RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan

2024/25 · HC021856 · Kristina Axén Olin (M); Emma Ahlström Köster (M); Peter Ollén (M)

Original hos Riksdagen

B · Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan

2025/26 · HD02434 · Kristina Axén Olin (M); Emma Ahlström Köster (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.593 · ämneslikhet 0.978. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.587A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra estetiska ämnen i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 295 ord · B 332 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:1856 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har blivit ett allt mer digitaliserat men också uppdelat land. Många unga kan inte läsa tillräckligt bra och läser aldrig böcker. Kunskapen om svensk historia och kultur blir allt lägre, vilket minskar möjligheten till gemensamma referensramar. Utbildningssystemet är en avgörande del i samhället och har en unik möjlighet att överbrygga skillnader hos våra barn och unga. Fram till år 2011 var estetisk verksamhet ett kärnämne som alla elever, oavsett gymnasieprogram, läste. Efter borttagandet av estetiska ämnen som obligatoriska, har vissa skolor erbjudit estetiska kurser som individuellt val, men idag har de flesta gymnasieelever inga estetiska ämnen alls. Samtidigt visar forskning att all inlärning underlättas genom aktivering av flera delar i hjärnan. Därför har projekt med pulshöjande insatser och dagliga promenader mellan lektioner visat så positiva effekter i skola och undervisning. Forskningen bekräftar också att estetiska ämnen, exempelvis bild, dans och musik, ger liknande resultat, det vill säga underlättar inlärning även i andra teoretiska ämnen. Karolinska institutet bedriver idag forskning kring hur musik och dans påverkar hjärnan vid inlärning, motivation och stressbekämpning, med goda resultat. Skolverket har uttryckt att det estetiska ämnet i gymnasieskolan bidrog till att utveckla elevers fantasi, kreativitet och estetiska sinne. Dessa förmågor spelar en stor roll för framtida rekryteringar till den kulturella och kreativa näringen. Vi behöver återupprätta bildningens betydelse i Sverige och fler unga behöver klara kunskapsmålen i alla ämnen. Därför bör en utredning tillsättas angående ett återinförande av estetiska ämnen som obligatoriska på gymnasiet. Kristina Axén Olin (M) Emma Ahlström Köster (M) Peter Ollén (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:434 av Kristina Axén Olin och Emma Ahlström Köster (båda M) Återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att återinföra estetiska ämnen i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under det gångna året har diskussionerna kring framtagande och införande av en kulturkanon påvisat behoven av ökad bildning och ökad kunskap om vårt kulturarv. Här har skolan och kursplanerna en viktig roll att fylla. Sverige har blivit ett alltmer digitaliserat men också uppdelat land. Många unga kan inte läsa tillräckligt bra och läser aldrig böcker. Kunskapen om svensk historia och kultur blir allt sämre, vilket minskar möjligheten för gemensamma referensramar. Utbildningssystemet är en avgörande del i samhället och har en unik möjlighet att överbrygga skillnader hos våra barn och unga. Fram till år 2011 var estetisk verksamhet ett kärnämne som alla elever, oavsett gymnasieprogram, läste. Efter borttagandet av estetiska ämnen som obligatoriska, har vissa skolor erbjudit estetiska kurser som individuellt val men idag har de flesta gymnasielever inga estetiska ämnen alls. Samtidigt visar forskning att all inlärning underlättas genom aktivering av flera delar i hjärnan. Därför har projekt med pulshöjande insatser och dagliga promenader mellan lektioner visat så positiva effekter i skola och undervisning. Forskningen bekräftar också att estetiska ämnen, exempelvis bild, dans och musik, ger liknande resultat, det vill säga underlättar inlärning även i andra teoretiska ämnen. Karolinska institutet bedriver idag forskning med goda resultat kring hur musik och dans påverkar hjärnan vid inlärning, motivation och stressbekämpning. Skolverket har uttryckt att det estetiska ämnet i gymnasieskolan bidrog till att utveckla elevers fantasi, kreativitet och estetiska sinne. Dessa förmågor spelar en stor roll för framtida rekryteringar till den kulturella och kreativa näringen. Vi behöver återupprätta bildningens betydelse i Sverige och fler unga behöver klara kunskapsmålen i alla ämnen. Därför bör en utredning tillsättas angående ett åter ­ införande av estetiska ämnen som obligatoriska på gymnasiet. Kristina Axén Olin (M) Emma Ahlström Köster (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag