Jämför sakliga förslag
A · Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund
2023/24 · HB021029 · Dzenan Cisija (S)
Original hos RiksdagenB · Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet
2025/26 · HD022306 · Dzenan Cisija (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.019 · ämneslikhet 0.780. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund, samt en översyn kring hur man ska minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad, och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över metoder för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering och på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 288 ord · B 343 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1029
av Dzenan Cisija (S)
Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund, samt en översyn kring hur man ska minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är ett mångkulturellt land, med en betydande andel av befolkningen som har icke-svensk bakgrund. Inom denna mångfald ligger en potential för innovation och ut
veckling, som enbart kan realiseras genom att säkerställa jämlikhet och inkludering på arbetsmarknaden. Trots tidigare insatser visar data från Statistiska centralbyrån och forskning vid Sveriges universitet att en strukturell diskriminering utgör hinder för detta, särskilt när det gäller etnisk bakgrund.
Utmaningarna manifesterar sig genom betydande skillnader i arbetslöshet och löne
nivåer mellan inrikes och utrikes födda, samt genom upplevd diskriminering under rekryteringsprocesser för individer med icke-svenskklingande namn. Etnisk segregation är tyvärr starkt korrelerad med socioekonomisk segregation, vilket ytterligare förstärker känslan av utanförskap och marginalisering.
Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen adresserar och gör slut på dessa strukturella orättvisor. En utredning, som också skall inkludera röster från de diskrimin
erade gruppera, bör tillsättas i syfte att granska och analysera förekomsten av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, med ett särskilt fokus på etnisk bakgrund. Utifrån den bör därefter konkreta och handlingskraftiga åtgärdsplaner utformas och implementeras, för att minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad.
Genom att aktivt arbeta för en inkluderande arbetsmarknad, där alla ges lika möjlig
heter oavsett etnisk bakgrund, kan Sverige bli ett mer rättvist och solidariskt samhälle, där varje individ har möjlighet att bidra och utvecklas.
Dzenan Cisija (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2306
av Dzenan Cisija (S)
Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över metoder för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering och på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Svensk arbetsmarknad ska bygga på likabehandling och meritokrati, men forskningen visar entydigt att personer med utländsk bakgrund systematiskt missgynnas redan i det första steget av anställningsprocessen. Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har i flera fältexperiment visat att identiska ansökningar med utländsk
klingande namn får betydligt färre intervjukallelser än ansökningar med svensk
klingande namn. Liknande resultat återkommer i rapporter från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), som dessutom påvisar hur denna diskriminering bidrar till en etnisk yrkessegregering där personer med utom
europeisk bakgrund ofta hänvisas till lågstatusyrken trots fullgod utbildning och erfarenhet. Delegationen för migrationsstudier (Delmi) konstaterar i sin senaste kunskapsöversikt att diskrimineringen är omfattande och återkommande i flera branscher och att frivilliga åtgärder inte har varit tillräckliga för att bryta mönstret.
Trots en stark diskrimineringslagstiftning och tillsyn från Diskriminerings
ombudsmannen saknas ett nationellt, systematiskt verktyg för att fortlöpande kartlägga och förebygga denna form av strukturell diskriminering. Korrespondensstudier, där identiska jobbansökningar med olika namn skickas för att mäta arbetsgivares svars
frekvens, är en internationellt etablerad och rättssäker metod som ger tillförlitlig statistik som inte kan bortförklaras med individuella omständigheter. Regelbundet genomförda, obligatoriska korrespondensstudier med öppet redovisade resultat skulle ge regeringen och arbetsmarknadens parter nödvändig insyn och skapa tydliga incitament för arbetsgivare att förändra sina rekryteringsprocesser.
Sverige har en lång tradition av att värna jämlikhet och motverka diskriminering. För att leva upp till denna tradition och säkerställa en arbetsmarknad där meriter och kompetens, inte namn eller bakgrund, avgör möjligheterna till anställning krävs nu en mer handlingskraftig politik. Ett nationellt program för obligatoriska korrespondens
studier är ett forskningsbaserat och effektivt verktyg som kan identifiera och bryta den strukturella diskriminering som alltför länge har hindrat människor med utländsk bakgrund från att fullt ut delta i arbetslivet.
Dzenan Cisija (S)