Näringspolitikens inriktning

Motion till riksdagen 2023/24:433 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Näringspolitikens inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitikens inriktning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Skapandet av ett gott näringslivsklimat för att såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa är centralt. Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva och priori ­ teras. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Det är viktigt med tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regel ­ krångel. Det är så framtidens välstånd byggs. Svensk industri Sveriges industriföretag är vitala för den svenska ekonomin och välfärden. I miljöerna kring industrin växer många av framtidens företag fram. På industriområdet har Sverige ­ demokraterna presenterat en industristrategi med en lång rad sammanhängande förslag med målet att stoppa flykten utomlands av industrijobb, samt återtagande av sådana jobbmöjligheter. Detta vill vi åstadkomma genom strategiskt viktiga vägval och priori ­ teringar och arbetar konsekvent för att få upp dessa frågor på den politiska dagordningen. Regelbördan För näringslivsklimatet som helhet ska en offensiv politik för att förenkla regelbördan och minska de administrativa kostnaderna för landets företag prioriteras. Större krav ska ställas på konsekvensutredningarna vid införande av nya regler, och ett systematiserat arbete med att ta bort regler där kostnaderna överstiger nyttan och där näringslivsorganisa ­ tionerna ska få ett formaliserat mandat att sätta agendan behövs. Små och medelstora företag De flesta nya arbetstillfällen skapas i växande småföretag, det är dessa företag som har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer. Små ­ företag har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning och minskad arbets ­ löshet. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att därigenom få fler små företag att starta och växa. Generella satsningar på små och medelstora företag förordas, vilket kommer att gynna alla branscher och företagare. Energi För ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat i Sverige är tillgång och pris på energi helt centralt. På detta område har en oansvarig och ideologiskt driven energipolitik kastat Sverige decennier tillbaka och där politiken därför måste sätta som en av sina absolut främsta prioriteringar att återupprätta ett fungerande energisystem för hela landet med tillräckliga mängder baskraft. Energipolitiken måste bidra till att det åter levereras elkraft med hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser. Skatterna I en värld med globala värdekedjor är skattenivåerna direkt påverkande på företagens konkurrenskraft. Sänkta skatter kommer i många fall därmed att öka skatteintäkterna såväl som företagens vinster. Skattepolitiken måste därför syfta till konkurrenskraftiga skatter som inte avviker från omvärlden på ett sätt som försvårar för företagande i Sverige. Kapitalförsörjning Det är angeläget med en fungerande kapitalförsörjning så att nya och expanderande företag inte bromsas. Svensk ekonomi är beroende av att dessa företag skapar nya arbetstillfällen, och vår politik stärker deras kapitalförsörjningsmöjligheter genom t.ex. förbättrade möjligheter till personaloptioner. Bristande kapitalförsörjning brukar drabba företag i avfolkningsorter hårdare varför det kan finnas behov av statliga stöd men endast om dessa kan bevisas ha en märkbar effekt och verka marknadskompletterande. Utbildning Utbildningspolitiken är avgörande för att företag ska få tag på rätt kompetens. De natur ­ vetenskapliga och tekniska ämnena behöver prioriteras. När det gäller kompetensförsörj ­ ning behöver det finnas strukturer och ett förenklat regelverk som gör det möjligt att rekrytera högutbildad arbetskraft på den internationella marknaden. Forskning Forskningen är central för näringslivets utveckling och tillräckliga resurser måste av ­ sättas och användas så att forskningen stärker näringslivet. På senare tid har tecken visat på att en del företagsforskning lämnar landet för att i stället etablera sig utomlands. Det är en allvarlig signal om att miljön för forskning inom företagsvärlden inte är den bästa. Skattenivåerna för att gynna inhemsk företagsforskning behöver ses över. Även regel ­ verket för att säkerställa att inte regler hämmar, utan stimulerar inhemsk företagsforskning bör ses över. Infrastruktur För att näringslivet ska fungera väl krävs en klok och målinriktad infrastrukturpolitik. Gods måste kunna transporteras och personal måste kunna ta sig till arbetet. Större infra ­ strukturprojekt behöver i högre utsträckning ställas mot varann tidigt i beredningsarbetet så att de mest lönsamma investeringarna prioriteras. Handel Vi tror på och förstår vikten av frihandel. Sverige är ett exportberoende land och det är av yttersta vikt att politiken bidrar till att svenska företag kan verka på den internatio ­ nella marknaden på ett konkurrenskraftigt sätt. Genom att aktivt förespråka frihandel samtidigt som de handelsavtal som ingås prioriterar en real tillväxt för Sverige säker ­ ställs, kan Sveriges ställning stärkas globalt. Handel är ett demokratiarbete där djuretik, CSR, jämställdhet och miljöaspekter bör vägas in. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Johnny Svedin (SD)