RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Kommunkliv för den gröna omställningen

2024/25 · HC022202 · Fredrik Lundh Sammeli (S); Linus Sköld (S); Ida Karkiainen (S); Zara Leghissa (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:59:16.024163+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2024/25:FiU26

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2024/25:FiU26
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2024/25:2202 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Kommunkliv för den gröna omställningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har som samhälle redan tagit två betydelsefulla steg för att stödja den viktiga klimatomställning som nu pågår i Sverige, särskilt med fokus på Norrland. Dessa reformer har varit avgörande. Industriklivet och Klimatklivet har hittills möjliggjort den gröna omställningen inom industrin och samhället i stort, vilket vi nu ser exempel på i Norrbotten. Denna omvandling av samhället måste ske både snabbt och hållbart, kommun för kommun. För att möjliggöra denna omställning av samhället, som i sin tur är en förutsättning för klimatomställningen, utan att undergräva den lokala välfärden eller orsaka alltför stora påfrestningar på kommunerna, behöver staten ta ett tredje steg, kommunklivet. Kommunklivet skulle innebära en möjlighet att minska kommunernas risker i en tidspressad situation. En statlig reform skulle exempelvis kunna innebära att kommunerna får både statsbidrag för att stärka sitt arbete med tillståndsprocesser och etableringar samt statliga kreditgarantier för lån till nödvändiga investeringar för att bygga hållbara samhällen kopplat till den gröna omställning som nu pågår. Men borde också omfatta insatser för att underlätta t.ex. byggandet av bostäder, förstärkt infrastruktur m.m. För att vi ska lyckas med klimatomställningen krävs också en genomgripande samhällsomvandling, och vi kan redan nu se hur detta innebär stora påfrestningar för vissa kommuner i Norrbotten. Som nation har vi varit skickliga på att hantera ekonomiska nedgångar, varsel och uppsägningar. Nu måste vi ändra perspektiv. Den gröna omställningen inom industrin möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men den kommer att kräva stora investeringar även på lokal nivå. Norrbotten är först ut, men många andra kommuner i Sverige kommer sannolikt att följa efter i takt med att hela den svenska industrin genomgår den gröna omställning som är nödvändig för planetens framtid. Kommuner som inom kort tid ska möta stora etableringar och genomföra omställningar behöver samhällets gemensamma stöd. Fredrik Lundh Sammeli (S) Linus Sköld (S) Ida Karkiainen (S) Zara Leghissa (S)