Jämförelse 5805ee0cf9b3e7fb4894b697 Underlagets kontrollsumma: 312689d5c14b5a5b5a439563b806f284bca103d579d2b7b800d9611fae489d11 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021029: Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021029 Motion till riksdagen 2023/24:1029 av Dzenan Cisija (S) Strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden med särskilt fokus på etnisk bakgrund, samt en översyn kring hur man ska minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett mångkulturellt land, med en betydande andel av befolkningen som har icke-svensk bakgrund. Inom denna mångfald ligger en potential för innovation och ut ­ veckling, som enbart kan realiseras genom att säkerställa jämlikhet och inkludering på arbetsmarknaden. Trots tidigare insatser visar data från Statistiska centralbyrån och forskning vid Sveriges universitet att en strukturell diskriminering utgör hinder för detta, särskilt när det gäller etnisk bakgrund. Utmaningarna manifesterar sig genom betydande skillnader i arbetslöshet och löne ­ nivåer mellan inrikes och utrikes födda, samt genom upplevd diskriminering under rekryteringsprocesser för individer med icke-svenskklingande namn. Etnisk segregation är tyvärr starkt korrelerad med socioekonomisk segregation, vilket ytterligare förstärker känslan av utanförskap och marginalisering. Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen adresserar och gör slut på dessa strukturella orättvisor. En utredning, som också skall inkludera röster från de diskrimin ­ erade gruppera, bör tillsättas i syfte att granska och analysera förekomsten av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden, med ett särskilt fokus på etnisk bakgrund. Utifrån den bör därefter konkreta och handlingskraftiga åtgärdsplaner utformas och implementeras, för att minska diskrimineringen och främja en mer inkluderande arbetsmarknad. Genom att aktivt arbeta för en inkluderande arbetsmarknad, där alla ges lika möjlig ­ heter oavsett etnisk bakgrund, kan Sverige bli ett mer rättvist och solidariskt samhälle, där varje individ har möjlighet att bidra och utvecklas. Dzenan Cisija (S) === HD022306: Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022306 Motion till riksdagen 2025/26:2306 av Dzenan Cisija (S) Metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över metoder för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering och på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad ska bygga på likabehandling och meritokrati, men forskningen visar entydigt att personer med utländsk bakgrund systematiskt missgynnas redan i det första steget av anställningsprocessen. Institutet för social forskning vid Stockholms universitet har i flera fältexperiment visat att identiska ansökningar med utländsk ­ klingande namn får betydligt färre intervjukallelser än ansökningar med svensk ­ klingande namn. Liknande resultat återkommer i rapporter från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), som dessutom påvisar hur denna diskriminering bidrar till en etnisk yrkessegregering där personer med utom ­ europeisk bakgrund ofta hänvisas till lågstatusyrken trots fullgod utbildning och erfarenhet. Delegationen för migrationsstudier (Delmi) konstaterar i sin senaste kunskapsöversikt att diskrimineringen är omfattande och återkommande i flera branscher och att frivilliga åtgärder inte har varit tillräckliga för att bryta mönstret. Trots en stark diskrimineringslagstiftning och tillsyn från Diskriminerings ­ ombudsmannen saknas ett nationellt, systematiskt verktyg för att fortlöpande kartlägga och förebygga denna form av strukturell diskriminering. Korrespondensstudier, där identiska jobbansökningar med olika namn skickas för att mäta arbetsgivares svars ­ frekvens, är en internationellt etablerad och rättssäker metod som ger tillförlitlig statistik som inte kan bortförklaras med individuella omständigheter. Regelbundet genomförda, obligatoriska korrespondensstudier med öppet redovisade resultat skulle ge regeringen och arbetsmarknadens parter nödvändig insyn och skapa tydliga incitament för arbetsgivare att förändra sina rekryteringsprocesser. Sverige har en lång tradition av att värna jämlikhet och motverka diskriminering. För att leva upp till denna tradition och säkerställa en arbetsmarknad där meriter och kompetens, inte namn eller bakgrund, avgör möjligheterna till anställning krävs nu en mer handlingskraftig politik. Ett nationellt program för obligatoriska korrespondens ­ studier är ett forskningsbaserat och effektivt verktyg som kan identifiera och bryta den strukturella diskriminering som alltför länge har hindrat människor med utländsk bakgrund från att fullt ut delta i arbetslivet. Dzenan Cisija (S)