RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Offentliga försvarare för yrkeskriminella

2025/26 · HD022839 · Markus Wiechel (SD); Alexander Christiansson (SD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:24:22.144292+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:JuU17
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:2839 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Offentliga försvarare för yrkeskriminella Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn i syfte att återfallsförbrytare som klassas som yrkeskriminella som regel ska anses skyldiga att betala för sin offentliga försvarare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är enligt lag en rättighet för alla som misstänks för brott att få en offentlig för ­ svarare utsedd av domstolen om vederbörande sitter anhållen/häktad alternativt är miss ­ tänkt för ett brott som kan innebära minst sex månaders fängelse. Vid mindre brott kan en misstänkt få rätt till en offentlig försvarare om det finns särskilda skäl för det, vilket är en bedömning som avgörs av domstol. Legitima skäl är enligt lag om utredningen är komplicerad, om påföljdsvalet (valet av eventuellt straff) är svårt eller om den miss ­ tänktes personliga förhållanden anses vara sådana att det finns ett behov av ett biträde. I de fall då en misstänkt frias eller om utredningen läggs ned ska staten stå för kostnaden för försvararen. Om den åtalade istället döms för brottet anses vederbörande också vara skyldig att betala för försvaret. Dömda som tjänar över 260 000 kr om året måste normalt sett betala tillbaka hela beloppet och de som tjänar mindre ska normalt betala en del av kostnaden. Det nuvarande förhållningssättet är i många avseenden rimligt, då rätten till en rättvis och rättssäker rättegång är fundamental i vårt samhälle. Samtidigt finns det fall då vissa kriminella valt att göra sin kriminella bana till en livsstil, varför de kan klassas som yrkeskriminella. Dessa bör av förklarliga skäl inte vara ute i vårt samhälle, då det är rättsväsendets uppgift att skydda hederliga medborgare från just den typen av personer. När så ändå är fallet finns det skäl att ifrågasätta rimligheten i att skatte ­ betalarna står för deras rättegångskostnader i form av offentliga försvarare. Av den anledningen bör en översyn göras för att se hur regelverket kan ändras så att återfalls ­ förbrytare som kan klassas som yrkeskriminella undantas från att få en offentlig försvarare bekostad. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)