RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Öppna offentliga data

2023/24 · HB021786 · Rickard Nordin (C)

Original hos Riksdagen

B · Öppna offentliga data

2024/25 · HC021003 · Rickard Nordin (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.782 · ämneslikhet 0.996. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna offentliga data via licenser som exempelvis Creative Commons och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna offentliga data via licenser som exempelvis Creative Commons och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 359 ord · B 353 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1786 av Rickard Nordin (C) Öppna offentliga data Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna offentliga data via licenser som exempelvis Creative Commons och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det offentliga samlar in information av olika slag hamnar det ofta i databaser som används till olika områden. Många gånger hade dessa databaser kunnat vara en guld ­ gruva för nya affärsidéer, forskning och innovationer. Det finns tydliga exempel där exempelvis Östersjöforskningen lider av att inte få till ­ gång till geografisk information som redan finns insamlad hos svenska myndigheter. Information som varken är personkänslig eller säkerhetsklassad. Med fler öppna databaser kunde också nya affärsidéer poppa upp. Nya appar, tjänster och andra idéer kan skapas, vilket ger jobb och företag som i sin tur bidrar till intäkter till det offentliga. Det material det offentliga har samlat in som inte är av känslig karak ­ tär kan ju dessutom sägas tillhöra oss alla, eftersom det är vi som med våra skattemedel bekostat insamlandet av materialet. Därför är det logiskt och rimligt att vi också ska få tillgång till det. Det är också rimligt att tro att de affärsidéer som skapas i högre grad är tjänstebaserade, snarare än produktionsbaserade, vilket gynnar en hållbar konsumtion. Det finns med andra ord både logiska, ekonomiska och miljömässiga skäl till varför det offentliga bör se över vilka databaser som kan öppnas upp för den som önskar tillgång på ett betydligt bättre sätt än idag. Självklart ska känsliga uppgifter sekretessbeläggas eller inte lämnas ut slentrianmässigt. Alla data som myndigheter samlar in bör därför licenseras under någon av de stan ­ darder för öppna data som finns. Det kan exempelvis vara CC-BY-SA-NC, CC-BY-SA, eller någon liknande licens. Sådana licenser hjälper skapare att behålla sin upphovsrätt medan de låter andra kopiera, distribuera och använda deras verk på vissa sätt – i vart fall icke-kommersiellt. Det går även att ställa krav på att den som vill använda det kom ­ mersiellt ska tillgängliggöra sin skapelse enligt samma licenser. Det skulle kunna ge stora fördelar för samhället i stort och leda till att nya tjänster uppkommer. Rickard Nordin (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:1003 av Rickard Nordin (C) Öppna offentliga data Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna offentliga data via licenser som exempelvis Creative Commons och tillkännager detta för regeringen. Motivering När det offentliga samlar in information av olika slag hamnar den ofta i databaser som används till olika områden. Många gånger hade dessa databaser kunnat vara en guld ­ gruva för nya affärsidéer, forskning och innovationer. Det finns tydliga exempel där exempelvis Östersjöforskningen lider av att inte få tillgång till geografisk information som redan finns insamlad hos svenska myndigheter. Information som varken är personkänslig eller säkerhetsklassad. Med fler öppna databaser kunde också nya affärsidéer poppa upp. Nya appar, tjänster och andra idéer kan skapas, vilket ger jobb och företag som i sin tur bidrar till intäkter till det offentliga. Det material det offentliga har samlat in som inte är av känslig karaktär kan ju dessutom sägas tillhöra oss alla, eftersom det är vi som med våra skattemedel bekostat insamlandet av materialet. Därför är det logiskt och rimligt att vi också ska få tillgång till det. Det är också rimligt att tro att de affärsidéer som skapas i högre grad är tjänstebaserade, snarare än produktionsbaserade, vilket gynnar en hållbar konsumtion. Det finns med andra ord både logiska, ekonomiska och miljömässiga skäl till att det offentliga bör se över vilka databaser som kan öppnas upp för den som önskar tillgång på ett betydligt bättre sätt än idag. Självklart ska känsliga uppgifter sekretessbeläggas eller inte lämnas ut slentrianmässigt. Alla data som myndigheter samlar in bör därför licenseras under någon av de standarder för öppna data som finns. Det kan exempelvis vara CC-BY-SA-NC, CC-BY-SA, eller någon liknande licens. Sådana licenser hjälper skapare att behålla sin upphovs ­ rätt medan de låter andra kopiera, distribuera och använda deras verk på vissa sätt – i vart fall icke-kommersiellt. Det går även att ställa krav på att den som vill använda det kommersiellt ska tillgängliggöra sin skapelse enligt samma licenser. Det skulle kunna ge stora fördelar för samhället i stort och leda till att nya tjänster uppkommer. Rickard Nordin (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag