Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.783. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka antalet utbildningsplatser för tandläkare i syfte att långsiktigt säkra tillgången till tandvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt bör överväga att stödja etableringen av en ny tandläkarutbildning vid Högskolan i Jönköping som ett led i att öka utbildningskapaciteten och stärka tandvårdens kompetensförsörjning i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 440 ord · B 519 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:679
av Carina Ödebrink m.fl. (S)
En jämlik tandvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En jämlik tandvård är en viktig del i arbetet med att sluta hälsoklyftorna över genera
tioner, och insatser kommer att krävas på både kort och lång sikt. För att uppnå en jämlik tandvård krävs det att den är både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig. De tidigare socialdemokratiskt ledda regeringarna tog flera bra och viktiga steg för att förbättra tandvården. Bland annat fördubblades tandvårdsbidraget för alla mellan 22 och 29 år samt 65 år och äldre. Vidare höjdes också åldersgränsen för fri tandvård från 20 till 23 år samtidigt som en utredning kring hur tandhälsan kan bli mer jämlik genomfördes.
Faktum kvarstår dock att alltför många avstår från tandvård av ekonomiska skäl. Tandhälsan är fortfarande ojämlikt fördelad bland både barn och vuxna, och vi vet samtidigt att dålig tandhälsa minskar livskvaliteten och kan leda till följdsjukdomar. Tandvårdsförsäkringen behöver fortfarande utvecklas med fokus på regelbunden och förebyggande tandvård. I dag lever vi längre och allt fler av våra äldre och äldsta har allt fler av sina egna tänder kvar. Detta ökar också behovet av regelbunden tandvård hos våra äldre och de behöver då skydd mot höga tandläkarkostnader. Vi vet också att det finns skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är dålig tandhälsa dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning och personer med svag ekonomisk ställning avstår i högre utsträckning från tandvård. Ju sämre tandhälsa som föräldrarna har, desto större risk för att barnen också ska få omfattande kariesangrepp. De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är enligt Folkhälsomyndighetens rapport, Jämlik tandhälsa, från april 2019 att:
föräldrarna är invandrade från länder utanför Norden och Västeuropa,
familjen får ekonomiskt bistånd,
föräldrarna har högst grundskoleutbildning,
föräldrarna är unga och har själva dålig tandhälsa.
När det gäller besöksfrekvens finns det stora regionala skillnader och även skillnader mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Bland dem med minst treårig efter
gymnasial utbildning är det 54 procent som besöker tandvården under ett år, men bland dem med förgymnasial utbildning är det 54 procent som gör ett besök under tre år.
För en jämlik tandvård där tandhälsan inte ska vara en klassfråga är det därför viktigt med fortsatta stegvisa reformer i tandvårdsförsäkringen. Målet bör vara ett jämlikt tandvårdssystem som gynnar regelbunden och förebyggande tandvård, och tandvården ska omfattas av ett liknande högkostnadsskydd som övrig hälso- och sjukvård.
Carina Ödebrink (S)
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1067
av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Jämlik tandvård och tryggad kompetensförsörjning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka antalet utbildningsplatser för tandläkare i syfte att långsiktigt säkra tillgången till tandvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt bör överväga att stödja etableringen av en ny tandläkarutbildning vid Högskolan i Jönköping som ett led i att öka utbildningskapaciteten och stärka tandvårdens kompetensförsörjning i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga – det är en grundläggande förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov, inte efter plånbok. Men i dag växer ojämlik
heten vad gäller tandhälsa i Sverige. Många avstår tandvård av ekonomiska skäl, sam
tidigt som det i flera delar av landet – inte minst på landsbygd och i glesbygd – är långa väntetider och mycket svårt att få tillgång till en tandläkare.
Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver därför öka och göras mer tillgängliga i hela landet. Fler utbildningsplatser krävs, men också ett mer regionalt balanserat utbildningsutbud. Högskolan i Jönköping har under lång tid arbetat för att starta en ny tandläkarutbildning. Med redan etablerad kompetens inom oral hälsa, tandteknik och odontologisk forskning är förutsättningarna goda. En ny utbildning i Jönköping skulle bidra till ökad tillgång till tandläkare i södra Sverige och samtidigt minska trycket på andra utbildningsorter. Vidare är det angeläget att säkra kompetens
försörjningen vid dagens och framtidens tandläkarutbildningar.
Samtidigt krävs långsiktiga reformer för att säkra en jämlik tandvård i hela landet. För Socialdemokraterna är det självklart att tandvården ska vara tillgänglig för alla – oavsett bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Därför behöver de finansiella trösklarna sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd som liknar det inom hälso- och sjukvården. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är dessutom viktigt att reformer inom tandvården kombineras med en prisreglering, så att inte patientavgifterna skjuter i höjden. Vidare måste det ses över hur privata tandvårds
aktörer som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna.
Regeringens inriktning för en kommande tandvårdsreform lämnar mer att önska. Att förbättra villkoren för äldre patienter är i grunden positivt – men inte om det sker genom
att samtidigt försämra för unga vuxna. En jämlik tandvård utgår från behoven. En modern
och solidarisk tandvårdspolitik måste omfatta både unga och äldre och syfta till att minska ojämlikheten i tandhälsa, inte förstärka den.
Det krävs en samlad politik för att möta både den växande bristen på tandläkare och de sociala orättvisorna inom tandvården. Sverige har länge haft en tandvård i världs
klass. Men för att bevara den standarden – och göra vården mer jämlik – krävs handling här och nu.
Carina Ödebrink (S)
Johanna Haraldsson (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Markus Kauppinen (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag