Jämförelse 6270de8a2ee7f84472c90e49 Underlagets kontrollsumma: 0cbecee53f4ae8120848aacff523d9f2d3293f451bc8b7ed6feb6c13f4cd93d1 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02703: Bättre rehabilitering för långtidssjuka === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02703 Motion till riksdagen 2022/23:703 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Bättre rehabilitering för långtidssjuka Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmsta året. Ersättningen beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon egen arbetsförmåga. Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots markanta nedsättningar av arbetsförmågan får idag många avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilde individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, för ­ säkringskassa och vårdgivare inte fungerar och den försäkrade drabbas hårt. Detta är ett stort problem inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest. Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när be ­ dömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag, En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Vi ser att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkringskassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S) === HB021203: Rehabilitering för långtidssjuka === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021203 Motion till riksdagen 2023/24:1203 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Rehabilitering för långtidssjuka Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmaste året. Ersättningen beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon arbetsförmåga. Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots en markant nedsättning av arbetsförmågan får många idag avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilda individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, försäkrings ­ kassa och vårdgivare inte fungerar och individen drabbas hårt. Detta är ett stort problem, inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan också för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest. Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när bedömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag – En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Vi menar att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med en långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkrings ­ kassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)