Jämförelse 63bf354c7494fc277790937e Underlagets kontrollsumma: 1b4219c77d5a7cb28f9c4c551932503cc9d2f99c43911c1b66fa736548e19df3 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021839: God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021839 Motion till riksdagen 2022/23:1839 av Maria Stockhaus och Adam Reuterskiöld (båda M) God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grundläggande kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn med adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser får inte alltid det rätta stödet i våra förskolor och skolor. Vi ser att många elever kommer ända till gymnasie ­ skolans individuella program innan bra stödåtgärder anpassade för eleverna sätts in. Då har de ofta stora kunskapsluckor som det kan vara svårt att hinna fylla under gymnasie ­ tiden. Förutom kunskapsluckor har eleverna ofta förlorat självkänsla och tron på sin förmåga. Trots att vi vet att en dator med rättstavningsprogram är av avgörande betydelse för elever med dyslexi så har inte alla elever med dyslexidiagnos tillgång till egen dator. Att det brister i stödet eller undervisningen för dessa grupper beror till stor del på avsaknaden av en fungerande skolhälsovård där dessa barn tidigt kan identifieras. En fungerande elevhälsa med regelbundna hälsoundersökningar för fysisk och psykisk hälsa är avgörande för att identifiera eventuella diagnoser och de anpassningar under skoltiden som barn har rätt till. Idag kommer knappt 10 % av eleverna i kontakt med en skolläkare och i dagens riktlinjer utpekas lärare som ansvariga för att möta barns oro. Lärare ska inte bära ansvaret för barns oro eller bära ansvaret för att ensamt anpassa undervisningen för vissa elever. Skolans vårduppdrag måste återinföras i skollagen och elever som av olika anledningar inte klarar helklasskonceptet behöver erbjudas undervisning i mindre grupp och extraträning med utbildad speciallärare. Dagens arbetssätt med ”extra anpassningar” behöver bytas ut mot mer tid och stöd till lärande. Dessa barn finns i alla barngrupper och i alla klasser och grundläggande kompetens för att identifiera dessa elever och vilket extra stöd som de behöver bör ingå i lärar ­ utbildningen. Oavsett om man arbetar med små barn i förskolan, barn i grundskolan eller ungdomar i gymnasiet behöver lärare få en höjd kompetens inom området. Med anledning av ovanstående bör regeringen överväga att se över hur man kan möjliggöra att alla förskollärare och lärare innehar grundläggande kompetens om adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska tillstånd. Maria Stockhaus (M) Adam Reuterskiöld (M) === HB022189: God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022189 Motion till riksdagen 2023/24:2189 av Maria Stockhaus (M) God pedagogisk kompetens om adhd, dyslexi och andra neuropsykiatriska diagnoser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om god kompetens i fråga om adhd och dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn med adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska diagnoser får inte alltid det rätta stödet i våra förskolor och skolor. Vi ser att många elever kommer ända till gymnasie ­ skolans individuella program innan bra stödåtgärder anpassade för eleverna sätts in. Då har de ofta stora kunskapsluckor som det kan vara svårt att hinna fylla under gymnasie ­ tiden. Förutom kunskapsluckor har eleverna ofta förlorat självkänsla och tron på sin förmåga. För barn med dyslexi är det avgörande att ändamålsenligt stöd och adekvata hjälpmedel sätts in i rätt tid, men det är inte självklart att anpassad pedagogik för dessa barn ingår i utbildningen för lärare och förskollärare. Dessa barn finns i alla barngrupper och i alla klasser och kompetens i hur undervisning och stöd kan anpassas så att elever får bättre förutsättningar att klara skolan borde vara obligatoriskt i lärarutbildningen. Oavsett om man arbetar med små barn i förskolan, barn i grundskolan eller ungdomar i gymnasiet behöver ansvariga lärare få en höjd kompetens inom området. Det ska vara en självklarhet att alla lärare vet att dyslexi, adhd och andra neuro ­ psykiatriska diagnoser ibland kräver andra undervisningsmetoder och annan pedagogik. Med anledning av ovanstående bör regeringen överväga att se över hur man kan möjlig ­ göra att alla förskollärare och lärare innehar grundläggande kompetens om adhd, dyslexi samt andra neuropsykiatriska tillstånd. Maria Stockhaus (M)