
Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige
Förstärkningen av försvaret ska bäras solidariskt. Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den nödvändiga och brådskande upprustningen av det svenska militära och civila försvaret. Därför vill vi att det bland annat införs en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Beskattningen av kapital bör ses över – särskilt angeläget är att se över de så kallade 3:12-reglerna, där särskilt lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet. Bredskapsskatten ska vara enkel att betala och administrera, svår att skatteplanera runt och bidra med finansiering till försvaret.
3.1.6
Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024
Åtgärd
2024
[17]
Förstärkning av grundavdraget
–2,18
Indexering av JSA äldre
0
Höjd åldersgräns JSA
0,07
Pausad uppräkning skiktgräns
12,31
Utvidgad expertskatt
0
Kompensation 1959
0
Höjd jämförelseränta vid ränteförmån
0,13
Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna 15–18-åringar
1
Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna
–0,1
Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster
–0,02
Ändrad beskattning av inlösenaktier
[18]
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
0,5
Sänkt skatt jordbruksdiesel
–0,72
Justerad skatt på naturgrus och avfall
0,01
Befrielse från energiskatt CCS
0
Ändrade avgifter eurovinjett
0
Justerad skatt på nikotin och tobak
–0,01
Höjd spelskatt
0,27
Höjd omsättningsgräns moms
0
Nya momsregler för små företag
0
Ändrade momsregler för vissa tjänster och för konstverk
0
3.1.7
Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024
Socialdemokraterna föreslår i budgetmotionen för 2024 en rättvis skattesänkning för vanligt folk, som omfattar fler förvärvsinkomster än regeringens förslag och som utgör en del av Socialdemokraternas åtgärder för att möta den tuffa situationen för svenska hushåll. Till förmån för detta mer rättvisa och träffsäkra förslag avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag till skattereduktion för arbetsinkomster. Socialdemokraterna avvisar också regeringens förslag om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Det är en felriktad konjunkturpolitik, som inte kommer att påverka raset i byggsektorn. Socialdemokraterna föreslår istället ett reformerat rotavdrag, med höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder.
Till förmån för förslaget i den här budgetmotionen avseende en tankrabatt, som ger en direkt ekonomisk förstärkning till de hushåll som behöver bilen, avvisas skatte
­
justeringen på bensin och diesel. Det är en mycket kostsam åtgärd som inte påverkar priset vid pump för vanligt folk. Tankrabatten är ett mer verkningsfullt sätt att ge vanligt folk stöd så att man har råd att tanka bilen, utan att bränslebolagen kan skära mellan.
Vidare avvisas förslaget om att avskaffa skatten på plastbärkassar.
3.2
Övrig finansiering
Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minska med 500 miljoner kronor för 2024. Utöver detta föreslås ett antal omfördelningar inom utgiftsområdena och mellan anslagen.
4
Kommunsektorns finanser
För att trycka tillbaka gängen och vända Kristerssons sjukvårdskris föreslår vi en förstärkning av resurserna till kommunsektorn med 10 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Totalt skulle det innebära tillskott till kommunsektorn med 26 miljarder kronor. Vi socialdemokrater visar att det går att prioritera annorlunda.
Tillskott till kommunsektorn 2024
Miljoner kronor
Regeringens nettotillskott
Generella statsbidrag regionerna samt riktade satsningar på hälso- och sjukvården
6 000
Övrigt
10 000
Socialdemokraternas tillskott
Regionerna
6 000
Generella statsbidrag regionerna
5 000
- Personalsatsningar hälso- och sjukvården
1 000
Kommunerna
4 090
- Generella statsbidrag kommunerna
1 000
- Likvärdighetsbidrag skola
700
- Övriga satsningar på skola och vuxenutbildning
870
- Kulturskolan
100
- Bryta nyrekrytering utsatta områden
170
- Akuta åtgärder för att stoppa gängvåldet
1 000
- Stöd kommuner högt flyktingmottagande
200
- Kommunal konsumentvägledning
50
Summa
26 090
Bilaga 1 – Reformtabell
Reformtabell i avvikelse mot regeringens budgetproposition för år 2024
Reformer totalt
35 960 000 000
Ekonomisk politik för vanligt folk
Skattesänkning för vanligt folk
7 900 000 000
Avskaffad funkisskatt
290 000 000
Ett extra barn- och studiemedelsbidrag
3 050 000 000
Tillfälligt höjt underhållsstöd
500
000 000
Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget
–
Tankrabatt
4 860 000 000
Satsning på konsumentvägledare för att avhjälpa skuldsättning
50 000 000
Avvisad nedskärning på konsumentorganisationer
6 500 000
Totalt
16
656 500 000
Trygghet i livets alla skeden
Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning
230 000 000
Generella bidrag till sjukvården
5 000 000 000
Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården
3 000 000 000
Fler platser på vuxenutbildning och yrkeshögskolan
800 000 000
Tryggare skolmiljöer för elever och lärare och språkkrav för pedagogisk personal i förskolan
325 000 000
Korta handläggningstiderna av omställningsstudiestödet
20 000 000
Rusta Arbetsförmedlingen
300 000 000
Återinför extratjänster m.m.
1 700 000 000
Bättre kommersiell och offentlig service i glesbygd
20 000 000
Avvisad nedskärning på studieförbunden
250 000 000
Avvisad nedskärning: ersättning till kommuner för högt flyktingmottagande
400 000 000
Ökat stöd till Kulturskolan
100 000 000
Ökat stöd till idrotten i socioekonomiskt utsatta områden
100 000 000
Avvisad nedskärning på statens servicecenter
10 000 000
Bekämpa oseriösa aktörer i vården
40 000 000
Totalt
12 295 000 000
Brottslighet och segregation
Intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet
50 000 000
Stärkt stöd för regionala skyddsombud
20 000 000
Förlängd satsning på kommuner med utsatta områden
170 000 000
Stärk Tullverket för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen
100 000 000
Tekniksatsning till polisen i kampen mot gängvåldet
100 000 000
Satsning på skolor med tuffast förutsättningar
700 000 000
Resurser till lokala kristeam för att bekämpa gängvåldet
1 000 000 000
Stärkt stöd till kommuner för brottsförebyggande arbete m.m.
1 000 000 000
Totalt
3 140 000 000
Reformer totalt
35 960 000 000
Teknisk utveckling, välstånd och klimat
Satsningar på svensk natur
530 000 000
Klimatanpassning och extremväder
100 000 000
Ökat järnvägsunderhåll
500 000 000
Bekämpa den afrikanska svinpesten och stötta jordbruket
238 000 000
Tillståndsprocesser
100 000 000
Avvisad nedskärning Vinnova
175 000 000
Stärk bilden av Sverige
30 000 000
Industriklivet
500 000 000
Avvisad avskaffning av CSN-lån för körkort
50 000 000
Administration av statliga byggkrediter
50 000 000
Administration av statlig byggstimulans
50 000 000
Utvecklade energisystem i bostadsbeståndet
50 000
000
Energieffektivisering flerbostadshus
360 500 000
Totalt
2 733 500 000
Övrigt
Biståndsverksamhet
1 000 000 000
Mediestöd
10 000 000
Säkerhetshöjande åtgärder i civilsamhället
10 000 000
Sametinget
5 000 000
Stöd till minoriteter
10 000 000
Fri entré till statliga museer
100
000 000
Totalt
1 135 000 000
Finansiering
Finansiering totalt
36 404 000 000
Avvisad skattesänkning i budgetpropositionen till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk
11 104 000 000
Tillfällig skatt på bankernas övervinster
10 000 000 000
Avvisad bränslebluff
5 760 000 000
Avskaffat jobbskatteavdrag vid månadsinkomster över 100
000 kronor
4 100 000 000
Omprioriteringar i budgetpropositionen (inom utgiftsområdena 9, 14, 20 och 24)
3 280 000 000
Avvisad lyx-ROT och lyx-RUT
960 000 000
Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare
590 000 000
Avvisad anslagsökning Regeringskansliet, tidigare aviserad
500 000 000
Avvisad avskaffad plastpåseskatt
110 000 000
Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024
Tabell A Förslag till utgiftsramar
2024
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1
Rikets styrelse
19
070
363
−385
000
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
20
881
058
9
554
3
Skatt, tull och exekution
16
854
357
100
000
4
Rättsväsendet
76
028
013
100
000
5
Internationell samverkan
2
273
924
±0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
126
059
689
±0
7
Internationellt bistånd
48
630
129
1
000
000
8
Migration
13
808
274
±0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110
258
264
1
040
000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
116
907
208
230
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
60
310
483
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
106
070
732
3
550
000
13
Integration och jämställdhet
4
018
388
570
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
92
059
399
1
070
000
15
Studiestöd
30
545
170
20
000
16
Utbildning och universitetsforskning
99
461
047
1
825
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
646
285
550
000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6
081
906
517
000
19
Regional utveckling
3
922
201
4
880
000
20
Klimat, miljö och natur
19
307
359
880
000
21
Energi
5
604
320
60
000
22
Kommunikationer
82
874
980
550
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
23
973
181
238
000
24
Näringsliv
9
552
305
185
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
174
280
270
7
000
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
20
455
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
40
759
809
±0
Summa utgiftsområden
1
346
694
314
23
989
554
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−10
891
050
±0
Summa utgifter
1
335
803
264
23
989
554
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−5
044
681
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
331
129
420
23
989
554
Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026
Tabell B Förslag till utgiftsramar
2025–2026
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2025
2026
1
Rikets styrelse
−395
−395
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
10
10
3
Skatt, tull och exekution
100
100
4
Rättsväsendet
100
100
5
Internationell samverkan
±0
±0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
1
000
1
000
8
Migration
±0
±0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1
040
1
040
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
230
230
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
±0
±0
13
Integration och jämställdhet
570
570
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
570
570
15
Studiestöd
20
20
16
Utbildning och universitetsforskning
1
080
955
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
550
550
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
910
1
510
19
Regional utveckling
20
20
20
Klimat, miljö och natur
880
630
21
Energi
60
60
22
Kommunikationer
550
400
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
238
238
24
Näringsliv
185
185
25
Allmänna bidrag till kommuner
7
574
7
576
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
15
292
15
369
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
15
292
15
369
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
15
292
15
369
Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024
Tabell C Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
761
664
097
7
974
000
1111
Statlig inkomstskatt
62
767
509
±0
1115
Kommunal inkomstskatt
920
596
587
±0
1120
Allmän pensionsavgift
159
172
512
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−380
872
511
7
974
000
1200
Indirekta skatter på arbete
748
798
820
±0
1210
Arbetsgivaravgifter
732
384
550
±0
1240
Egenavgifter
11
811
867
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−50
841
954
±0
1270
Särskild löneskatt
60
525
873
±0
1280
Nedsättningar
−5
713
839
±0
1290
Tjänstegruppliv
632
323
±0
1300
Skatt på kapital
377
046
958
10
590
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
81
498
239
±0
1320
Skatt på företagsvinster
199
646
806
10
000
000
1330
Kupongskatt
7
633
994
590
000
1340
Avkastningsskatt
28
827
102
±0
1350
Fastighetsskatt
41
267
767
±0
1360
Stämpelskatt
13
644
209
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
4
528
841
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
724
304
236
5
870
000
1410
Mervärdesskatt
584
200
297
±0
1420
Skatt på alkohol och tobak
31
417
679
±0
1430
Energiskatt
44
043
228
5
760
000
1440
Koldioxidskatt
24
076
575
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
8
767
836
110
000
1470
Skatt på vägtrafik
24
028
291
±0
1480
Övriga skatter
7
770
330
±0
1500
Skatt på import
9
551
662
±0
1600
Restförda och övriga skatter
12
181
627
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−9
551
662
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
2
623
995
738
24
434
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
271
375
740
±0
Statens skatteintäkter
1
352
619
998
24
434
000
1900
Periodiseringar
−7
647
093
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
344
972
905
24
434
000
Övriga inkomster
−20
709
400
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
47
889
978
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
614
717
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
22
164
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
48
674
728
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−145
052
823
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
1
324
263
505
24
434
000
Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026
Tabell D Inkomster
2025–2026
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2025
2026
1100
Direkta skatter på arbete
6
914
6
714
1111
Statlig inkomstskatt
±0
±0
1115
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
1120
Allmän pensionsavgift
±0
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
6
914
6
714
1200
Indirekta skatter på arbete
±0
±0
1210
Arbetsgivaravgifter
±0
±0
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
±0
±0
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
±0
±0
1310
Skatt på kapital, hushåll
±0
±0
1320
Skatt på företagsvinster
±0
±0
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
8
420
8
700
1410
Mervärdesskatt
±0
±0
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
7
770
8
050
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
650
650
1470
Skatt på vägtrafik
±0
±0
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
15
334
15
414
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
±0
±0
Statens skatteintäkter
15
334
15
414
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
15
334
15
414
Övriga inkomster
±0
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
15
334
15
414
Bilaga 6 – Offentliga finanser
Tabell E Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2024
2025
2026
Takbegränsade utgifter
23
990
15
292
15
369
Budgeteringsmarginal
−23
990
−15
292
−15
369
Utgiftstak för staten
±0
±0
±0
Tabell F Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2024
2025
2026
Kommunernas inkomster
10
090
7
574
7
576
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
7
000
7
574
7
576
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
3
090
±0
±0
Utgifter
10
090
7
574
7
576
Finansiellt sparande i kommunsektorn
±0
±0
±0
Tabell G Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2024
2025
2026
Offentlig sektors inkomster
24
434
15
334
15
414
Offentlig sektors utgifter
23
990
15
292
15
369
Finansiellt sparande i offentlig sektor
444
42
45
Staten
444
42
45
Ålderspensionssystemet
±0
±0
±0
Kommunsektorn
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−0,68
%
−0,43
%
0,56
%
Tabell H Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2024
2025
2026
Inkomster i statens budget
24
434
15
334
15
414
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
23
990
15
292
15
369
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
444
42
45
Statsskuld vid årets slut
−444
−487
−532
Tabell I Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2024
2025
2026
Direkta skatter på arbete
7
974
6
914
6
714
Indirekta skatter på arbete
±0
±0
±0
Skatt på kapital
10
590
±0
±0
Skatt på konsumtion och insatsvaror
5
870
8
420
8
700
Offentliga sektorns skatteintäkter
24
434
15
334
15
414
avgår skatter till andra sektorer
±0
±0
±0
Statens skatteintäkter
24
434
15
334
15
414
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
24
434
15
334
15
414
Övriga inkomster
±0
±0
±0
Inkomster i statens budget
24
434
15
334
15
414
Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
162
821
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
068
396
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
037
024
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
350
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
130
367
±0
2:5
Riksrevisionen
368
817
±0
3:1
Sametinget
63
000
5
000
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
450
059
−500
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
867
590
80
000
6:1
Allmänna val och demokrati
664
640
10
000
6:2
Justitiekanslern
86
572
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
180
976
±0
6:4
Valmyndigheten
61
405
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
51
795
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
10
000
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
017
119
10
000
8:2
Mediemyndigheten
81
577
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
234
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
109
732
±0
1:2
Kammarkollegiet
164
511
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
25
350
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
443
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
16
712
000
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11
704
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78
007
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
210
120
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
624
174
±0
1:10
Bidragsfastigheter
365
000
±0
1:11
Finansinspektionen
808
217
±0
1:12
Riksgäldskontoret
378
441
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
306
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110
452
±0
1:15
Statens servicecenter
945
404
9
554
1:16
Finansmarknadsforskning
59
353
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
99
917
±0
1:18
Utbetalningsmyndigheten
161
927
±0
Summa
20
881
058
9
554
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
8
586
863
±0
1:2
Tullverket
2
874
961
100
000
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
192
533
±0
1:4
Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957
3
200
000
±0
Summa
16
854
357
100
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
40
765
012
100
000
1:2
Säkerhetspolisen
2
449
651
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
633
893
±0
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
078
513
±0
1:5
Sveriges Domstolar
7
559
106
±0
1:6
Kriminalvården
16
145
316
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
256
552
±0
1:8
Rättsmedicinalverket
605
838
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
58
712
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
221
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
3
667
357
±0
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
90
987
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19
174
±0
1:14
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
121
157
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
33
034
±0
1:16
Domarnämnden
11
758
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
310
000
±0
Summa
76
028
013
100
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
473
554
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183
441
±0
1:3
Nordiskt samarbete
16
295
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4
826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
143
855
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning
83
358
±0
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28
402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19
175
±0
1:9
Svenska institutet
135
328
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15
475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170
215
±0
Summa
2
273
924
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
60
649
599
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1
742
019
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
48
627
000
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
1
074
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
13
926
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
374
388
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
304
627
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
2
258
397
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
379
158
±0
1:10
Nämnder m.m.
7
786
±0
1:11
Försvarets materielverk
3
584
324
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
11
307
±0
1:13
Myndigheten för totalförsvarsanalys
67
834
±0
2:1
Kustbevakningen
1
800
217
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
1
734
608
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426
671
±0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1
714
914
±0
2:7
Statens haverikommission
51
378
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
148
703
±0
2:9
Rakel Generation 2
35
799
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
517
699
±0
Summa
126
059
689
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
46
639
119
1
000
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
690
200
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
17
320
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
210
633
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
22
857
±0
Summa
48
630
129
1
000
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
734
916
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
6
892
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
151
013
±0
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
839
291
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
264
602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
325
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
400
450
±0
Summa
13
808
274
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
825
880
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
94
223
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
164
580
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
8
011
778
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
35
486
000
±0
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
11
528
266
3
000
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
690
287
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
2
250
393
±0
1:9
Läkemedelsverket
159
030
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
204
421
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
4
985
000
−2
000
000
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
833
885
40
000
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
39
279
±0
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
1
662
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
537
312
±0
2:2
Insatser för vaccinberedskap
120
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
59
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
150
502
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
90
396
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
731
000
±0
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
±0
3:1
Myndigheten för delaktighet
68
904
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
188
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
35
964
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
778
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
263
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
26
048
418
±0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
9
709
790
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
2
137
276
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1
336
801
±0
5:1
Barnombudsmannen
27
501
±0
5:2
Barnets rättigheter
62
261
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
56
256
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
819
503
±0
Summa
110
258
264
1
040
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
49
575
487
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
50
131
000
230
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
414
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
375
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
36
289
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
416
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
2
308
180
±0
2:1
Försäkringskassan
9
576
282
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
74
270
±0
Summa
116
907
208
230
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
30
228
900
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
8
175
200
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
809
000
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
298
200
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
6
079
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
720
183
±0
Summa
60
310
483
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
33
074
824
3
050
000
1:2
Föräldraförsäkring
50
521
438
±0
1:3
Underhållsstöd
2
798
382
500
000
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
097
900
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
5
234
340
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
8
971
900
±0
1:8
Bostadsbidrag
4
357
164
±0
Summa
106
070
732
3
550
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
103
125
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
2
776
226
400
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
138
507
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
110
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
675
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
73
409
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
93
000
170
000
Summa
4
018
388
570
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
392
656
300
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
42
525
610
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
7
225
952
1
700
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
806
041
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
133
466
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
100
100
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
387
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
46
953
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
82
557
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
62
184
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
800
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
5
342
163
−1
000
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
865
470
±0
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
3
131
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
855
697
50
000
2:2
Arbetsdomstolen
36
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
60
571
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
51
156
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
Summa
92
059
399
1
070
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
518
262
±0
1:2
Studiemedel
20
207
017
±0
1:3
Omställningsstudiestöd
2
836
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
1
307
129
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
62
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Studiestartsstöd
400
000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1
168
916
20
000
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
18
696
±0
Summa
30
545
170
20
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
348
018
±0
1:2
Statens skolinspektion
582
489
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
839
768
±0
1:4
Sameskolstyrelsen
61
499
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
4
417
385
60
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
269
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
960
000
230
000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
205
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
112
082
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
078
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
35
699
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
203
418
30
000
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
7
478
000
700
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
4
568
622
550
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
152
245
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
010
383
250
000
2:1
Universitetskanslersämbetet
176
022
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
220
435
±0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
117
826
±0
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
451
337
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
457
847
±0
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
554
257
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
455
086
±0
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
819
634
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
032
470
±0
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
856
651
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
647
203
±0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
285
682
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
812
289
±0
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
113
565
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
826
842
±0
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
825
779
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
384
540
±0
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
944
253
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
791
425
±0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
452
185
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
800
766
±0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
297
629
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
246
264
±0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
406
967
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
932
155
±0
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
336
081
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
661
282
±0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
299
667
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
114
403
±0
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
312
903
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
722
581
±0
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
294
743
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
300
720
±0
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
114
436
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
225
049
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
58
092
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
127
982
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
36
434
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
590
289
±0
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
110
758
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
505
826
±0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
114
256
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
548
352
±0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
121
318
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
481
161
±0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
704
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
472
278
±0
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
103
776
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
371
028
±0
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
69
521
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
444
839
±0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
97
827
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
189
433
±0
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
23
201
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
73
485
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
13
610
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
150
661
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
23
342
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
495
123
±0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
130
998
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
40
921
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
44
646
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
041
143
±0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
928
935
5
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
636
143
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
884
576
±0
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
67
780
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7
893
846
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
203
252
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
297
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
52
555
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
63
553
±0
3:7
Kungl. biblioteket
447
963
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
69
056
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
554
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
52
686
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
9
918
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
93
995
±0
3:14
Gentekniknämnden
4
911
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
339
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
23
373
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
73
240
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
469
082
100
000
1:3
Skapande skola
176
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
704
455
±0
1:7
Myndigheten för kulturanalys
19
412
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
119
544
±0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
±0
2:3
Statens musikverk
101
716
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
203
678
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
138
586
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
76
355
±0
4:1
Statens konstråd
11
577
±0
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
851
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
45
608
±0
5:1
Konstnärsnämnden
23
991
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
558
530
±0
6:1
Riksarkivet
491
019
±0
7:1
Riksantikvarieämbetet
298
032
±0
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
303
282
±0
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
464
578
100
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
275
714
±0
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
±0
8:4
Forum för levande historia
53
157
±0
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
782
±0
9:2
Stöd till trossamfund
81
100
±0
10:1
Filmstöd
554
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
491
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
633
±0
11:4
Stöd till taltidningar
51
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
60
734
±0
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
±0
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
116
811
100
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
±0
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
±0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
±0
14:1
Statsbidrag till studieförbund
1
741
023
250
000
14:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
446
760
±0
14:3
Bidrag till tolkutbildning
55
331
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
90
410
±0
Summa
16
646
285
550
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
85
600
±0
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12
500
±0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
000
±0
1:4
Boverket
294
056
100
000
1:5
Statens geotekniska institut
55
879
±0
1:6
Lantmäteriet
758
854
±0
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
840
000
360
500
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
3
710
000
±0
2:1
Konsumentverket
178
972
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
60
511
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
32
351
±0
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
7
059
6
500
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
99:1
Kommunal konsumentvägledning
±0
50
000
99:2
Statlig byggstimulans
±0
±0
Summa
6
081
906
517
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
2
028
337
20
000
1:2
Transportbidrag
479
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
334
000
±0
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
1
080
000
±0
99:1
Kompensation för höga drivmedelskostnader
±0
4
860
000
Summa
3
922
201
4
880
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
635
535
±0
1:2
Miljöövervakning m.m.
417
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
212
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
96
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
324
678
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
314
431
±0
1:8
Klimatbonus
1
300
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
292
107
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
367
565
±0
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
262
900
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
37
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
670
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
321
930
±0
1:16
Klimatinvesteringar
4
950
000
±0
1:17
Klimatpremier
2
122
000
±0
1:18
Industriklivet
1
457
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
133
513
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
107
408
±0
Summa
19
307
359
880
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
500
405
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
418
000
50
000
1:3
Energiforskning
1
447
723
±0
1:4
Energimarknadsinspektionen
213
848
10
000
1:5
Energiplanering
265
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
25
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
77
016
±0
1:8
Laddinfrastruktur
995
000
±0
1:9
Biogasstöd
933
000
±0
1:10
Energiberedskap
54
000
±0
1:11
Elberedskap
675
000
±0
Summa
5
604
320
60
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
36
867
072
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
33
974
215
500
000
1:3
Trafikverket
1
487
566
±0
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
298
313
±0
1:7
Trafikavtal
958
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
86
797
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
521
285
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
535
914
±0
1:13
Trafikanalys
72
828
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
760
435
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
500
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
332
000
±0
1:18
Lån till körkort
51
466
50
000
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
152
689
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
67
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
365
414
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
171
784
±0
2:7
Digital förvaltning
213
894
±0
Summa
82
874
980
550
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
545
123
±0
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
±0
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
191
847
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
124
496
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
100
000
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
744
465
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
9
640
894
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
159
000
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
800
000
±0
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
913
900
±0
1:14
Livsmedelsverket
388
770
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
166
160
38
000
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
553
187
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
108
862
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
29
830
100
000
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
135
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
240
063
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Slakterikontroll
179
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
58
000
±0
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
164
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
196
000
±0
Summa
23
973
181
238
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
286
753
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
462
255
175
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
834
268
±0
1:4
Tillväxtverket
458
702
−5
000
1:5
Näringslivsutveckling
402
942
−25
000
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
72
826
±0
1:7
Turismfrämjande
104
613
10
000
1:8
Sveriges geologiska undersökning
377
081
10
000
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
124
581
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
8
327
±0
1:13
Konkurrensverket
208
313
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
40
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
173
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
679
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
345
518
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365
000
±0
1:23
Brexitjusteringsreserven
234
000
±0
1:24
Elstöd
500
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
26
760
±0
2:2
Kommerskollegium
105
055
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
402
367
10
000
2:4
Investeringsfrämjande
77
772
10
000
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
25
017
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
31
336
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
100
000
±0
Summa
9
552
305
185
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
167
870
852
6
000
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
5
727
268
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
7
150
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
375
000
±0
1:5
Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner
300
000
±0
99:1
Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld
±0
1
000
000
Summa
174
280
270
7
000
000
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
20
300
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
20
455
200
±0
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
40
759
809
±0
Summa
40
759
809
±0
Förslag till utgiftsramar
2025–2026
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2025
2026
1
Rikets styrelse
−385
−385
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
10
10
3
Skatt, tull och exekution
100
100
4
Rättsväsendet
100
100
5
Internationell samverkan
±0
±0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
1
000
1
000
8
Migration
±0
±0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1
040
1
040
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
230
230
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
±0
±0
13
Integration och jämställdhet
570
570
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
570
570
15
Studiestöd
20
20
16
Utbildning och universitetsforskning
1
080
955
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
550
550
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
910
1
510
19
Regional utveckling
20
20
20
Klimat, miljö och natur
880
630
21
Energi
60
60
22
Kommunikationer
550
400
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
238
238
24
Näringsliv
185
185
25
Allmänna bidrag till kommuner
7
574
7
576
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
15
302
15
379
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
15
302
15
379
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
15
302
15
379
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Peter Hultqvist (S)
Jennie Nilsson (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Matilda Ernkrans (S)
Fredrik Olovsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niklas Karlsson (S)
Lawen Redar (S)
Anders Ygeman (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Westlund (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)
[1]
Trading Economics, september 2023. https://tradingeconomics.com/commodity/brent-crude-oil.
[2]
https://www.theguardian.com/business/2023/sep/17/global-inflation-fears-as-oil-price-rises-towards-100-a-barrel.
[3]
EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023.
[4]
IMF World economic outlook update, juli 2023.
[5]
EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023.
[6]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturuppdatering augusti 2023.
[7]
Boverkets byggprognos juni 2023.
[8]
https://sverigesradio.se/artikel/brantaste-nedgangen-i-byggandet-sedan-90-talskrisen.
[9]
SCB, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 9 2023.
[10]
SCB, AKU augusti. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-ämne/ arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/ arbetskraftsundersokningarna-
aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-augusti-2023/.
[11]
SCB KPI, januari 2022 – augusti 2023.
[12]
https://mb.cision.com/Public/67/3831900/8f42ccd3e5cc1f41.pdf.
[13]
Kronofogden, data betalningsföreläggande, halvårsstatistik.
[14]
SCB, Sparbarometern, 2:a kvartalet 2023.
[15]
https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/dagsattgevalfardenettbudgetbesked.74410.html.
[16]
SCB, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner 2023.
[17]
Tabellen avser förslag som har en offentligfinansiell effekt 2024. Skatteförslag som har en offentligfinansiell effekt
2025 eller 2026 redovisas inte i tabellen. För de skatteförslag som avvisas i budgetmotionen, hänvisas till avsnitt 3.1.7.
[18]
Socialdemokraterna föreslår ett tidigare ikraftträdande av den ändrade beskattningen av inlösenaktier – från 1 januari 2024 i stället för det av regeringen förslagna ikraftträdandet 2025.