Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.308 · ämneslikhet 0.899. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.963 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Hela texten jämförs: A 638 ord · B 845 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2178
av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Motivering
I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Det svenska samhället karakteriseras av en grundläggande tillit, tillit till våra medmänniskor men också till staten och myndig
heterna. Den tilliten är grunden för hur vårt samhälle är organiserat och vår välfärds
modell. Coronapandemin och det fruktansvärda kriget i Ukraina har än en gång visat att
ensam inte är stark, utan vår tids stora utmaningar måste mötas tillsammans. Nu behöver
vi fortsätta arbeta för att stärka tilliten till och förtroendet för den svenska samhälls
modellen, där alla är med och bidrar och ingen lämnas efter. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra väl
färdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet.
Fler statliga jobb i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek
tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor på anslag 1:15 Statens servicecenter för att upprätta sex nya service
kontor.
Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation
Vi ser en fortsatt allvarlig utveckling när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensi
fiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finan
siering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade
brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas,
och därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Offentlig upphandling
Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verk
samhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering.
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
108
272
±0
1:2
Kammarkollegiet
118
318
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
23
050
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1
693
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
15
206
904
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11
035
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78
255
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
211
395
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
608
582
±0
1:10
Bidragsfastigheter
290
000
±0
1:11
Finansinspektionen
788
347
±0
1:12
Riksgäldskontoret
364
014
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
138
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110
116
±0
1:15
Statens servicecenter
915
068
50
000
1:16
Finansmarknadsforskning
59
953
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
112
259
±0
Summa
19
021
399
50
000
Mikael Damberg (S)
Gunilla Carlsson (S)
Björn Wiechel (S)
Ingela Nylund Watz (S)
Adnan Dibrani (S)
Eva Lindh (S)
Joakim Sandell (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2648
av Mikael Damberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Motivering
I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekono
misk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet.
Fler statliga jobb i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor.
En effektiv statlig förvaltning
Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag.
Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Stats
kontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättning
arna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna.
Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation
Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet
får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra fel
aktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Offentlig upphandling
Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av
samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering.
Tabell 1 Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
109
732
±0
1:2
Kammarkollegiet
164
511
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
25
350
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
443
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
16
712
000
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11
704
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78
007
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
210
120
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
624
174
±0
1:10
Bidragsfastigheter
365
000
±0
1:11
Finansinspektionen
808
217
±0
1:12
Riksgäldskontoret
378
441
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
306
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110
452
±0
1:15
Statens servicecenter
945
404
9
554
1:16
Finansmarknadsforskning
59
353
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
99
917
±0
1:18
Utbetalningsmyndigheten
161
927
±0
Summa
20
881
058
9
554
Mikael Damberg (S)
Gunilla Carlsson (S)
Björn Wiechel (S)
Ingela Nylund Watz (S)
Adnan Dibrani (S)
Eva Lindh (S)
Joakim Sandell (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag