Jämförelse 89e6583f60be88741f4a9c2f Underlagets kontrollsumma: c7c075df12a2e19e7993699e59198e08a327d067b6b168b6acaf6c8c8b9d836e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022178: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022178 Motion till riksdagen 2022/23:2178 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Det svenska samhället karakteriseras av en grundläggande tillit, tillit till våra medmänniskor men också till staten och myndig ­ heterna. Den tilliten är grunden för hur vårt samhälle är organiserat och vår välfärds ­ modell. Coronapandemin och det fruktansvärda kriget i Ukraina har än en gång visat att ensam inte är stark, utan vår tids stora utmaningar måste mötas tillsammans. Nu behöver vi fortsätta arbeta för att stärka tilliten till och förtroendet för den svenska samhälls ­ modellen, där alla är med och bidrar och ingen lämnas efter. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra väl ­ färdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek ­ tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor på anslag 1:15 Statens servicecenter för att upprätta sex nya service ­ kontor. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en fortsatt allvarlig utveckling när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensi ­ fiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finan ­ siering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, och därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verk ­ samhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S) === HB022648: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022648 Motion till riksdagen 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekono ­ misk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Stats ­ kontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättning ­ arna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra fel ­ aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)