Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.104 · ämneslikhet 0.917. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.838A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 386 ord · B 440 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2202
av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Kommunkliv för den gröna omställningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi har som samhälle redan tagit två betydelsefulla steg för att stödja den viktiga klimatomställning som nu pågår i Sverige, särskilt med fokus på Norrland. Dessa reformer har varit avgörande. Industriklivet och Klimatklivet har hittills möjliggjort den gröna omställningen inom industrin och samhället i stort, vilket vi nu ser exempel på i Norrbotten. Denna omvandling av samhället måste ske både snabbt och hållbart, kommun för kommun.
För att möjliggöra denna omställning av samhället, som i sin tur är en förutsättning för klimatomställningen, utan att undergräva den lokala välfärden eller orsaka alltför stora påfrestningar på kommunerna, behöver staten ta ett tredje steg, kommunklivet.
Kommunklivet skulle innebära en möjlighet att minska kommunernas risker i en
tidspressad situation. En statlig reform skulle exempelvis kunna innebära att kommunerna
får både statsbidrag för att stärka sitt arbete med tillståndsprocesser och etableringar samt statliga kreditgarantier för lån till nödvändiga investeringar för att bygga hållbara samhällen kopplat till den gröna omställning som nu pågår. Men borde också omfatta insatser för att underlätta t.ex. byggandet av bostäder, förstärkt infrastruktur m.m.
För att vi ska lyckas med klimatomställningen krävs också en genomgripande samhällsomvandling, och vi kan redan nu se hur detta innebär stora påfrestningar för vissa kommuner i Norrbotten. Som nation har vi varit skickliga på att hantera ekonomiska nedgångar, varsel och uppsägningar. Nu måste vi ändra perspektiv. Den gröna omställningen inom industrin möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men den kommer att kräva stora investeringar även på lokal nivå.
Norrbotten är först ut, men många andra kommuner i Sverige kommer sannolikt att följa efter i takt med att hela den svenska industrin genomgår den gröna omställning som är nödvändig för planetens framtid. Kommuner som inom kort tid ska möta stora etableringar och genomföra omställningar behöver samhällets gemensamma stöd.
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Linus Sköld (S)
Ida Karkiainen (S)
Zara Leghissa (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:916
av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
Statens ansvar för den gröna omställningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige står inför en historisk klimatomställning. I norra Sverige sker just nu industri
investeringar som motsvarar belopp nära nog hela Sveriges BNP. Dessa satsningar är helt avgörande för att vi ska nå klimatmålen och för att Sverige ska fortsätta vara en ledande industrination. Men medan industrins investeringar syns tydligt i kalkyler och prognoser är kommunernas del av kostnaderna ofta osynliga – trots att de är avgörande för att omställningen ska lyckas.
Det är i kommunerna som samhällsomvandlingen sker. Förhållandevis små kommuner
bär ett enormt ansvar för att säkerställa bostäder, välfärd, utbildning, infrastruktur och effektiva tillståndsprocesser. Om inte staten tar ett större ansvar riskerar kommunernas begränsade resurser att bli en flaskhals i omställningen.
Vi har redan tagit två avgörande steg med Industriklivet och Klimatklivet. Dessa reformer har möjliggjort stora delar av den industriella gröna omställningen, inte minst i Norrbotten. Men för att samhällena runt dessa investeringar ska kunna utvecklas i samma takt krävs ett tredje steg: Kommunklivet.
Ett Kommunkliv bör innehålla:
Riktade statsbidrag för att stärka kommunernas arbete med tillståndsprocesser, etableringar och samhällsservice.
Statliga kreditgarantier och gröna krediter som minskar riskerna för kommunala investeringar.
Riskdelning där staten tar en del av det ekonomiska ansvaret för de investeringar som krävs för att bygga hållbara samhällen i takt med industrins utveckling.
Insatser för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärd, så att kommunerna kan möta befolkningsökning och nya behov utan att den befintliga välfärden urholkas.
Historiskt har Sverige varit skickligt på att hantera ekonomiska nedgångar, varsel och uppsägningar. Nu står vi inför en motsatt situation: en snabb och massiv tillväxt som ställer lika stora krav på vår förmåga att agera gemensamt. Den gröna omställningen inom industrin möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men den kräver nu att staten också stärker den kommunala nivån.
Norrbotten är först ut, men andra regioner kommer snart att följa efter. För att hela Sverige ska klara klimatomställningen krävs därför att staten tar sin del av ansvaret. Ett Kommunkliv är en nödvändig reform för att säkerställa att kommunerna inte blir en bromskloss, utan istället kan vara en motor i omställningen.
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Ida Karkiainen (S)
Linus Sköld (S)
Zara Leghissa (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag