Stärkt medarbetarskydd
2024/25 · HC022174 · Eva Lindh (S); Johan Andersson (S); Johan Löfstrand (S); Mattias Ottosson (S); Teresa Carvalho (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:59:07.341148+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2024/25:JuU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2024/25:2174
av Eva Lindh m.fl. (S)
Stärkt medarbetarskydd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka medarbetarskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Hoten mot myndigheter och offentligt anställda ökar. Det handlar om grova hot mot
socialsekreterare, ambulans- och brandpersonal som angrips vid utryckningar, sjukvårds
personal
som hotas då skadade kriminella kommer till sjukvården och handläggare i olika funktioner i kommunerna som utsätts. Vi kan och får aldrig acceptera detta. De som drabbas behöver skydd och stöd. Det är i förlängning
en ett angrepp på det demo
kratiska samhället. Samhället måste se till att skyddet för dessa yrkesgrupper är starkt.
Det förekommer att personal ansökt om skyddade personuppgifter eller sekretess
markering i folkbokföringen men fått nej från Skatteverket. Andra har lyft problem med att kriminella lätt kommer åt personliga uppgifter som kan användas som hot mot deras person och familj. Många poliser framför att deras personliga uppgifter behöver ett starkare skydd. Vi måste göra allt vi kan för att skydda hotade, som dessutom bara gör sitt jobb för oss och för ett bättre samhälle.
Det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet trädde i kraft i januari 2022. Det
handlar om att angrepp mot polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård måste straffas
. En sådan gärning drabbar den som utsätts för angreppet eller hoten men kan också inne
bära att insatser för samhället hindras eller försvåras. Den som gör sig skyldig till det här
brottet kan få upp till livstids fängelse. Det är viktiga och tydliga signaler från samhället.
Regeringen gav också en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan se ut. Därutöver genomförde den S
‑
ledda regeringen flera lagstiftningsåtgärder som innebär skärpta straff för våld, hot och trakasserier samt för att skydda den personliga integriteten.
Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Men för att skydda anställda från hot och hat måste vissa uppgifter ändå kunna
skyddas. Därför behöver medarbetarskyddet stärkas. Det skulle kunna innebära att skydda
privata uppgifter som adress eller annat som kan användas. Hotade och förföljda personer
kan idag under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen, men möj
ligheterna
är alltför begränsade och svåra att få.
Offentliganställda har i stor utsträckning tjänstekort. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit åtgärder för att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller person
nummer. Men möjligheterna att få sina uppgifter skyddade är trots allt inte tillräckliga.
Ytterligare insatser behövs för att stärka skyddet för de som hotas på sin arbetsplats. Med
arbetarskyddet
behöver utsträckas även till socialtjänstarbetare och andra yrkesgrupper som arbetar med personer i kriminella miljöer.
Eva Lindh (S)
Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)
Mattias Ottosson (S)
Teresa Carvalho (S)