Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.633 · ämneslikhet 0.986. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 490 ord · B 483 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:152
av Eva Lindh (S)
Stärkt medarbetarskydd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hoten mot myndigheter ökar enligt en kartläggning som fackförbundet Vision har gjort. Rapporter kommer från Linköping och Malmö om grova hot mot socialsekreterare. Vi nås av andra berättelser från olika delar av samhället; ambulans- och brandpersonal som angrips vid utryckningar, sjukvårdspersonal som hotas då skadade kriminella kommer
till sjukvården och handläggare i olika funktioner i kommunerna som utsätts. Vi kan och
får aldrig acceptera detta. De som drabbas behöver skydd och stöd. Det är i
förlängning
en ett angrepp på det demokratiska samhället. Samhället måste se till att skyddet för dessa
yrkesgrupper är starkt.
Det förekommer att personal ansökt om skyddade personuppgifter eller sekretess
markering i folkbokföringen men fått nej från Skatteverket. Andra har lyft problem med att kriminella lätt kommer åt personliga uppgifter som kan användas som hot mot deras
person och familj. Många poliser framför att deras personliga uppgifter behöver
ett
stark
are
skydd. Vi måste göra allt vi kan för att skydda hotade, som dessutom bara gör sitt jobb för oss och för ett bättre samhälle.
Det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet trädde i kraft i januari i år. Det
han
dlar om att angrepp mot polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård måste straffas.
En sådan gärning drabbar den som utsätts för angreppet eller hoten men kan också innebära
att insatser för samhället hindras eller försvåras. Den som gör sig skyldig till det här brott
et
kan få upp till livstids fängelse. Det är viktiga och tydliga signaler från samhället. Regeringen har också gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan se ut. Därutöver har regeringen genomfört flera lagstiftningsåtgärder som innebär
skärpta straff
för
våld, hot och trakasserier samt för att skydda den personliga integriteten.
Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Men för att skydda anställda från hot och hat måste vissa uppgifter ändå kunna
skyddas. Därför behöver medarbetarskyddet stärkas. Det skulle kunna innebära att skydda
privata uppgifter som adress eller annat som kan användas. Hotade och förföljda personer
kan idag under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen, men möj
ligheterna
är alltför begränsade och svåra att få.
Offentliganställda har i stor utsträckning tjänstekort. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit åtgärder för att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller person
nummer. Men möjlighete
r
n
a
att få sina uppgifter skyddade är trots allt inte tillräckliga. Ytterligare insatser behövs för att stärka skyddet för de som hotas på sin arbetsplats. Medarbetarskyddet behöver utsträckas även till socialtjänstarbetare och andra yrkes
grupper som arbetar med personer i kriminella miljöer.
Eva Lindh (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2174
av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkt medarbetarskydd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hoten mot myndigheter och offentligt anställda ökar. Det handlar om grova hot mot
socialsekreterare, ambulans- och brandpersonal som angrips vid utryckningar, sjukvårds
personal
som hotas då skadade kriminella kommer till sjukvården och handläggare i olika funktioner i kommunerna som utsätts. Vi kan och får aldrig acceptera detta. De som drabbas behöver skydd och stöd. Det är i förlängning
en ett angrepp på det demo
kratiska samhället. Samhället måste se till att skyddet för dessa yrkesgrupper är starkt.
Det förekommer att personal ansökt om skyddade personuppgifter eller sekretess
markering i folkbokföringen men fått nej från Skatteverket. Andra har lyft problem med att kriminella lätt kommer åt personliga uppgifter som kan användas som hot mot deras person och familj. Många poliser framför att deras personliga uppgifter behöver ett starkare skydd. Vi måste göra allt vi kan för att skydda hotade, som dessutom bara gör sitt jobb för oss och för ett bättre samhälle.
Det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet trädde i kraft i januari 2022. Det
handlar om att angrepp mot polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård måste straffas
. En sådan gärning drabbar den som utsätts för angreppet eller hoten men kan också inne
bära att insatser för samhället hindras eller försvåras. Den som gör sig skyldig till det här
brottet kan få upp till livstids fängelse. Det är viktiga och tydliga signaler från samhället.
Regeringen gav också en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan se ut. Därutöver genomförde den S
‑
ledda regeringen flera lagstiftningsåtgärder som innebär skärpta straff för våld, hot och trakasserier samt för att skydda den personliga integriteten.
Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Men för att skydda anställda från hot och hat måste vissa uppgifter ändå kunna
skyddas. Därför behöver medarbetarskyddet stärkas. Det skulle kunna innebära att skydda
privata uppgifter som adress eller annat som kan användas. Hotade och förföljda personer
kan idag under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen, men möj
ligheterna
är alltför begränsade och svåra att få.
Offentliganställda har i stor utsträckning tjänstekort. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit åtgärder för att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller person
nummer. Men möjligheterna att få sina uppgifter skyddade är trots allt inte tillräckliga.
Ytterligare insatser behövs för att stärka skyddet för de som hotas på sin arbetsplats. Med
arbetarskyddet
behöver utsträckas även till socialtjänstarbetare och andra yrkesgrupper som arbetar med personer i kriminella miljöer.
Eva Lindh (S)
Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)
Mattias Ottosson (S)
Teresa Carvalho (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag