Stärkta skyddsåtgärder mot dömda förövare i föreningslivet och verksamheter nära barn

Motion till riksdagen 2025/26:3234 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkta skyddsåtgärder mot dömda förövare i föreningslivet och verksamheter nära barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att starta en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa skärpta spärrar inom föreningslivet så att dömda sexualbrottslingar inte kan få uppdrag eller anställningar där de får tillgång till barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller vem en förövare kan vara eller hur denne kan försöka få kontakt med dem. Därmed vet de inte vad som är rätt eller fel, vad som är ett brott och vad man ska anmäla till polisen, sin lärare, sina vårdnadshavare eller annan vuxen. De behöver också få veta hur en förövare kan hota dem till tystnad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlighet att skada barn igen. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering. Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass. Till detta kommer ett mörkertal av barn som aldrig berättar om vad de blivit utsatta för. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021), och antalet anmälda våldtäkter mot barn var det högsta någonsin. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända – trenden är fortsatt negativ. Ett välkänt exempel är friidrottsprofilen Patrik Sjöberg, som själv vittnat om de övergrepp han utsattes för av sin tränare under uppväxten. Hans berättelse visar med all tydlighet hur förövare kan utnyttja sin position i föreningslivet för att få tillgång till barn, och hur tystnadskulturen inom idrotten länge gjorde det svårt att avslöja över ­ greppen. Sjöbergs mod att berätta har bidragit till en viktig samhällsdebatt och synliggjort behovet av skärpta regler och tydligare skydd. Sexualbrott mot barn är bland de mest fruktansvärda brott som kan begås. Därför behöver vi inte bara stärka kunskapen hos personal som arbetar med barn och införa skärpta spärrar inom föreningslivet, utan också säkerställa att det finns obligatorisk och återkommande undervisning i skolan om sexuella övergrepp. Barn måste förstå vad ett övergrepp är, att det är ett brott och hur de kan söka hjälp. Precis som undervisning om brandskydd räddar liv, kan undervisning om sexuella övergrepp rädda barn från livs ­ långt lidande och i värsta fall självmord, eftersom risken för suicid ökar kraftigt hos dem som inte får rätt stöd efter att ha blivit utsatta i barndomen. Marléne Lund Kopparklint (M)