Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
A · Principen att inte använda militär till polisiära uppgifter
2023/24 · HB022513 · Joakim Sandell (S); Adrian Magnusson (S); Ewa Pihl Krabbe (S); Per-Arne Håkansson (S); Jamal El-Haj (S); Rose-Marie Carlsson (S); Niklas Karlsson (S); Yasmine Bladelius (S); Marianne Fundahn (S); Anna Wallentheim (S)
Original hos RiksdagenUtskottets förslag och kammarens beslut
B · Principer kring användandet av militär till polisiära uppgifter
2025/26 · HD02768 · Joakim Sandell (S); Niklas Karlsson (S); Agneta Nilsson (S); Ola Möller (S); Morgan Johansson (S); Marianne Fundahn (S); Adrian Magnusson (S); Anna Wallentheim (S); Per-Arne Håkansson (S); Ewa Pihl Krabbe (S)
Original hos RiksdagenUtskottets förslag och kammarens beslut
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.025 · ämneslikhet 0.838. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå bakom principen att inte använda militären till polisiära uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens grundprincip ska vara att militära styrkor inte används för polisiära uppgifter utöver vad som uttryckligen tillåts i lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i lagstiftning och förordningar ska fastställa tydliga kriterier för när, och under vilka villkor, Försvarsmakten får bistå Polismyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa krav på transparens och offentlig rapportering när militärt stöd ges till polis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 326 ord · B 461 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2513
av Joakim Sandell m.fl. (S)
Principen att inte använda militär till polisiära uppgifter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå bakom principen att inte använda militären till polisiära uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Riksdagen ställer som bakom det som anförs i motionen om att stå bakom principen att inte använda militären till polisiära uppgifter och tillkännager det för regeringen. Anledningar till att inte använda militär till polisiära uppgifter är flera:
Utbildning och syfte: Militären och polisen har olika utbildningar och syften. Medan militären är tränad för strid och försvar av landet, är polisen tränad för att upprätt
hålla lag och ordning samt skydda civilbefolkningen.
Samspelet med civilbefolkningen: Militärens närvaro kan skapa en känsla av ockupation eller belägring, vilket kan leda till försämrat förtroende mellan civil
befolkningen och myndigheterna.
Eskalering av våld: Militärens närvaro kan öka risken för våld. När militär används i polisiära situationer kan detta leda till en överanvändning av kraft.
Rättsstatens principer: Användning av militär för inrikes polisiära uppgifter kan underminera rättsstatens principer. Det är viktigt att hålla dessa två roller separata för att bevara en demokratisk ordning.
Resursfördelning: Militären är oftast inte utrustad eller tränad för att hantera dagliga polisiära uppgifter. Det kan leda till felaktiga beslut eller ineffektiv användning av resurser.
Rättsliga konsekvenser: Användning av militär kan leda till rättsliga komplikationer gällande ansvar och jurisdiktion i händelse av överträdelser.
Historiska skäl: I vissa länder har militärens inblandning i inrikes ärenden lett till statskupper, människorättsbrott och andra oönskade konsekvenser. Det är viktigt att notera att i vissa nödsituationer, som naturkatastrofer, kan militären temporärt användas för att stödja polisen. Men även i dessa fall bör det ske under tydligt definierade villkor och med respekt för rättsstatens principer.
Joakim Sandell (S)
Adrian Magnusson (S)
Ewa Pihl Krabbe (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Jamal El-Haj (S)
Rose-Marie Carlsson (S)
Niklas Karlsson (S)
Yasmine Bladelius (S)
Marianne Fundahn (S)
Anna Wallentheim (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:768
av Joakim Sandell m.fl. (S)
Principer kring användandet av militär till polisiära uppgifter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens grundprincip ska vara att militära styrkor inte används för polisiära uppgifter utöver vad som uttryckligen tillåts i lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i lagstiftning och förordningar ska fastställa tydliga kriterier för när, och under vilka villkor, Försvarsmakten får bistå Polismyndigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska införa krav på transparens och offentlig rapportering när militärt stöd ges till polis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
En grundprincip i en demokratisk rättsstat är att polisens och militärens uppgifter hålls tydligt åtskilda. Polisen har till uppgift att upprätthålla lag och ordning i samhället, skydda medborgarnas rättigheter och agera med stöd i rättssäkerhetsprinciper. Militär
ens uppdrag är att skydda landet mot yttre hot och hantera krigssituationer. Om gränsen mellan dessa uppgifter suddas ut riskerar både rättssäkerheten och förtroendet för våra institutioner att skadas.
Under senare år har förslag om att i större utsträckning använda Försvarsmakten för att bistå polisen i kampen mot gängbrottslighet, terrorism eller andra extraordinära situationer blivit allt vanligare. Dessa förslag speglar en allvarlig samhällsutveckling, men riskerar samtidigt att leda till en gradvis militarisering av samhällsproblemen och att principen om civil rättsstatlig kontroll urholkas.
Det finns redan lagstiftning om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorism
bekämpning, som reglerar när militärt stöd får användas. Denna typ av stödinsatser är hårt reglerade, just för att säkerställa proportionalitet och rättssäkerhet. Att utvidga militärens uppgifter i polisiära sammanhang utan tydliga regler skulle skapa osäkerhet kring ansvar, rättsligt skydd och medborgarnas trygghet.
Det är därför nödvändigt att regeringen tydliggör ramarna för militärt stöd till polisen. Det handlar om att fastställa klara kriterier för när sådant stöd kan ges, vem som beslutar om insatsen, vilka befogenheter som gäller och hur ansvarsfördelningen ser ut. Samtidigt måste krav på transparens och offentlig rapportering införas för att medborgarna ska kunna följa och granska hur militära resurser används i polisiära sammanhang.
Alternativ till militärt stöd måste också lyftas fram. Förstärkta civila resurser inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen är i längden bättre lösningar än att låta militären ta över uppgifter som rätteligen hör hemma i den civila sfären.
Genom att stärka principen om åtskillnad mellan polis och militär, och samtidigt införa tydliga lagar, kontrollmekanismer och rapporteringskrav, säkerställs att Sverige även framöver värnar rättsstatens integritet, demokratins grunder och medborgarnas förtroende.
Joakim Sandell (S)
Niklas Karlsson (S)
Agneta Nilsson (S)
Ola Möller (S)
Morgan Johansson (S)
Marianne Fundahn (S)
Adrian Magnusson (S)
Anna Wallentheim (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Ewa Pihl Krabbe (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag