Utredning om straffskärpning för barnpornografibrott
2025/26 · HD022604 · Helena Vilhelmsson (C); Anne-Li Sjölund (C); Stina Larsson (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:22:53.475939+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om straffskärpning för barnpornografibrott samt att utreda vilka ytterligare resurser och metoder rättsväsendet behöver för att effektivt kunna lagföra dessa brott och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag,Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag,Avslag
- Betänkande
- 2025/26:JuU42 · 2025/26:JuU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:2604
av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Utredning om straffskärpning för barnpornografibrott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om straffskärpning för barnpornografibrott samt att utreda vilka ytterligare resurser och metoder rättsväsendet behöver för att effektivt kunna lagföra dessa brott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barnpornografibrott är bland de allvarligaste brotten i vårt samhälle. Varje enskild bild och film är ett dokumenterat sexuellt övergrepp på ett barn. Att inneha, sprida eller på annat sätt bidra till att detta material konsumeras är därför inte ett brott utan offer, utan en fortsättning på övergreppet.
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan konsumtion av barnporno
grafi och risken för att begå sexuella övergrepp mot barn. Detta innebär att innehav och spridning inte enbart ska betraktas som en passiv handling, utan som en del av en risk
kedja som i förlängningen kan innebära nya brottsoffer.
Trots tidigare straffskärpningar visar både statistik och polisens erfarenheter att brotten ökar i omfattning, inte minst genom digitaliseringens möjligheter till spridning i slutna forum och via krypterade plattformar. Samtidigt vittnar polis och åklagare om att resurserna inte räcker till, och att stora mängder tips och bevismaterial i dag inte hinner utredas.
En straffskärpning kan fylla flera syften:
Signalvärde: Att tydligt markera samhällets absoluta avståndstagande mot barn
pornografi och dess koppling till övergrepp.
Prioritering: Högre straffvärde innebär att polis och åklagare kan tilldelas fler resurser, samt att brotten får högre prioritet i rättskedjan.
Utredningsverktyg: En höjning av straffskalan kan ge utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, som ofta är nödvändiga för att spåra gärningspersoner i digitala miljöer.
Straffskärpning i sig kan inte ersätta behovet av fler specialiserade utredare, bättre digitala verktyg eller förebyggande arbete för att stoppa att fler barn utsätts. Det är
därför nödvändigt att en utredning också analyserar hur straffskärpningar kan kombineras
med ökade resurser och metoder för både rättsväsendet och förebyggande insatser.
Våld och övergrepp mot barn får aldrig accepteras. En utredning som ser över om rättsstaten har tillräckliga verktyg för att bekämpa brottslighet på nätet samt om straffskärpning för barnpornografibrott är ett nödvändigt steg för att skydda barn och förhindra framtida övergrepp.
Helena Vilhelmsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Stina Larsson (C)