Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1497 av Marléne Lund Kopparklint (M) Upplärningsplikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda hur de länder som ligger i topp i Pisaundersökningen organiserat sin barnomsorg och skola och om att Sverige bör se över möjligheten att likt Finland, Norge och USA införa en form av upplärningsplikt i stället för dagens skolplikt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inför upplärningsplikt i stället för skolplikt. Barnen är vår framtid och vårt hopp. Det är av yttersta vikt att alla barn har en god barndom och skolgång, där de rustas med goda värderingar och kunskap för framtiden och livets många utmaningar. Sverige har i skol ­ resultat länge halkat efter andra jämförbara länder trots att vi lägger stora offentliga resurser på barnomsorg och skola. Finland, Norge och USA har alla bättre resultat än Sverige i Pisaundersökningen. Dessa har en flexibel barnomsorg samt upplärningsplikt i stället för skolplikt. Denna upplärningsplikt sätter kunskapsinlärning först och ger lärare , vårdnadshavare och elever, genom flexibilitet, en möjlighet att nå de uppsatta kunskaps ­ målen efter elevernas behov. Detta innebär en förstärkt möjlighet för vårdnadshavare och lärare att ge elever stöttning vid behov. Sverige och Tyskland har en annan form av barnomsorg och strikt skolplikt. Ett system där närvaro trumfar inlärning. Detta verkar tyvärr leda till mer psykisk ohälsa och sämre inlärning, vilket vi tyvärr ser i statistiken då många elever i dagens Sverige inte når skolans mål. Detta måste ändras och upplärningsplikt är ett steg på vägen mot en skola som ger ordning, trygghet och kunskap för livet. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2903 av Marléne Lund Kopparklint (M) Utvärdering av framgångsrika skolsystem i jämförbara länder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förutsättningarna för att utreda hur de länder som ligger i topp i Pisaundersökningen organiserar sin skola och barnomsorg samt att överväga om delar av deras system kan införas i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Trots omfattande satsningar har svenska elever under lång tid presterat sämre i inter ­ nationella jämförelser än elever i flera jämförbara länder. Pisaundersökningarna visar tydligt att Sverige halkat efter i viktiga ämnen. Länder som Finland och Norge och vissa delstater i USA har bättre resultat och bygger sin framgång på andra system än den svenska skolplikten. Finland har till exempel kombinerat höga kunskapsresultat med låg stressnivå hos eleverna, medan Norge erbjuder mer flexibilitet i undervisningen. För att stärka den svenska skolan är det därför viktigt att utreda vad vi kan lära av andra länder och hur deras system för barnomsorg, skolorganisation och elevstöd kan anpassas till svenska förhållanden. En sådan utredning skulle kunna ge underlag för välgrundade beslut som stärker elevernas lärande, minskar skillnaderna i resultat och gör skolan till en tryggare plats för både elever och personal. Marléne Lund Kopparklint (M)