Övergivna båtar och ansvarsfördelning

Motion till riksdagen 2025/26:2272 av Johanna Rantsi (M) Övergivna båtar och ansvarsfördelning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att klargöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i arbetet med övergivna och nedskräpande båtvrak på allmän mark och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det förekommer ett stort antal övergivna och nedskräpande båtar på kommunal mark runt om i Sverige. Exakt omfattning är svår att fastställa, men dessa båtar återfinns ofta vid sjöar och längs kusten. Övergivna båtar medför flera risker. De kan orsaka miljö ­ skador, utgöra fara för både människor och djur samt bidra till en visuellt negativ påverkan på natur- och fritidsmiljöer. Nuvarande lagstiftning gör det svårt att på ett tydligt sätt ta hand om övergiven egendom, inklusive övergivna båtar. Svenska Båtunionen har uppmärksammat problem med oklar ansvarsfördelning mellan kommuner och länsstyrelser. Det är i dag ofta svårt att avgöra vilken aktör som har det primära ansvaret, vilket leder till omfattande och kostsam byråkrati vid hantering av övergivna båtar på land. Mot bakgrund av detta bör det övervägas att tydliggöra lagstiftningen, så att kommunerna får ett uttryckligt ansvar för att omhänderta övergivna båtvrak på land. Detta skulle kunna göras genom ett tillägg i befintlig lagstiftning, exempelvis i lagen (1982:129) om flyttning av fordon, där kommuners ansvar och befogenheter för att agera vid övergivna båtar framgår tydligt. Havs- och vattenmyndigheten har för 2024 avsatt 4 miljoner kronor för att skrota övergivna båtar. Det är glädjande, men medlen räcker endast till att skrota cirka 500 fritidsbåtar. Samtidigt finns många fler övergivna båtvrak kvar, vilket visar på behovet av både tydligare regelverk och mer effektiva arbetsrutiner. Genom att se över möjligheterna att klargöra ansvarsfördelningen mellan kommuner och länsstyrelser kan arbetet med omhändertagande och skrotning av övergivna båtar underlättas. Detta skulle samtidigt göra det möjligt att använda Havs- och vatten ­ myndighetens medel på ett mer effektivt sätt. Riksdagen bör därför ställa sig bakom det som anförs i motionen. Johanna Rantsi (M)