Jämför sakliga förslag
A · Stärkt svensk livsmedelsberedskap
2023/24 · HB02811 · Serkan Köse (S)
Original hos RiksdagenB · Stärkt svensk livsmedelsberedskap och ökad självförsörjning
2025/26 · HD02192 · Serkan Köse (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.781. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att stärka användningen av offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att säkra svensk livsmedelsförsörjning utifrån ett beredskapsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förutsättningarna för att fastställa mål för minimiandelen svenskt i livsmedelsupphandlingar med syftet att stödja inhemska producenter och främja en säker och hållbar livsmedelsproduktion och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram konkreta mål och mätbara indikatorer för Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel inom ramen för livsmedelsstrategin, med fokus på nationell beredskap, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 368 ord · B 464 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:811
av Serkan Köse (S)
Stärkt svensk livsmedelsberedskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att stärka användningen av offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för att säkra svensk livsmedelsförsörjning utifrån ett beredskapsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förutsättningarna för att fastställa mål för minimiandelen svenskt i livsmedelsupphandlingar med syftet att stödja inhemska producenter och främja en säker och hållbar livsmedelsproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige befinner sig i en kritisk tid där varannan matkasse består av importerad mat. Vi har behov av ökad livsmedelsproduktion för att säkerställa försörjningstrygghet i kris
tider och för att upprätthålla en stärkt beredskap. Offentlig upphandling och offentliga måltider är centrala komponenter för att nå detta mål och stärka vår livsmedelsbered
skap.
Våra bönder står redo att producera mer mat men behöver stöd i form av långsiktigt hållbara ekonomiska villkor. Tre miljoner offentliga måltider serveras varje dag i Sverige, vilka har potential att starta positiva processer där närproducerat skapar nya arbetstillfällen och bidrar till en robust livsmedelskedja i hela landet.
I ljuset av detta blir upphandling av svenskproducerade livsmedel central. Det ger mer lönsamma lantbruk, ett ökat antal arbetstillfällen, en förbättrad förmåga till grön omställning samt stärkt krisberedskap genom säkrad tillgång på livsmedel i hela landet och robusta livsmedelskedjor. Detta är i linje med den nationella livsmedelsstrategi som fastställdes av riksdagen 2017.
Sverige har höga standarder för livsmedelsproduktion, vilka präglas av ambitionen att prioritera djurs välfärd, miljö och folkhälsa. Dessa standarder resulterar i att vår produktion är dyrare jämfört med andra EU-länder, där lagstiftningen kan vara mindre strikt. Därför finns en nödvändighet att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor och att främja inhemsk produktion genom att ställa krav på upphandling. Trots utmaningar har flera kommuner visat att det är möjligt att upphandla svenskt genom korrekta krav.
Vi måste agera nu för att stärka vår nationella beredskap, säkra vår livsmedelsför
sörjning och främja hållbar, svensk livsmedelsproduktion. Med stigande elpriser, inflation och pågående klimatförändringar riskerar vi en minskning av andelen svensk
producerat i offentliga måltider, en utveckling som strider mot våra nationella mål och strategier.
Serkan Köse (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:192
av Serkan Köse (S)
Stärkt svensk livsmedelsberedskap och ökad självförsörjning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta fram konkreta mål och mätbara indikatorer för Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel inom ramen för livsmedelsstrategin, med fokus på nationell beredskap, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har i dag en nationell livsmedelsstrategi, senast uppdaterad i mars 2025 i form av Livsmedelsstrategin 2.0. Strategin syftar till att öka produktionen, stärka konkurrens
kraften och säkra hållbarheten i hela livsmedelskedjan. Det är viktiga steg framåt men det räcker inte. Strategin saknar fortfarande tydliga och mätbara mål för Sveriges själv
försörjningsgrad, särskilt utifrån ett kris- och beredskapsperspektiv.
Det geopolitiska läget i Europa, klimatförändringar och globala störningar i
försörj
ningskedjorna har tydligt visat hur sårbart ett högt importberoende är. Redan i
dag ligger
Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel på ungefär 50 procent. Det betyder att vi måste importera hälften av den mat vi äter. Enligt Lantmännens rapport ”Svensk själv
försörjning 2024” efterfrågar en tydlig majoritet av svenska folket en starkare inhemsk försörjningsförmåga.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har vid flera tillfällen varnat för att livsmedelsberedskapen är otillräcklig. Varken lagerhållning, transportberedskap eller nationella mål står i nivå med dagens säkerhetsläge. Även Livsmedelsverket och Jordbruksverket har påtalat att produktionen av baslivsmedel som mjöl, havre, socker och vegetabiliska oljor minskar. Samtidigt visar våra grannländer vägen: Finland har en
självförsörjningsgrad på cirka 80 procent och Danmark över 150 procent. Sverige riskerar
att halka efter både som matnation och som beredskapsland.
Den uppdaterade livsmedelsstrategin lyfter viktiga mål om hållbarhet, konkurrens
kraft och klimatsmart produktion men saknar fortfarande kvantifierade mål för själv
försörjningsgraden. Den innehåller heller inga indikatorer för hur Sveriges förmåga ska följas upp i framtiden.
Det finns inget i EU:s regelverk som hindrar Sverige från att sätta egna mål för livs
medelstrygghet. Tvärtom uppmuntrar EU:s Farm to Fork-strategi medlemsländerna att främja regional produktion, minska sårbarhet och korta leveranskedjor för att öka mot
ståndskraften i händelse av kris.
En långsiktigt trygg livsmedelsförsörjning handlar inte enbart om jordbruk. Det är en
fråga om civilförsvar, krisberedskap och samhällssäkerhet. Det handlar också om logistik
, infrastruktur och förmåga till snabb omställning. Här spelar strategiskt viktiga hamnar som Norviks hamn i Nynäshamn en avgörande roll, då den kan ta emot och fördela livsmedel till hela landet i krislägen.
Det är dags att gå från allmänna ambitioner till konkreta åtgärder. Sverige kan inte nöja
sig med visioner om hållbarhet och konkurrenskraft. Vi behöver tydliga mål för själv
försörjningsgrad, särskilt för vissa nyckelprodukter, samt indikatorer för uppföljning och utveckling. Utan mätbara mål blir livsmedelsstrategin en skrivbordsprodukt. Med tydliga mål kan vi bygga ett robust, tryggt och motståndskraftigt livsmedelssystem för hela befolkningens säkerhet.
Serkan Köse (S)