Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1717 av Camilla Brunsberg (M) Politiska ungdomsförbund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiska ungdomsförbund bör få möjlighet att informera på skolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering År efter år vittnar politiska ungdomsförbund om att de nekas besöka skolor. De allra flesta skolor ordnar debatter och bjuder in ungdomsförbunden regelbundet och det fungerar överlag bra. Men en del skolor stänger nästan helt dörren, förutom vid enstaka tillfällen inför valet. Informationen når oss från flera olika ungdomsförbund. Intresse för politik och politiskt engagemang hos unga är förutsättningen för att vi ska ha en vital demokrati i framtiden. För att unga ska kunna fortsätta ha ett högt förtroende för våra demokratiska system är det av yttersta vikt att ungdomsförbunden får en möjlighet att engagera ungdomar via skolorna. Eftersom detta är ett problem som upprepas år efter år, måste någonting göras. Därför bör riksdagen stödja motionen om att ungdomsförbunden får möjlighet att informera och engagera ungdomar via skolorna. Camilla Brunsberg (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3248 av Camilla Brunsberg (M) Politiska ungdomsförbund i skolan – för stärkt demokrati och ungas delaktighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge politiska ungdomsförbund rätt att informera och vara aktiva på skolor, särskilt under valrörelser, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vår demokrati bygger på delaktighet, öppenhet och engagemang. För att fler unga ska bli intresserade av samhällsfrågor och politik måste de också få möjlighet att möta olika politiska perspektiv i sin vardag. Skolan är den mest naturliga arenan för detta, eftersom den samlar unga från alla bakgrunder och utgör en central del i deras utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Politiska ungdomsförbund spelar en avgörande roll för att väcka engagemang och intresse hos unga. Det är ofta genom ungdomsförbunden som många tar sina första steg in i politiken, lär sig om demokratiska processer och får verktyg för att påverka sin omgivning. Att stänga ute dessa organisationer från skolan riskerar därför att försvaga ungas möjligheter att förstå och delta i demokratin på lika villkor. I dag varierar förutsättningarna stort mellan olika kommuner och skolor. På vissa håll är ungdomsförbunden självklara gäster, medan de på andra håll helt nekas tillträde. Detta skapar ojämlikhet och leder till att elever får olika möjligheter att möta politiken beroende på var de råkar bo. En sådan ordning riskerar att urholka förtroendet för demokratin och förstärka skillnader mellan olika grupper av unga. Det finns redan ett tydligt demokratiuppdrag för skolan och stark rätt för elever att möta olika perspektiv. Men för att säkerställa likvärdighet över hela landet behövs tydliga nationella riktlinjer som garanterar att politiska ungdomsförbund, på lika villkor och i ordnade former, ska kunna informera och möta elever. Detta är särskilt viktigt under valrörelser, då demokratin lever som starkast och intresset för samhällsfrågor är som störst. Självklart ska verksamheten ske på ett sakligt och respektfullt sätt, och alltid utgå från skolans ansvar för trygghet och ordning. Men vi kan inte acceptera att kommun ­ gränser eller enskilda beslut får avgöra vilka demokratiska möjligheter unga människor ges. Att öppna skolan för ungdomsförbundens verksamhet är inte bara ett sätt att stärka kunskapen om politik – det är en investering i framtidens demokrati. Genom att ge unga möjligheten att tidigt möta olika idéer och engagemang ökar vi förutsättningarna för ett levande, inkluderande och långsiktigt hållbart samhällsengagemang. Camilla Brunsberg (M)