Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.658 · ämneslikhet 0.988. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 357 ord · B 358 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:703
av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Bättre rehabilitering för långtidssjuka
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmsta året. Ersättningen beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon egen arbetsförmåga.
Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots markanta nedsättningar av arbetsförmågan får idag många avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilde individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, för
säkringskassa och vårdgivare inte fungerar och den försäkrade drabbas hårt.
Detta är ett stort problem inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest.
Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när be
dömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag, En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Vi ser att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkringskassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang.
Johanna Haraldsson (S)
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:1203
av Johanna Haraldsson m.fl. (S)
Rehabilitering för långtidssjuka
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller
funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmaste året. Ersättningen
beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon arbetsförmåga.
Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots en markant nedsättning av arbetsförmågan får många idag avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilda individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett
misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, försäkrings
kassa
och vårdgivare inte fungerar och individen drabbas hårt. Detta är ett stort problem, inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan också för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest.
Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet
med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när bedömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag – En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69).
Vi menar att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med en långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkrings
kassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang.
Johanna Haraldsson (S)
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag