RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Politiska ungdomsförbund i skolan – för stärkt demokrati och ungas delaktighet

2025/26 · HD023248 · Camilla Brunsberg (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:26:55.600257+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge politiska ungdomsförbund rätt att informera och vara aktiva på skolor, särskilt under valrörelser, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:UbU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3248 av Camilla Brunsberg (M) Politiska ungdomsförbund i skolan – för stärkt demokrati och ungas delaktighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge politiska ungdomsförbund rätt att informera och vara aktiva på skolor, särskilt under valrörelser, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vår demokrati bygger på delaktighet, öppenhet och engagemang. För att fler unga ska bli intresserade av samhällsfrågor och politik måste de också få möjlighet att möta olika politiska perspektiv i sin vardag. Skolan är den mest naturliga arenan för detta, eftersom den samlar unga från alla bakgrunder och utgör en central del i deras utveckling till aktiva samhällsmedborgare. Politiska ungdomsförbund spelar en avgörande roll för att väcka engagemang och intresse hos unga. Det är ofta genom ungdomsförbunden som många tar sina första steg in i politiken, lär sig om demokratiska processer och får verktyg för att påverka sin omgivning. Att stänga ute dessa organisationer från skolan riskerar därför att försvaga ungas möjligheter att förstå och delta i demokratin på lika villkor. I dag varierar förutsättningarna stort mellan olika kommuner och skolor. På vissa håll är ungdomsförbunden självklara gäster, medan de på andra håll helt nekas tillträde. Detta skapar ojämlikhet och leder till att elever får olika möjligheter att möta politiken beroende på var de råkar bo. En sådan ordning riskerar att urholka förtroendet för demokratin och förstärka skillnader mellan olika grupper av unga. Det finns redan ett tydligt demokratiuppdrag för skolan och stark rätt för elever att möta olika perspektiv. Men för att säkerställa likvärdighet över hela landet behövs tydliga nationella riktlinjer som garanterar att politiska ungdomsförbund, på lika villkor och i ordnade former, ska kunna informera och möta elever. Detta är särskilt viktigt under valrörelser, då demokratin lever som starkast och intresset för samhällsfrågor är som störst. Självklart ska verksamheten ske på ett sakligt och respektfullt sätt, och alltid utgå från skolans ansvar för trygghet och ordning. Men vi kan inte acceptera att kommun ­ gränser eller enskilda beslut får avgöra vilka demokratiska möjligheter unga människor ges. Att öppna skolan för ungdomsförbundens verksamhet är inte bara ett sätt att stärka kunskapen om politik – det är en investering i framtidens demokrati. Genom att ge unga möjligheten att tidigt möta olika idéer och engagemang ökar vi förutsättningarna för ett levande, inkluderande och långsiktigt hållbart samhällsengagemang. Camilla Brunsberg (M)