RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Regelverk för distansstudier i grundskolan

2024/25 · HC022581 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Original hos Riksdagen

B · Regelverk för distansstudier i grundskolan

2025/26 · HD022171 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.743 · ämneslikhet 0.994. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.949A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa ett förenklat regelverk kring distansundervisning som ger rektor rätt att ge hemmasittare undervisning digitalt från klassrummet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra ett förenklat regelverk kring distansundervisning som ger rektor rätt att ge hemmasittare undervisning digitalt från klassrummet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 305 ord · B 304 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:2581 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Regelverk för distansstudier i grundskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa ett förenklat regelverk kring distansundervisning som ger rektor rätt att ge hemmasittare undervisning digitalt från klassrummet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Grundskolor över hela landet vittnar om fler elever som är ”hemmasittare” och genom att inte delta aktivt i undervisningen på plats missar viktig kunskap och möjlighet att nå den efterfrågade måluppfyllelsen. Vissa gånger handlar det om psykisk ohälsa som via andra instanser än skolan bearbetas. Under tiden lider skolgången och pressen ökar ytterligare på individen. Andra gånger är det sociala hinder som får eleven att helt sonika stanna hemma och i det hellre väljer att missa undervisningen för stunden. Föräldra ­ ansvaret vilar tungt att få sina barn till skolan, men i de fall inte ens det bästa samarbete mellan skola och hem lyckas krävs nya metoder i jakten på kunskapen. Ny utveckling av digitala hjälpmedel såsom kamera i klassrummet som följer läraren där den enskilda eleven kan sitta hemma och ändå ta del av det som sker i klassrummet öppnar helt nya möjligheter. Då det ses som distansundervisning krävs tillstånd och relativt tidskrävande och krånglig byråkrati, vilket helt skulle kunna elimineras genom att ansvaret för undervisningen – såväl fysiskt som digitalt – tillskrivs rektor. Genom ett betydligt enklare förfarande där rektor beslutar var och i vilken utsträckning distans ­ undervisning ska kunna erbjudas en elev räddar vi många av de elever som idag på heltid blivit hemmasittare. Kunskapsinhämtningen går då att rädda i väntan på att den övriga situationen kring eleven hanteras av andra professioner än lärarna. Elevens tid riskerar inte att gå till spillo och den tekniska utvecklingen kan användas där den gör som störst nytta. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2171 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Regelverk för distansstudier i grundskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra ett förenklat regelverk kring distansundervisning som ger rektor rätt att ge hemmasittare undervisning digitalt från klassrummet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Grundskolor över hela landet vittnar om fler elever som är ”hemmasittare” och genom att inte delta aktivt i undervisningen på plats missar viktig kunskap och möjlighet att nå den efterfrågade måluppfyllelsen. Vissa gånger handlar det om psykisk ohälsa som via andra instanser än skolan bearbetas. Under tiden lider skolgången, och pressen ökar ytterligare på individen. Andra gånger är det sociala hinder som får eleven att helt sonika stanna hemma och i det hellre väljer att missa undervisningen för stunden. Ansvaret vilar tungt på föräldrarna att få sina barn till skolan men i de fall inte ens det bästa samarbete mellan skola och hem lyckas krävs nya metoder i jakten på kunskapen. Med ny utveckling av digitala hjälpmedel såsom kamera i klassrummet som följer läraren där den enskilda eleven kan sitta hemma och ändå ta del av det som sker i klassrummet öppnas helt nya möjligheter. Då det ses som distansundervisning krävs tillstånd och relativt tidskrävande och krånglig byråkrati, vilket helt skulle kunna elimineras genom att ansvaret för undervisningen – såväl fysiskt som digitalt – tillskrivs rektor. Genom ett betydligt enklare förfarande där rektor beslutar vart och i vilken utsträckning distansundervisning ska kunna erbjudas en elev räddar vi många av de elever som idag på heltid blivit hemmasittare. Kunskapsinhämtningen går då att räddas i väntan på att den övriga situationen kring eleven hanteras av andra professioner än lärarna. Elevens tid riskerar inte att gå till spillo och den tekniska utvecklingen kan användas där den gör som störst nytta. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag