Jämför sakliga förslag
A · Detektering av barnpornografiskt material
2023/24 · HB022590 · Helena Vilhelmsson (C)
Original hos RiksdagenB · Utredning om straffskärpning för barnpornografibrott
2025/26 · HD022604 · Helena Vilhelmsson (C); Anne-Li Sjölund (C); Stina Larsson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.009 · ämneslikhet 0.752. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara bör användas som säkerställer att material som polis klassificerat som sexuellt övergrepp på barn inte kan hanteras, spridas eller laddas ned obemärkt på enheter i offentliga verksamheters it-miljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verksamheter inom stat, regioner och kommuner bör se över rutiner för att hantera barnpornografibrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara snarast bör upphandlas och installeras i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om straffskärpning för barnpornografibrott samt att utreda vilka ytterligare resurser och metoder rättsväsendet behöver för att effektivt kunna lagföra dessa brott och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 969 ord · B 372 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2590
av Helena Vilhelmsson (C)
Detektering av barnpornografiskt material
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara bör användas som säkerställer att material som polis klassificerat som sexuellt övergrepp på barn inte kan hanteras, spridas eller laddas ned obemärkt på enheter i offentliga verksamheters it-miljö, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verksamheter inom stat, regioner och kommuner bör se över rutiner för att hantera barnpornografibrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att programvara snarast bör upphandlas och installeras i all offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Dagligen lever ett stort antal barn i miljöer där de utsätts för sexuella övergrepp. Av alla barn som utsätts är det bara ca
10
% som kommer till polisens eller socialtjänstens kännedom eftersom barn sällan berättar vad de har utsatts för.
En väldigt liten del av de utsatta barnen får någonsin hjälp att komma ur sin utsatta situation. Vuxenvärlden och samhället måste mobilisera för att hitta de barn som utsätts och sätta in åtgärder för att förebygga sexuella övergrepp och hindra dem från att ske. Genom att faktiska barnpornografibrott som begås med hjälp av arbetsplatsens datorer detekteras och följs upp kan individen lagföras och risken för fler övergrepp reduceras.
Under pandemin har välgörenhetsorganisationer och polismyndigheter världen över kunnat konstatera att antalet barn som utsätts för sexuell exploatering har ökat kraftigt. Nu mer än någonsin är därför frågan om detektion av barnpornografibrott i högsta grad relevant.
Stark koppling mellan fysiska övergrepp och övergrepp på nätet
Barn som utsätts för sexuella övergrepp på nätet påverkas lika allvarligt som barn som utsätts av en fysiskt närvarande förövare. De barn som mår allra sämst är de som vet om att övergreppet dokumenterats och att förövaren kan ha spridit bilderna.
Kopplingen mellan att ha ett intresse av att titta på bilder och filmer som visar barn som utsätts för sexuella övergrepp och att själv ha ett intresse av att utföra dessa hand
lingar är stark. Ecpats kartläggning från 2018 visar att ungefär hälften av dem som har dömts i Sverige för barnpornografibrott också har dömts för sexuella övergrepp på barn. Amerikanska studier visar en korrelation på upp till 85
%.
Det är genom bilderna och filmerna som vi kan hjälpa barnen
Varje barnpornografisk bild eller film är ett dokumenterat övergrepp mot ett barn och ska behandlas som ett brottsdokument. Är bilden pornografisk och visar ett barn är det kännetecken på barnpornografibrott. Med barn menar man en person vars pubertets
utveckling inte är avslutad eller när det av bilden framgår att personen är under 18 år. Digitaliserade, tecknade och animerade bilder och filmer som skildrar barn på ett verklighetstroget sätt i pornografiska sammanhang kan också vara barnpornografi. Det är inte förbjudet att teckna eller måla en sådan bild, så länge man inte visar den eller gör den tillgänglig för någon annan.
Dessa bilder är dokumentation av ett brott, en brottsplats, ett offer och en förövare, som lämnat kvar sitt digitala fingeravtryck på materialet. När bilderna hamnat hos polisen kommer de att granskas i syfte att identifiera barn och förövare samt placera dem i en databas.
Om verksamheterna saknar verktygen, finns heller ingen möjlighet att spåra och gripa förövaren. I genomsnitt har 1 person av 500 anställda övergreppsmaterial på sin arbetsdator. Materialet tas med till arbetsplatsen på usb-stickor eller andra externa enheter, alternativt används arbetsdatorn utanför arbetsplatsen och dess nätverk, där filtret är installerat. Det är enbart material som redan har klassificerats som illegalt som finns med i databasen och upptäcks, inte nya och pågående övergrepp.
Övergreppen ökar
Vanligast är livestreamade filmer som barn i USA och Europa har producerat som ett resultat av grooming eller sexuell utpressning. Poliser nämner sammanlagt sextiofyra olika appar och plattformar som används för livestreamade sexuella övergrepp mot barn. Vanligast är dock Skype följt av Snapchat, Facebook, Kik och Omegle (OmeTV).
Appar som inte sparar historik innebär stora utmaningar i fråga om att utreda sexuella övergrepp mot barn. Samtidigt konstateras att teknikutveckling av olika slag också innebär nya möjligheter att upptäcka och utreda brott.
Teknik finns men används inte
Åtta av tio företag uppger att de redan har teknik på plats för att skydda sin it-miljö mot sexuellt övergreppsmaterial på barn. Sex av tio uppger att detta är en filterlösning av något slag. Ett av tio företag har upptäckt sexuellt övergreppsmaterial på barn i sin it
‑
miljö (källa: Netclean).
Att använda tillgänglig teknik för att upptäcka konsumtion av sexuellt övergrepps
material är ett sätt för offentlig verksamhet att bidra till att fler utsatta barn får hjälp och det stora mörkertalet minskas. Det är ett antal verksamheter som arbetar med detektion av barnpornografibrott. Bland myndigheter märks bl.a. Regeringskansliet och Trafik
verket. Region Stockholm och Göteborgs stad är exempel på andra verksamheter på region- och kommunnivå som arbetar förebyggande mot sexuella övergrepp på barn genom att säkerställa att övergreppsmaterial på barn inte kan hanteras obemärkt på datorer. Det är positivt att några på eget initiativ initierat arbete med detektionsverktyg. Men det räcker inte! Först när alla verksamheter, offentliga och privata, inkluderas och alla barnpornografibrott anmäls kan vi upptäcka och hjälpa barnen.
Samhället behöver öka takten för att hindra brott mot barn på nätet. Att säkra datorer i all offentlig verksamhet borde vara ett självklart steg. Verktyg för att identifiera, detektera och hindra spridning av pornografiskt material på nätet måste införas i alla offentliga datorer. Att hänvisa till Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi räcker inte. Utredningen tar inte primärt sikte på att förhindra brott, därför måste de tekniska lösningar som finns implementeras omgående för att minimera att fler barn, unga och vuxna drabbas.
Helena Vilhelmsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2604
av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Utredning om straffskärpning för barnpornografibrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om straffskärpning för barnpornografibrott samt att utreda vilka ytterligare resurser och metoder rättsväsendet behöver för att effektivt kunna lagföra dessa brott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barnpornografibrott är bland de allvarligaste brotten i vårt samhälle. Varje enskild bild och film är ett dokumenterat sexuellt övergrepp på ett barn. Att inneha, sprida eller på annat sätt bidra till att detta material konsumeras är därför inte ett brott utan offer, utan en fortsättning på övergreppet.
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan konsumtion av barnporno
grafi och risken för att begå sexuella övergrepp mot barn. Detta innebär att innehav och spridning inte enbart ska betraktas som en passiv handling, utan som en del av en risk
kedja som i förlängningen kan innebära nya brottsoffer.
Trots tidigare straffskärpningar visar både statistik och polisens erfarenheter att brotten ökar i omfattning, inte minst genom digitaliseringens möjligheter till spridning i slutna forum och via krypterade plattformar. Samtidigt vittnar polis och åklagare om att resurserna inte räcker till, och att stora mängder tips och bevismaterial i dag inte hinner utredas.
En straffskärpning kan fylla flera syften:
Signalvärde: Att tydligt markera samhällets absoluta avståndstagande mot barn
pornografi och dess koppling till övergrepp.
Prioritering: Högre straffvärde innebär att polis och åklagare kan tilldelas fler resurser, samt att brotten får högre prioritet i rättskedjan.
Utredningsverktyg: En höjning av straffskalan kan ge utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, som ofta är nödvändiga för att spåra gärningspersoner i digitala miljöer.
Straffskärpning i sig kan inte ersätta behovet av fler specialiserade utredare, bättre digitala verktyg eller förebyggande arbete för att stoppa att fler barn utsätts. Det är
därför nödvändigt att en utredning också analyserar hur straffskärpningar kan kombineras
med ökade resurser och metoder för både rättsväsendet och förebyggande insatser.
Våld och övergrepp mot barn får aldrig accepteras. En utredning som ser över om rättsstaten har tillräckliga verktyg för att bekämpa brottslighet på nätet samt om straffskärpning för barnpornografibrott är ett nödvändigt steg för att skydda barn och förhindra framtida övergrepp.
Helena Vilhelmsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Stina Larsson (C)