Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.473. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.582 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
A i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Hela texten jämförs: A 651 ord · B 592 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2107
av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
108 272
±0
1:2
Kammarkollegiet
118 318
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
23 050
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1 693
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
15 206 904
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11 035
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78 255
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
211 395
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
608 582
±0
1:10
Bidragsfastigheter
290 000
±0
1:11
Finansinspektionen
788 347
±0
1:12
Riksgäldskontoret
364 014
15 000
1:13
Bokföringsnämnden
14 138
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110 116
±0
1:15
Statens servicecenter
915 068
±0
1:16
Finansmarknadsforskning
59 953
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
112 259
±0
Summa
19 021 399
15 000
Med anledning av den gröna industriboomen, där flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta.
Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation på bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på utan även kan tänka sig att flytta till en ort.
Vi vill därför ge Riksgälden i uppdrag att införa statliga boendegarantier, med särskilt fokus
på hållbar samhällsbyggnad i norra Sverige, för att stötta människors möjligheter att vara en del i den gröna guldruschen.
Vi vill också att det införs ett startlån för förstagångsköpare.
De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest är bostäder som de med minst egen ekonomisk kraft inte har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansieringsförutsättningarna även för dem som inte har en fet plånbok, så att fler kommer in på den köpta bostadsmarknaden.
Agenda 2030
Sverige är på många sätt på god väg att uppnå de mål som uppställs i Agenda 2030. Därför är regeringens avisering om prioriteringar den kommande mandatperioden ett stort bakslag. Regeringens nuvarande prioriteringar i enlighet med de gemensamma samarbetsprojekt som nu ska utgöra inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030 gör det omöjligt för Sverige bland annat att uppnå miljö- och klimatmålen och kommer leda till ökad polarisering och ökade ekonomiska orättvisor.
Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska vara vägledande för politiken. Det är mål vi satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att stärka förutsättningarna för det regionala och lokala hållbarhets
arbetet samt stärka samarbetet med kommuner och regioner, civilsamhället och närings
livet. Länsstyrelsens roll måste bli tydligare. Om vi ska lyckas med omställningen måste alla vara delaktiga. Men agendan ska inte bara uppfyllas i Sverige utan i hela världen. Därför är det viktigt att behålla och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklings
politiken samt att fortsätta leva upp till våra åtaganden internationellt inom FN och andra multilaterala forum.
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Marielle Lahti (MP)
Katarina Luhr (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3523
av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
41
536
657
19
100
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
805
277
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18
488
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
217
119
40
000
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
25
391
±0
Summa
43
652
932
19
140
000
Behovet av ett rättvist och verkningsfullt utvecklingssamarbete är större än någonsin. På kort tid har det globala biståndet från OECD-Dacs medlemsländer istället halverats och förändrats i grunden.
Nu måste Sverige visa ledarskap. I en tid där konflikter och ojämlikhet ökar i världen samtidigt som demokrati och mänskliga rättigheter backar är ett starkt bistånd inte bara ett solidariskt åtagande – det är en säkerhetspolitisk investering.
I Miljöpartiets budget återinför vi målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst en procent av BNI. Det är en helt avgörande investering för att främja en global rättvis omställning. Grundläggande principer om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättig
heter, miljöhänsyn och jämställdhet ska styra svenskt utvecklingssamarbete. Genom att öka klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i både deras ekonomiska utveckling och genomförande av Parisavtalet. Skydd av skog och hav, inklusive rättvist genomförande av målet att skydda minst 30 procent av både land- och havsområden, kräver långsiktig och rättvis finansiering.
Vi utvecklar vidare vår biståndspolitik i partimotion 2025/26:3509 Feminism, fred och frihet – ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld.
Kärnstöd till FN
Sverige ska ha ett starkt kärnstöd till FN. Sverige har historiskt varit en stark och pålitlig partner till FN och dess fackorgan, ett förtroende som tyvärr försvagats genom de senaste årens neddragningar i det svenska kärnstödet till centrala FN-organ såsom UNRWA, UN Women, UNDP, UNFPA och Unaids. Det är en utveckling som riskerar att kraftigt försämra FN:s möjligheter att agera snabbt och effektivt vid kriser, samt att upprätthålla sitt långsiktiga normativa arbete och arbetet med att bygga upp motstånds
kraftiga samhällen genom satsningar på hälsa, utbildning, klimatanpassning, infrastruk
tur, jämställdhet och fredsbyggande. Miljöpartiet anser att Sverige omedelbart bör återupprätta och stärka det flexibla kärnstödet till FN-organ, och vi avsätter 900 miljoner för detta inom ramen för 1:1.
Forskningsbistånd
Sverige har länge varit en ledande aktör inom forskningsbistånd, vilket stärkt forskningsmiljöer i samarbetsländer, byggt lokal expertis och gett resultat som nya läkemedel och regionalt miljösamarbete. Men regeringens nedskärningar har slagit hårt: Sidas forskningsstöd har mer än halverats, viktiga samarbeten har pausats och Sverige har tappat i trovärdighet som partner. Vi avsätter därför 705 miljoner kronor inom ramen för 1:1 till utvecklingsforskningen, fördelat mellan Sidas forskningssamarbete och Vetenskapsrådet.
Stöd till fredsorganisationer
Sverige ska vara en ledande aktör i det internationella arbetet för fred och säkerhet. I en tid med ökade geopolitiska spänningar måste vi satsa på att förebygga och hantera konflikter innan de trappas upp. Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i hundra år getts till svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. Flera av dessa organisationer utför också ett oerhört viktigt arbete i att främja dialog och fredsbyggande internationellt. I en tid med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det fredsfrämjande arbetet än viktigare. Vi anser att det är motiverat att inte bara återställa utan dubblera stödet till fredsorganisationerna till 40 miljoner (1:4).
Janine Alm Ericson (MP)
Jacob Risberg (MP)
Emma Berginger (MP)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag