Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.295 · ämneslikhet 0.956. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.812A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundläggande kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om god kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 380 ord · B 272 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1839
av Maria Stockhaus och Adam Reuterskiöld (båda M)
God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundläggande kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barn med adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser får inte alltid det rätta stödet i våra förskolor och skolor. Vi ser att många elever kommer ända till gymnasie
skolans individuella program innan bra stödåtgärder anpassade för eleverna sätts in. Då har de ofta stora kunskapsluckor som det kan vara svårt att hinna fylla under gymnasie
tiden. Förutom kunskapsluckor har eleverna ofta förlorat självkänsla och tron på sin förmåga.
Trots att vi vet att en dator med rättstavningsprogram är av avgörande betydelse för elever med dyslexi så har inte alla elever med dyslexidiagnos tillgång till egen dator. Att det brister i stödet eller undervisningen för dessa grupper beror till stor del på avsaknaden av en fungerande skolhälsovård där dessa barn tidigt kan identifieras. En fungerande elevhälsa med regelbundna hälsoundersökningar för fysisk och psykisk hälsa är avgörande för att identifiera eventuella diagnoser och de anpassningar under skoltiden som barn har rätt till. Idag kommer knappt 10
% av eleverna i kontakt med en skolläkare och i dagens riktlinjer utpekas lärare som ansvariga för att möta barns oro. Lärare ska inte bära ansvaret för barns oro eller bära ansvaret för att ensamt anpassa undervisningen för vissa elever. Skolans vårduppdrag måste återinföras i skollagen och elever som av olika anledningar inte klarar helklasskonceptet behöver erbjudas undervisning i mindre grupp och extraträning med utbildad speciallärare. Dagens arbetssätt med ”extra anpassningar” behöver bytas ut mot mer tid och stöd till lärande. Dessa barn finns i alla barngrupper och i alla klasser och grundläggande kompetens för att identifiera dessa elever och vilket extra stöd som de behöver bör ingå i lärar
utbildningen. Oavsett om man arbetar med små barn i förskolan, barn i grundskolan eller ungdomar i gymnasiet behöver lärare få en höjd kompetens inom området.
Med anledning av ovanstående bör regeringen överväga att se över hur man kan möjliggöra att alla förskollärare och lärare innehar grundläggande kompetens om adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska tillstånd.
Maria Stockhaus (M)
Adam Reuterskiöld (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2189
av Maria Stockhaus (M)
God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om god kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barn med adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser får inte alltid det rätta stödet i våra förskolor och skolor. Vi ser att många elever kommer ända till gymnasie
skolans individuella program innan bra stödåtgärder anpassade för eleverna sätts in. Då har de ofta stora kunskapsluckor som det kan vara svårt att hinna fylla under gymnasie
tiden. Förutom kunskapsluckor har eleverna ofta förlorat självkänsla och tron på sin förmåga. För barn med dyslexi är det avgörande att ändamålsenligt stöd och adekvata hjälpmedel sätts in i rätt tid, men det är inte självklart att anpassad pedagogik för dessa barn ingår i utbildningen för lärare och förskollärare. Dessa barn finns i alla barngrupper och i alla klasser och kompetens i hur undervisning och stöd kan anpassas så att elever får bättre förutsättningar att klara skolan borde vara obligatoriskt i lärarutbildningen. Oavsett om man arbetar med små barn i förskolan, barn i grundskolan eller ungdomar i gymnasiet behöver ansvariga lärare få en höjd kompetens inom området.
Det ska vara en självklarhet att alla lärare vet att dyslexi, adhd och andra neuro
psykiatriska diagnoser ibland kräver andra undervisningsmetoder och annan pedagogik. Med anledning av ovanstående bör regeringen överväga att se över hur man kan möjlig
göra att alla förskollärare och lärare innehar grundläggande kompetens om adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska tillstånd.
Maria Stockhaus (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag