Jämförelse 87f75fb2e7a092821e42c3c5 Underlagets kontrollsumma: 87d0a6a9a789d680d22ae619690de115a021d13945d04171e89ae027314b386f Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02679: En jämlik tandvård === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02679 Motion till riksdagen 2022/23:679 av Carina Ödebrink m.fl. (S) En jämlik tandvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen. Motivering En jämlik tandvård är en viktig del i arbetet med att sluta hälsoklyftorna över genera ­ tioner, och insatser kommer att krävas på både kort och lång sikt. För att uppnå en jämlik tandvård krävs det att den är både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig. De tidigare socialdemokratiskt ledda regeringarna tog flera bra och viktiga steg för att förbättra tandvården. Bland annat fördubblades tandvårdsbidraget för alla mellan 22 och 29 år samt 65 år och äldre. Vidare höjdes också åldersgränsen för fri tandvård från 20 till 23 år samtidigt som en utredning kring hur tandhälsan kan bli mer jämlik genomfördes. Faktum kvarstår dock att alltför många avstår från tandvård av ekonomiska skäl. Tandhälsan är fortfarande ojämlikt fördelad bland både barn och vuxna, och vi vet samtidigt att dålig tandhälsa minskar livskvaliteten och kan leda till följdsjukdomar. Tandvårdsförsäkringen behöver fortfarande utvecklas med fokus på regelbunden och förebyggande tandvård. I dag lever vi längre och allt fler av våra äldre och äldsta har allt fler av sina egna tänder kvar. Detta ökar också behovet av regelbunden tandvård hos våra äldre och de behöver då skydd mot höga tandläkarkostnader. Vi vet också att det finns skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är dålig tandhälsa dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning och personer med svag ekonomisk ställning avstår i högre utsträckning från tandvård. Ju sämre tandhälsa som föräldrarna har, desto större risk för att barnen också ska få omfattande kariesangrepp. De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är enligt Folkhälsomyndighetens rapport, Jämlik tandhälsa, från april 2019 att: föräldrarna är invandrade från länder utanför Norden och Västeuropa, familjen får ekonomiskt bistånd, föräldrarna har högst grundskoleutbildning, föräldrarna är unga och har själva dålig tandhälsa. När det gäller besöksfrekvens finns det stora regionala skillnader och även skillnader mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Bland dem med minst treårig efter ­ gymnasial utbildning är det 54 procent som besöker tandvården under ett år, men bland dem med förgymnasial utbildning är det 54 procent som gör ett besök under tre år. För en jämlik tandvård där tandhälsan inte ska vara en klassfråga är det därför viktigt med fortsatta stegvisa reformer i tandvårdsförsäkringen. Målet bör vara ett jämlikt tandvårdssystem som gynnar regelbunden och förebyggande tandvård, och tandvården ska omfattas av ett liknande högkostnadsskydd som övrig hälso- och sjukvård. Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S) Johanna Haraldsson (S) Niklas Sigvardsson (S) === HD021067: Jämlik tandvård och tryggad kompetensförsörjning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021067 Motion till riksdagen 2025/26:1067 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Jämlik tandvård och tryggad kompetensförsörjning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka antalet utbildningsplatser för tandläkare i syfte att långsiktigt säkra tillgången till tandvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen särskilt bör överväga att stödja etableringen av en ny tandläkarutbildning vid Högskolan i Jönköping som ett led i att öka utbildningskapaciteten och stärka tandvårdens kompetensförsörjning i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre, och tillkännager detta för regeringen. Motivering En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga – det är en grundläggande förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov, inte efter plånbok. Men i dag växer ojämlik ­ heten vad gäller tandhälsa i Sverige. Många avstår tandvård av ekonomiska skäl, sam ­ tidigt som det i flera delar av landet – inte minst på landsbygd och i glesbygd – är långa väntetider och mycket svårt att få tillgång till en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver därför öka och göras mer tillgängliga i hela landet. Fler utbildningsplatser krävs, men också ett mer regionalt balanserat utbildningsutbud. Högskolan i Jönköping har under lång tid arbetat för att starta en ny tandläkarutbildning. Med redan etablerad kompetens inom oral hälsa, tandteknik och odontologisk forskning är förutsättningarna goda. En ny utbildning i Jönköping skulle bidra till ökad tillgång till tandläkare i södra Sverige och samtidigt minska trycket på andra utbildningsorter. Vidare är det angeläget att säkra kompetens ­ försörjningen vid dagens och framtidens tandläkarutbildningar. Samtidigt krävs långsiktiga reformer för att säkra en jämlik tandvård i hela landet. För Socialdemokraterna är det självklart att tandvården ska vara tillgänglig för alla – oavsett bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Därför behöver de finansiella trösklarna sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd som liknar det inom hälso- och sjukvården. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är dessutom viktigt att reformer inom tandvården kombineras med en prisreglering, så att inte patientavgifterna skjuter i höjden. Vidare måste det ses över hur privata tandvårds ­ aktörer som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. Regeringens inriktning för en kommande tandvårdsreform lämnar mer att önska. Att förbättra villkoren för äldre patienter är i grunden positivt – men inte om det sker genom att samtidigt försämra för unga vuxna. En jämlik tandvård utgår från behoven. En modern och solidarisk tandvårdspolitik måste omfatta både unga och äldre och syfta till att minska ojämlikheten i tandhälsa, inte förstärka den. Det krävs en samlad politik för att möta både den växande bristen på tandläkare och de sociala orättvisorna inom tandvården. Sverige har länge haft en tandvård i världs ­ klass. Men för att bevara den standarden – och göra vården mer jämlik – krävs handling här och nu. Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S) Niklas Sigvardsson (S) Markus Kauppinen (S)