Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2236 av Johanna Rantsi (M) Övergivna och nedskräpande båtvrak på allmän mark Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övergivna och nedskräpande båtvrak på allmän mark och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns ett stort antal övergivna och nedskräpande båtar på kommunal mark runt om i landet. Exakt hur många det rör sig om är omöjligt att säga, men man ser dem ofta runt sjöar och ovanför havskusten. Riskerna med övergivna båtar i naturen är många. Det finns risk för miljöskador och risk för skador på djur och människor. Och det är ned ­ skräpande och ser väldigt tråkigt ut. Nuvarande lagstiftning gör det svårt att ta hand om övergiven och nedskräpande egendom så som övergivna båtar. Svenska Båtunionen vittnar om att det förekommer en oklar ansvarsfördelning. Det är svårt att utläsa om det är kommunen eller länsstyrelsen som bär ansvaret vilket bidrar till en stor och kostsam byråkrati för att avgöra vem som ska ta hand om en övergiven båt på land. Det borde övervägas att tydliggöra i lag ­ stiftningen att kommunen får ansvar för att omhänderta övergivna båtvrak på land för att underlätta ansvarsfördelningen. Det skulle kunna göras genom ett tillägg i befintlig lagstiftning, tex i lagen (1982:129) om flyttning av fordon, där det behöver bli en tydligare skrivning om kommuners ansvar och befogenheter att agera. Glädjande är att Havs- och vattenmyndigheten avsatte 4 mkr för 2024 för att skrota övergivna båtar. Dessvärre räcker det endast till att skrota ca 500 fritidsbåtar och många, många fler övergivna båtvrak finns kvar. Genom att se över möjligheterna till ett förtydligande av ansvarsfördelningen mellan länsstyrelser och kommuner bör arbetet med skrotning av övergivna båtar underlättas och Havs- och vattenmyndighetens medel skulle kunna användas mer effektivt. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen. Johanna Rantsi (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2272 av Johanna Rantsi (M) Övergivna båtar och ansvarsfördelning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att klargöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i arbetet med övergivna och nedskräpande båtvrak på allmän mark och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det förekommer ett stort antal övergivna och nedskräpande båtar på kommunal mark runt om i Sverige. Exakt omfattning är svår att fastställa, men dessa båtar återfinns ofta vid sjöar och längs kusten. Övergivna båtar medför flera risker. De kan orsaka miljö ­ skador, utgöra fara för både människor och djur samt bidra till en visuellt negativ påverkan på natur- och fritidsmiljöer. Nuvarande lagstiftning gör det svårt att på ett tydligt sätt ta hand om övergiven egendom, inklusive övergivna båtar. Svenska Båtunionen har uppmärksammat problem med oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och länsstyrelser. Det är i dag ofta svårt att avgöra vilken aktör som har det primära ansvaret, vilket leder till omfattande och kostsam byråkrati vid hantering av övergivna båtar på land. Mot bakgrund av detta bör det övervägas att tydliggöra lagstiftningen, så att kommunerna får ett uttryckligt ansvar för att omhänderta övergivna båtvrak på land. Detta skulle kunna göras genom ett tillägg i befintlig lagstiftning, exempelvis i lagen (1982:129) om flyttning av fordon, där kommuners ansvar och befogenheter för att agera vid övergivna båtar framgår tydligt. Havs- och vattenmyndigheten har för 2024 avsatt 4 miljoner kronor för att skrota övergivna båtar. Det är glädjande, men medlen räcker endast till att skrota cirka 500 fritidsbåtar. Samtidigt finns många fler övergivna båtvrak kvar, vilket visar på behovet av både tydligare regelverk och mer effektiva arbetsrutiner. Genom att se över möjligheterna att klargöra ansvarsfördelningen mellan kommuner och länsstyrelser kan arbetet med omhändertagande och skrotning av övergivna båtar underlättas. Detta skulle samtidigt göra det möjligt att använda Havs- och vatten ­ myndighetens medel på ett mer effektivt sätt. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen. Johanna Rantsi (M)