Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.704 · ämneslikhet 0.990. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 361 ord · B 355 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:517
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Offentliga försvarare för yrkeskriminella
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det är enligt lag en rättighet
för
alla som
misstänk
s för brott
att få en offentlig försvarare utsedd av domstolen om vederbörande
sitter anhållen
/
häktad
alternativt
är misstänkt för ett brott som
kan
innebär
a
minst sex månaders fängelse.
Vid mindre brott kan
en misstänkt
få
rätt till
en offentlig försvarare
om det finns särskilda skäl för det, vilket är en bedömning som avgörs av domstol.
L
egitima skäl
ä
r
enligt lag
om utredningen är komplicerad,
om
påföljdsvalet (valet av eventuellt straff) är svårt
eller
om den misstänktes personliga förhållanden anses vara sådana att det finns ett behov av ett biträde.
I
de fall
då
en misstänkt fria
s
eller om utredningen läggs ned
ska
staten stå för
kostnaden
för
försvararen
.
Om
d
en
åtalade
istället döms för brottet anses vederbörande också vara skyldig att betala
för försvaret
.
Dömda
som tjänar över 260
000
kr om året
måste
normalt
sett betala tillbaka hela beloppet och de som t
jänar mindre ska
n
ormalt betala en del av kostnaden.
Det nuvarande förhållningssättet är i många avseenden rimligt, då rätten till en rättvis och rättssäker rättegång är fundamental i vårt samhälle. Samtidigt finns det fall då vissa kriminella valt att göra sin kriminella bana till en livsstil, varför de kan klassas som yrkeskriminella. Dessa bör av förklarliga skäl inte vara ute i vårt samhälle, då det är rättsväsendets uppgift att skydda hederliga medborgare från just den typen av personer. När så ändå är fallet finns
det
skäl att ifrågasätta rimligheten i att skatte
betalarna står för deras rättegångskostnader i form av offentliga försvarare. Av den
anledningen bör en översyn göras för att se hur regelverket kan ändras så att återfalls
förbrytare som kan klassas som yrkeskriminella undantas från att få en offentlig försvarare bekostad.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2839
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Offentliga försvarare för yrkeskriminella
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det är enligt lag en rättighet för alla som misstänks för brott att få en offentlig för
svarare utsedd av domstolen om vederbörande sitter anhållen/häktad alternativt är miss
tänkt för ett brott som kan innebära minst sex månaders fängelse. Vid mindre brott kan en misstänkt få rätt till en offentlig försvarare om det finns särskilda skäl för det, vilket är en bedömning som avgörs av domstol. Legitima skäl är enligt lag om utredningen är komplicerad, om påföljdsvalet (valet av eventuellt straff) är svårt eller om den miss
tänktes personliga förhållanden anses vara sådana att det finns ett behov av ett biträde.
I de fall då en misstänkt frias eller om utredningen läggs ned ska staten stå för kostnaden för försvararen. Om den åtalade istället döms för brottet anses vederbörande också vara skyldig att betala för försvaret. Dömda som tjänar över 260
000
kr om året måste normalt sett betala tillbaka hela beloppet och de som tjänar mindre ska normalt betala en del av kostnaden.
Det nuvarande förhållningssättet är i många avseenden rimligt, då rätten till en rättvis och rättssäker rättegång är fundamental i vårt samhälle. Samtidigt finns det fall då vissa kriminella valt att göra sin kriminella bana till en livsstil, varför de kan klassas som yrkeskriminella. Dessa bör av förklarliga skäl inte vara ute i vårt samhälle, då det är rättsväsendets uppgift att skydda hederliga medborgare från just den typen av personer. När så ändå är fallet finns det skäl att ifrågasätta rimligheten i att skatte
betalarna står för deras rättegångskostnader i form av offentliga försvarare. Av den anledningen bör en översyn göras för att se hur regelverket kan ändras så att återfalls
förbrytare som kan klassas som yrkeskriminella undantas från att få en offentlig försvarare bekostad.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag