Jämför sakliga förslag
A · En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
2022/23 · HA02943 · Tobias Andersson (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD); Jessica Stegrud (SD); Eric Palmqvist (SD); Anette Rangdag (SD)
Original hos RiksdagenB · Näringspolitikens inriktning
2023/24 · HB02433 · Tobias Andersson (SD); Josef Fransson (SD); Eric Palmqvist (SD); Jessica Stegrud (SD); Johnny Svedin (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.005 · ämneslikhet 0.763. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 16 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
16 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna inom utbildningsväsendet i naturvetenskapliga ämnen och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade satsningar för fler ingenjörer och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning genom vidareutbildning samt utlandsrekrytering och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera upp industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid handläggningen av miljötillstånd i större omfattning än i dag arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2074 ord · B 809 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:943
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna inom utbildningsväsendet i naturvetenskapliga ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om riktade satsningar för fler ingenjörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompetensförsörjning genom vidareutbildning samt utlandsrekrytering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera upp industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid handläggningen av miljötillstånd i större omfattning än i dag arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Industrin utgör basen för svenskt välstånd, och det var alla våra framgångsrika industriföretag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Drygt en miljon svenskar är anställda inom industrin direkt eller indirekt genom den industrirelaterade tjänste
sektorn. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar ett slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter att faktiskt träda in på arbetsmarknaden. I Sverige finns en relativt väl fungerande industri, men det finns även betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa.
Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatta inom den svenska industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg på andra håll, men på senare tid kan det också kopplas till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår omvärld. Sverige tjänar på att även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrens
kraftigt. Befintliga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka långsiktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att en välfungerande exportindustri bevaras och utvecklas upprätthålls dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd.
En sund energipolitik – industrins grundpelare
Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång till elenergi under årets alla timmar. Det är därför som vattenkraften till
sammans med kärnkraften utgör basen i det svenska energisystemet. Detta har tjänat Sverige väl och vi företräder därför denna industrivänliga linje där vi skapar förut
sättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften. Den svenska energipolitiken måste vila på tre ben – leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och en hög miljöprestanda – vilket även var det som präglade svensk kraftproduktion under andra halvan av 1900-talet.
En fungerande kapitalförsörjning
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet ska ökas. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.
Utbilda rätt
Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Insatserna i naturvetenskap
liga ämnen, både vad gäller lärarutbildning och grundskola, ska intensifieras. Ett stort framtida behov finns av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför riktade satsningar behövs för detta. Resursallokeringen till de högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning och examen. På grund
skole- och gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kompetensförsörjningen för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknikcollege. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur, behövs. Ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar.
Kompetensförsörjning
Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid att finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder. För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen.
Forskning för en innovativ industri
Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig. Det handlar också om att våga prioritera det som är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grundförutsättningarna för att utveckla nya industriella koncept i Sverige.
Konkurrenskraftiga skatter
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att inte den svenska konkurrenskraften ska urholkas på sikt.
En välfungerande infrastruktur
Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land, vilket innebär stora utmaningar för det offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgör
ande för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbetskraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transportinfrastrukturen, vilket medverkar till att det är högst angeläget att snarast påbörja upprustning och långsiktiga investeringar. Regeringen bör ge direktiv om att industrins villkor måste prioriteras upp inom infrastrukturplaneringen. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom ligger klart under, är oroväckande. Det är angeläget att inte ytterligare försvåra för åkerinäringen vars näring redan är hårt ansträngd. Även krafttag kring cabotagetransporter krävs, vilket innebär att en utländsk lastbil som lossar gods i Sverige har begränsade möjligheter att utföra inrikestransporter innan den lämnar landet för en internationell transport. Polisen måste utveckla och stärka kontrollerna på väg för att stoppa den olagliga trafiken i Sverige. Polisen ska också med hjälp av fysisk eller digital dokumentation ha en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport eller en olaglig inrikestransport vid en kontroll längs de svenska vägarna. I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell ange
lägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.
Handel
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Internationell handel är nödvändig för landets ekonomi och handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningar för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som samman
taget bygger en aktiv och offensiv näringspolitik. En fortsatt satsning på och utveckling av svensk krigsmaterielexport är av vikt. Det är i grunden en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt inhemskt försvar. I handelsavtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring, exempelvis gällande djurskyddskrav.
Enklare lagstiftning och regelverk
Regelbördan medför kostnader och minskad produktivitet genom en ökad administra
tion som inkräktar på företagens huvudsakliga verksamheter. Därför behöver den genomlysas och där så är möjligt regelkrånglet minskas. En pragmatisk hållning gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter måste gälla. Dessa har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt. Samtidigt behöver en modell för systematiserat regelförenklingsarbete initieras där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål, nämligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekonomiska effekter vida överstiger nyttan.
Tillståndsprocesser
Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Möjligheten att införa bortre tids
gränser för ärendehantering bör övervägas. Jämte detta bör hanteringen vid över
klaganden av tillståndsärenden förenklas. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är att miljötillstånd för nya industrifastigheter drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjligheterna är mycket goda för till exempel export till växande ekonomier.
Processen är kostsam för både företagen och samhället med skatteintäkter och arbetstillfällen som vida överstiger kostnaden för ett erforderligt antal handläggare. Dessa handläggare måste bli fler och deras uppgift ska vara att arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera. Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelningen vid förorenad mark, till exempel vad gäller industri
tomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi ska avhjälpas genom ett förtydligande av nuvarande regelverk. Staten bör stå med betryggande resurser för sanering.
Konkurrenskraftsmål
Precis som redogjorts för ovan måste Sverige vidta åtgärder för att säkerställa svensk konkurrenskraft på den allt mer globaliserade marknaden. Tyvärr har andra politiker och partier hämmat den svenska konkurrenskraften genom symbolskatter, onödigt regel
krångel, långa tillståndsprocesser med mera. Redan idag har industriinvesteringar skett i andra länder istället för i Sverige på grund av bland annat effektbrist, och denna utveckling riskerar att fortsätta ifall åtgärder inte vidtas. Utöver de förslag som berörts tidigare i denna motion återfinns därför även ett behov av ett konkurrenskraftsmål. Målet ska syfta till att stärka Sveriges konkurrenskraft och bör bygga på ett konkurrens
kraftsindex som mäter konkurrenskraften på olika relevanta områden.
Tobias Andersson (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Anette Rangdag (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:433
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Näringspolitikens inriktning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Skapandet
av ett gott näringslivsklimat för att såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa är centralt. Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och priori
teras. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Det är viktigt med tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regel
krångel. Det är så framtidens välstånd byggs.
Svensk industri
Sveriges industriföretag är vitala för den svenska ekonomin och välfärden. I miljöerna
kring industrin växer många av framtidens företag fram. På industriområdet har Sverige
demokraterna
presenterat en industristrategi med en lång rad sammanhängande förslag med målet att stoppa flykten utomlands av industrijobb, samt återtagande av sådana jobbmöjligheter. Detta vill vi åstadkomma genom strategiskt viktiga vägval och
priori
teringar och arbetar konsekvent för att få upp dessa frågor på den politiska dagordningen.
Regelbördan
För näringslivsklimatet som helhet ska en offensiv politik för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna för landets företag prioriteras. Större krav ska ställas på konsekvensutredningarna vid införande av nya regler, och ett systematiserat
arbete med att ta bort regler där kostnaderna överstiger nyttan och där näringslivsorganisa
tionerna
ska få ett formaliserat mandat att sätta agendan behövs.
Små och medelstora företag
De flesta nya arbetstillfällen skapas i växande småföretag, det är dessa företag som har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer. Små
företag har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning och minskad arbets
löshet. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att därigenom få fler små företag att starta och växa. Generella satsningar på små och medelstora företag förordas, vilket kommer att gynna alla branscher och företagare.
Energi
För ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat i Sverige är tillgång och pris på energi helt centralt. På detta område har en oansvarig och ideologiskt driven energipolitik kastat Sverige decennier tillbaka och där politiken därför måste sätta som en av sina absolut främsta prioriteringar att återupprätta ett fungerande energisystem för hela landet med tillräckliga mängder baskraft. Energipolitiken måste bidra till att det åter levereras elkraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser.
Skatterna
I en värld med globala värdekedjor är skattenivåerna direkt påverkande på företagens konkurrenskraft. Sänkta skatter kommer i många fall därmed att öka skatteintäkterna såväl som företagens vinster. Skattepolitiken måste därför syfta till konkurrenskraftiga skatter som inte avviker från omvärlden på ett sätt som försvårar för företagande i Sverige.
Kapitalförsörjning
Det är angeläget med en fungerande kapitalförsörjning så att nya och expanderande företag inte bromsas. Svensk ekonomi är beroende av att dessa företag skapar nya arbetstillfällen, och vår politik stärker deras kapitalförsörjningsmöjligheter genom t.ex. förbättrade möjligheter till personaloptioner. Bristande kapitalförsörjning brukar drabba företag i avfolkningsorter hårdare varför det kan finnas behov av statliga stöd men endast om dessa kan bevisas ha en märkbar effekt och verka marknadskompletterande.
Utbildning
Utbildningspolitiken är avgörande för att företag ska få tag på rätt kompetens. De natur
vetenskapliga och tekniska ämnena behöver prioriteras. När det gäller kompetensförsörj
ning
behöver det finnas strukturer och ett förenklat regelverk som gör det möjligt att rekrytera högutbildad arbetskraft på den internationella marknaden.
Forskning
Forskningen är central för näringslivets utveckling och tillräckliga resurser måste av
sättas och användas så att forskningen stärker näringslivet. På senare tid har tecken visat på att en del företagsforskning lämnar landet för att i stället etablera sig utomlands. Det är en allvarlig signal om att miljön för forskning inom företagsvärlden inte är den bästa. Skattenivåerna för att gynna inhemsk företagsforskning behöver ses över. Även
regel
verket för att säkerställa att inte regler hämmar, utan stimulerar inhemsk företagsforskning bör ses över.
Infrastruktur
För att näringslivet ska fungera väl krävs en klok och målinriktad infrastrukturpolitik.
Gods måste kunna transporteras och personal måste kunna ta sig till arbetet. Större infra
strukturprojekt
behöver i högre utsträckning ställas mot varann tidigt i beredningsarbetet så att de mest lönsamma investeringarna prioriteras.
Handel
Vi tror på och förstår vikten av frihandel. Sverige är ett exportberoende land och det är av yttersta vikt att politiken bidrar till att svenska företag kan verka på den internatio
nella marknaden på ett konkurrenskraftigt sätt. Genom att aktivt förespråka frihandel samtidigt som de handelsavtal som ingås prioriterar en real tillväxt för Sverige säker
ställs, kan Sveriges ställning stärkas globalt. Handel är ett demokratiarbete där djuretik, CSR, jämställdhet och miljöaspekter bör vägas in.
Tobias Andersson (SD)
Josef Fransson (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Johnny Svedin (SD)