Jämför sakliga förslag
A · Stärk barns skydd gällande brott som rör sexuella övergrepp
2022/23 · HA02607 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenB · Stärkta skyddsåtgärder mot dömda förövare i föreningslivet och verksamheter nära barn
2025/26 · HD023234 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.028 · ämneslikhet 0.762. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över lagstiftningen så att högre krav ställs på den som begår ett brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att starta en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa skärpta spärrar inom föreningslivet så att dömda sexualbrottslingar inte kan få uppdrag eller anställningar där de får tillgång till barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 471 ord · B 473 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:607
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärk barns skydd gällande brott som rör sexuella övergrepp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över lagstiftningen så att högre krav ställs på den som begår ett brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Idag kan en förövare utnyttja ett barn under 15
år för köp av sexuella handlingar och enbart få böter. Att detta är möjligt beror på att dagens lagstiftning inte utgår från barnets faktiska ålder utan på vilken ålder förövaren
säger sig ha
upplev
t
att barnet hade när brottet begicks. Utnyttjande av ett barn för köp av sexuella handlingar borde ses som ett allvarligare brott än om brottet riktar sig mot en vuxen person oavsett hur gammal förövaren trodde att den utnyttjade var vid sexköpstillfället. Så är det dock inte, eftersom det finns kryphål i lagen.
År 2020 ökade
antalet
anmälda sexualbrott i Sverige till 24
100 (BRÅ, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16
procent fler än 2019. Vi vet att mörkertalet är stort och undersökningar visar att det rör sig om 452
000 som utsätts för sexualbrott, varje år (NTU, 2020).
Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och
ha
r den starkaste kopplingen till självmord, självmordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa.
Med dagens lagstiftning kan det alltså bli fråga om olika straffskalor beroende på om offret uppfattas som ett barn eller en vuxen av förövaren. Om förövaren säger att hen trodde att 14-åringen hen utnyttjade för sexuella handlingar var över 18
år, kan straffet bli böter. Vilket kan jämföras med fängelsestraff för den som blivit dömd för att ha utsatt ett barn under 18
år, genom köp av sexuell handling. Det är också med största
sannolikhet
så
att denna kunskap sprids bland sexköpare
på olika forum
. Att lagstift
ningen ser ut som den gör är helt oacceptabelt. Enligt
b
arnkonventionen ska alla barn under 18
år ha rätt till samma straffrättsliga skydd som inte ska vara beroende av ålder eller kroppsutveckling.
Lagen
ska sätta
barnet i främsta rummet
;
det ska inte vara
förövarens ord som viktas
framför
barnets faktiska ålder. Att dömas till böter för att ha utnyttjat ett barn för att köpa en sexuell handling står inte i proportion till brottets allvar.
L
agstiftningen
behöver ses över
så
att
högre krav ställs på den som begår handlingen
. Som det ser ut nu så gör
sexuella myndighetsåldern barn till ett öppet mål för vuxna som vill utnyttja dem för sexuella ändamål.
Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2021/22 men eftersom frågan fortfarande är aktuell gör jag det härmed igen.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3234
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Stärkta skyddsåtgärder mot dömda förövare i föreningslivet och verksamheter nära barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att starta en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa skärpta spärrar inom föreningslivet så att dömda sexualbrottslingar inte kan få uppdrag eller anställningar där de får tillgång till barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller vem en förövare kan vara eller hur denne kan försöka få kontakt med dem. Därmed vet de inte vad som är rätt eller fel, vad som är ett brott och vad man ska anmäla till polisen, sin lärare, sina vårdnadshavare eller annan vuxen. De behöver också få veta hur en förövare kan hota dem till tystnad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlighet att skada barn igen.
Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1
av 4
barn i Sverige för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering. Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass. Till detta kommer ett mörkertal av barn som aldrig berättar om vad de blivit utsatta för. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24
100 (Brå, 2021), och antalet anmälda våldtäkter mot barn var det högsta någonsin. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända – trenden är fortsatt negativ.
Ett välkänt exempel är friidrottsprofilen Patrik Sjöberg, som själv vittnat om de övergrepp han utsattes för av sin tränare under uppväxten. Hans berättelse visar med all tydlighet hur förövare kan utnyttja sin position i föreningslivet för att få tillgång till barn, och hur tystnadskulturen inom idrotten länge gjorde det svårt att avslöja över
greppen. Sjöbergs mod att berätta har bidragit till en viktig samhällsdebatt och synliggjort behovet av skärpta regler och tydligare skydd.
Sexualbrott mot barn är bland de mest fruktansvärda brott som kan begås. Därför behöver vi inte bara stärka kunskapen hos personal som arbetar med barn och införa skärpta spärrar inom föreningslivet, utan också säkerställa att det finns obligatorisk och återkommande undervisning i skolan om sexuella övergrepp. Barn måste förstå vad ett övergrepp är, att det är ett brott och hur de kan söka hjälp. Precis som undervisning om brandskydd räddar liv, kan undervisning om sexuella övergrepp rädda barn från livs
långt lidande och i värsta fall självmord, eftersom risken för suicid ökar kraftigt hos dem som inte får rätt stöd efter att ha blivit utsatta i barndomen.
Marléne Lund Kopparklint (M)